Göteborgs Fria

Ekelöf motstår tidens tand

Det är få författare förunnat att vara älskade både av kritikerna och av den stora massan lyrikläsare, men detta gäller i ovanligt hög grad Gunnar Ekelöf. Med anledning av att han i år skulle ha fyllt 100 år ges hans samlade dikter ut i ny upplaga, och det är tur för mig som läst sönder min egen slitna utgåva, skriver Jakob Simonson.

Detta är nämligen dikter man verkligen har användning för, som man kan konsultera, rådfråga och gräla med i livets olika skeden.
Han var en så mångsidig poet att det finns en Ekelöf för alla: den tidige surrealisten, den drömske romantikern, den livsfilosofiskt resonerande tankediktaren och den åldrade mystikern inspirerad av den muslimska kultursfären.
När jag nu läser igenom hela rasket på nytt är det förbluffande att kunna konstatera att allt i den här stora diktantologin, som löper från de tidiga ungdomsdikterna från 1927 till de dikter han skrev på dödsbädden 1968, faktiskt har motstått tidens tand, och ingenting känns det minsta föråldrat.
Som bland annat TV-programmet 'Ekelöfs blick' nyligen visade med smärtsam tydlighet, är det lätt att falla in i någon sorts drömsk, upphöjd stämning när man talar om Gunnar Ekelöf. Han är allmänt dyrkad bland poeter och litteraturvetare, och en sådan kanonisering riskerar att göra hans poesi en otjänst och att avskräcka snarare än locka till läsning.
Ekelöf är inte alls någon svår poet. Det är analysen av hans poesi, inte uttydningen av den, som kräver tankemöda. Motsatsen är alltför vanlig: poeter som inte verkar ha något särskilt betydelsefullt att säga men där man behöver en akademisk examen i språkfilosofi för att kunna läsa det.
Någon politisk författare i ordets snäva betydelse var Ekelöf inte. Han tillhörde den desillusionerade generation som formades av andra världskriget, då den politiska idealismen enbart tycktes leda till massgravar.
Men genom hans dikter löper en etisk grundsats som kan sammanfattas i den ofta citerade raden från dikten 'Jag tror' från Färjesång (1941): 'Det som är botten i dig är botten också i andra'.
Vare sig han skrev surrealistiska drömdikter, resonerande tankedikter eller nonsensverser så sökte sig Ekelöf till det som djupast förenar oss människor, det allmänmänskliga. Det är det som gör hans dikter så angelägna och så tidlösa.

Fakta: 

Samlade dikter
Författare: Gunnar Ekelöf
Förlag: Albert Bonniers förlag

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny lyrik som lyser upp vardagen

Lyrikskörden har hittills i höst varit minst sagt mager, långt ifrån vårens toppar i form av Sara Hallström, Mohamed Omar och Viktor Johansson. Nu har jag dock fått tre diktsamlingar i min hand som var och en på olika sätt hjälper mig att lyfta blicken bortom den grå betongen och se mer fantasieggande vyer - lyrikens styrka när den är som bäst, skriver Jakob Simonson.

Göteborgs Fria

Tidig feministisk skräckroman

Ann Radcliffes The Mysteries of Udolpho publicerades för första gången 1794 och har nu för första gången kommit ut på svenska.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu