För samhällets och alla medborgares bästa? | Fria.Nu

Fördjupning


Jimmy Sand
Stockholms Fria

För samhällets och alla medborgares bästa?

Kritiker har använt termer som 'Bodströmsamhället' och 'Storebrorsamhället'. Det senare syftar på George Orwells dystopiska roman 1984, där medborgarna ständigt är övervakade av myndigheterna genom videokameror och ljudupptagning. Främst för att eliminera kritik mot den totalitära staten, helst innan kritiken uppkommer. Det förekommer också långtgående försök till åsiktskontroll. Historien skrivs ständigt om i politiska syften och språket urvattnas för att begränsa medborgarnas förmåga till kritiskt tänkande. Parollen är 'Storebror ser dig' och motivet: samhällets och alla medborgares bästa.

Argument | Övervakning

Termen 'Bodströmsamhället' myntades av bloggaren och IT-debattören Oscar Swartz, syftande på att dåvarande justitieminister Thomas Bodström (s) med sina olika lagförslag om övervakning och avlyssning ledde utvecklingen mot ett samhälle där den personliga integriteten satts på undantag. Bodström var pådrivande för EU-direktivet om att register ska föras över våra sms och e-postmeddelanden, vilka vi ringer och vilka webbplatser vi besöker. Han verkade för utökade möjligheter till hemlig husrannsakan, telefonavlyssning och andra tvångsmedel - även riktade mot personer som ännu inte begått brott.

Övervakningsteknik av olika slag, DNA-register såväl som spårning och avlyssning av mobiltelefoner, är redan i dag till stor hjälp för polisen framför allt i bekämpandet av narkotikabrott.

Under 2006 gavs polisen 893 tillstånd till hemlig teleavlyssning, 1 119 tillstånd till hemlig teleövervakning och 53 tillstånd till hemlig kameraövervakning. Detta enligt senaste upplagan av den årliga rapport som Rikspolisstyrelsen sedan 1970 lämnat till regeringen.

Vid en stor rättegång vid Göteborgs tingsrätt, där åtta män åtalats för att på olika sätt medverkat till smuggling av cirka 140 kilo amfetamin, bygger den tekniska bevisningen nästan helt på kartläggning av var männen befunnit sig vid olika tidpunkter och vilka samtal de ringt, tack vare att man kunnat övervaka deras mobiltelefoner. Bevisningen har kunnat styrkas med hjälp av jämförande DNA-prov. Utan den sortens teknik skulle polisen ha haft mycket svårare att avslöja narkotikaligan.

Kritikerna, framför allt liberala debattörer och företrädare för Piratpartiet, hävdar att den ökade tilltron till olika former av övervakningsteknik är ett hot mot den personliga integriteten.

Pär Ström, självutnämnd integritetsombudsman, brukar tala om en ändamålsglidning. En övervakningsteknik som när den infördes var avsedd för ett ändamål, exempelvis den biobank för forskningsändamål som lagrar DNA från nästan alla svenskar födda sedan 1970-talet, riskerar alltid att komma att användas för helt andra ändamål när den väl blivit införd. Efter mordet på Sveriges utrikesminister Anna Lindh har blod lämnats ut till polisen vid flera tillfällen. Det kommer kanske inte att dröja länge innan DNA-prover tagna vid brottsplatser av rutin kommer att jämföras med registret. Problemet är att det alltid finns utrymme för misstag.

DNA kan hamna på en brottsplats av andra skäl än att den det tillhör haft med brottet att göra. Gärningsmannen kan till och med ha planterat det där för att skapa falska spår.

Riksdagen antog nyligen lagen om att register ska föras över våra sms, e-postmeddelanden, vilka vi ringer och vilka webbplatser vi besöker. Vad är det som säger att den lagen i framtiden inte kommer att utnyttjas exempelvis för åsiktsregistrering, på samma sätt som man på 1970-talet kartlade personer som var eller påstods vara kommunister? Övervakningssamhällets kritiker menar att den pågående utvecklingen är ett stort hot mot demokratin och människors privatliv.

Privatlivet, så som vi uppfattar det i dag, kan mycket väl komma att visa sig ha varit en historisk parentes. Så sent som på 1500-talet fanns inget privatliv. Människan har under större delen av sin historia varit ett flockdjur, utan någon privat sfär eller känsla av att vara en egen person. Det kan sägas vara en i hög grad modern uppfinning, från 1700- eller 1800-talet.

