Fördjupning


Niels Hebert
  • När det regnar tvättas stan ren och här hamnar kolväten från bensin, partiklar från bildäcken och bromsar och mycket annat i havet.
Fria.Nu

En dag på ett döende hav

Vi lägger ut med en fiskekutter från hamnen i Gävle och far ut i Gävlebukten. Det blåser i dessa skärgårdsfattiga vatten. På däck står plasttråg, silar och ett huggverktyg som ska firas ner i vattnet och ta upp bottenprov. 'Här nere är det helt dött', säger Peter Hansson när vi kommit en bit ut.

Peter Hansson är med i Naturskyddsföreningen i Gävle och har 30 års erfarenhet av att dyka i havet. Vår tur i Gävlebukten är en tjuvstart på SNFs kampanj Rädda havens liv.

- Allt som händer i land syns på botten. När det regnar tvättas stan ren och här hamnar kolväten från bensin, partiklar från bildäcken och bromsar och mycket annat. Det finns till och med spår av Falu koppargruva.

Gävlebuktens inre fjärd är bara en och en halv meter djup, men har en muddrad ränna med sex meters djup.

Vi kommer förbi Fredriksskans, som numera är den hamn dit lastfartygen går. Här på botten har Peter Hansson hittat stora mängder zink, bly och kadmium. De härstammar från hanteringen av zink- och blyslig. Sligen låg öppen och partiklar blåste omkring.

Han tar fram kartor som har gjorts för länsstyrelsen och som visar höga koncentrationer.

- Det här är en riktig hot spot, säger han.

Men det hindrade inte att hamnen för några år sedan fick länsstyrelsens tillstånd för muddring just här - utan krav på sugmuddring. Pengar och svaga miljötjänstemän, är hans korta förklaring till hur det kunde ske. Muddringen innebar att gifterna spreds i fjärdarna utanför Gävle.

- Vi hittade bly och zink i blåstången en mil härifrån.

Nu har länsstyrelsen anammat Peter Hansson rekommendationer för miljöriktig muddrig. Och i dag är sligen täckt. Men frågetecken finns för den kaolinlera som kommer till Fredriksskans och som hanteras öppet. Vi kan se spår av lerdamm på kajen.

- Nyligen har forskare i Umeå funnit att

dioxin finns naturligt i en del kaolinsorter. Det måste man ta på allvar.

På den motsatta stranden ligger Korsnäsverkens massaindustri. Det betyder döda bottnar, täckta av fiber som bildar sediment. Kvicksilverutsläppen är borta, liksom utsläppen av klor. Det kan man tacka den tidiga miljödebatten för. Men kvar i sedimenten finns kvicksilver och varje gång fartyg anlöper fabrikshamnen rörs sedimenten upp.

Korsnäs har planer på att bygga ut hamnen och Peter Hansson hoppas att man tar hänsyn till sedimenten och ändrar inseglingen så att sedimenten får vara i fred.

En bit ut beordrar Peter Hansson stopp i maskin, kastar ner huggverktyget och halar upp ett bottenprov. Det är svart, död botten. Men överst finns det ett ljusare skikt. Det betyder syre. Där det finns syre finns liv. Han spolar av provet och kvar i silen blir havsborstmask, östersjömussla och glattmask.

Vi synar den magra fångsten. Peter Hansson dyker en bit norr om Gävle där kusten inte är lika belastad. Ett bottenprov där ger kanske åtta-nio arter. Det är alltså en god bit kvar till att återställa Gävlebukten, även om situationen har förbättrats sedan 1980-talet, då döda bottnar sträckte sig långt ut. Peter Hansson säger att det är viktigt att inte bara analysera ämnen på botten och i vattnet.

- Det viktigaste är att titta på livet i vattnet, se hur det mår. Det man brukar kalla effektparametrar.

Vi vänder hemåt. Tunga regnmoln hänger över fjärden.

- Jag har alltid älskar havet, säger Peter Hansson.

Nu arbetar han med havet. Han har uppdrag för länsstyrelsen, ibland för industrin och för kommunen, och han leder exkursioner med studenter från högskolan i Gävle. Han håller också på med film och ska göra sju avsnitt för barnprogrammet Myror i brallan om vattnets väg från fjällen till myrar och sjöar - och till havet.

- Jag har begravt min far i havet och jag vill också begravas i havet. Då hoppas jag att det ska vara rent.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Östersjön - ett hotat hav

Östersjön är ett kallt, grunt, ungt och saltfattigt hav. Det är artfattigt, känsligt för föroreningar och hårt belastat av utsläpp av många olika slag från ett avrinningsområde där det bor 80 miljoner människor. Östersjöns liv plågas också av luftburna föroreningar från Skandinavien, kontinenten och England.

Dags att rädda havets liv!

Östersjön är ett döende hav och vi måste rädda havet för att rädda oss själva. Med det budskapet hoppas Svenska naturskyddsföreningen, SNF, att sätta ljuset på utfiskningen i Östersjön, men också på övergödningen, miljögifterna och riskabla oljetransporter. Med hjälp av segelkuttern Sunbeam kommer SNF att besöka femton hamnar längs Ost- och Västkusten i sommar.

© 2024 Fria.Nu