Parallellt med privatlivets uppkomst sker också en tilltagande disciplinering av människor. Idéhistorikern och filosofen Michel Foucault har visat, bland annat i Övervakning och straff (1974), hur fängelsestraffet som något man kan tillämpa generellt på alla slags brottslingar utvecklades samtidigt som de första vetenskaperna om människan: medicinen och psykiatrin. Från att ha handlat om kroppsstraff och vedergällning, ofta i offentligheten, skulle straffen vila på en förnuftspräglad vetenskap. Med psykiatrins upptäckt av den sjukdomsdrabbade och botbara själen börjar man bygga upp strafftekniker som får konsekvenser för hela samhället. Fängelset blir den instans som, genom bakvägen, kommer att påverka synen på vad som är lagligt och olagligt. Att ha övervakningskameror här och var, på offentliga torg såväl som i privata affärslokaler, är kanske en petitess i jämförelse med det moderna och rationella samhällets detaljreglerade tillvaro: Ett inrutat arbetsliv, på fabrikerna eller i kontorslandskapen, och ett privatliv som definieras genom att vara det som blir över.

Möjligen ser vi en utveckling där de politiska motsättningarna mellan liberaler och socialister, de som betonar idealet om frihet och dem som prioriterar jämlikhet, att ersättas av en motsättning mellan frihetens respektive trygghetens förespråkare.

Sociologen Ulrich Beck har myntat uttrycket 'risksamhället'. Välfärdssamhället skulle garantera en grundläggande trygghet från fattigdom, svält och okunnighet som för de allra flesta saknades i det förmoderna bristsamhället. Med avindustrialiseringen, globaliseringen och därmed nationalstatens minskade betydelse har ett samhälle uppstått där varje satsning innebär en risk och där katastrofer hotar alla stora, komplexa system, från internet till världsmarknaden. Övervakning kan då ses som enbart en aspekt av en mycket större fråga. Vad är viktigast: Människors frihet eller människors trygghet? Det är inte säkert att den frågan är helt enkel att besvara.

Fria Tidningar har under temat övervakning samlat en rad debattörer - politiker och forskare - som ur olika perspektiv angriper den problematik som just skisserats. Först ut är Johan Pehrson, gruppledare för folkpartiet i riksdagen och tidigare kriminalpolitisk talesperson för sitt parti. Tillsammans med dåvarande justitieministern Thomas Bodström jobbade han för att ge polisen större möjligheter att använda sig av avlyssning i sitt arbete med att bekämpa brott. Nästa vecka kommer Frida Johansson Metso, ordförande för Liberala ungdomsförbundet, LUF, att ge en annan syn på saken.

Fakta: 

Denna artikel är en del av argumentserien Övervakning.

Annons

Rekommenderade artiklar

Staden i fokus

Urbana centra har alltid haft en viktig roll i samhällsomvälvande processer. 2008 bor mer än hälften av världens befolkning i städer. Argument inleder i dag en serie artiklar på tema staden. Bland annat ställs frågan om det är förutbestämt att stadens utveckling måste ske på ett visst sätt. Artikelseriens redaktör får inleda serien, följd av etnologen Joakim Forsemalm.

Efter Storebror: Demokratiserad övervakning och kontrollsamhälle

Är det verkligen relevant att använda sig av George Orwells storebrorsmetafor när man talar om dagens övervakningssamhälle? Riskerar inte det att göra oss blinda för att det inte bara är statens intrång i den personliga integriteten vi bör oroa oss för? Karl Palmås, som på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet forskar om företagens roll i samhället, pekar på de utökade möjligheter som medborgare har att övervaka varandra. Om vi överger Orwells tankefigur kan det visa sig att vi upptäcker nya möjligheter till motstånd.

Stockholms Fria

Sista chansen att rädda privatlivet

Piratpartiet bildades i januari 2006. För Rickard Falkvinge, initiativtagare och partiledare, är individens integritet en fråga som inget riksdagsparti tagit tillräckligt stark ställning för. Där är de alla lika, och medierna har inte heller tagit sitt ansvar. Om inte något görs snart kommer demokratin kanske inte vara mycket mer än ett vackert ord.

Stockholms Fria

Frihet under övervakning

Johan Söderberg är doktorand i sociologi vid Göteborgs universitet, aktuell med boken Hacking capitalism: The free and open source software movement (Routledge, 2007). I sin artikel diskuterar han hur argumentationen kring en humanisering av straff, i form av sådant som elektroniska fotbojor, döljer en samhällsutveckling vi bör vara vaksamma på.

Stockholms Fria

© 2020 Fria.Nu