Ecuadors president vill inte utvinna olja | Fria.Nu
Fria.Nu

Ecuadors president vill inte utvinna olja

Ecuadors president Rafael Correa har föreslagit att omvärlden ska betala en del av vad landet förlorar på att inte utvinna landets största oljefyndighet. Oljan ligger i ett orört regnskogsområde men hittills har få länder sagt sig villiga att bidra.

- Ecuador ber inte om välgörenhet. Men det är svårt för ett fattigt land som vårt att avstå från ekonomiska vinster, sa president Correa under en presskonferens i juni.
I Amazonasdjungeln i östra Ecuador finns oljefyndigheterna ITT (Ishpingo-Tiputini-Tambococha). Enligt officiella siffror skulle uppemot en miljard oljefat kunna utvinnas ur ITT, vilket motsvarar en fjärdedel av Ecuadors oljereserver. För det lilla landet vid Sydamerikas Stillahavskust är oljeexporten viktig och utgör 35-40 procent av bruttonationalprodukten. Omkring hälften av landets 13 miljoner invånare lever i fattigdom.

Regeringen hävdar att oljan i ITT skulle ge staten motsvarande fem miljarder kronor om året. Correa vill att främst de rika länderna ska skänka Ecuador halva summan, 2,5 miljarder kronor om året, för att inte utvinna oljan. Ett alternativ är att Ecuador får delar av sin utlandsskuld efterskänkt. Landet är skyldigt bland annat Världsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken uppåt 100 miljarder kronor, mer än tillräckligt för att finansiera en 'icke-utvinning' av ITT.
Italien och Norge har anmält intresse för projektet, men hittills har inga beslut fattats. De väntar förmodligen på att andra länder ska ansluta för att dela på bördan. Senast i april nästa år måste avtalen vara klara, annars kommer det statliga oljebolaget Petro-Ecuador att inleda borrningar.
Rafael Correas förslag är det första i sitt slag i världen. Han stöds av miljö- och indianorganisationer både i och utanför Ecuador. ITT ligger i ett orört regnskogsområde i nationalparken Yasuní och har ännu inte påverkats av den moderna civilisationen. I djungeln bor indianfolket Waorani sedan urminnes tider. Antropologer tror även att mindre stammar som inte har någon kontakt med omvärlden lever i området. En eventuell oljeutvinning skulle hota indianernas levnadssätt och skada det känsliga ekosystemet.
Om Correa till slut väljer att utvinna oljan i ITT skulle han snabbt få miljöaktivisterna emot sig. Oljeutvinningen som Petro-Ecuador i dag bedriver i till exempel Lago Agrio kritiseras hårt av såväl lokalbefolkning som miljökämpar.

Sedan Correa kom till makten i början av året har han inlett ett omfattande förändringsarbete. Han valdes till president tack vare sina löften om korruptionsbekämpning och en rättvisare inkomstfördelning. Correa har ett starkt folkligt stöd och försöker undvika att sammankopplas med de senaste årens korruptionsskandaler och skumma partipolitiska uppgörelser.
För att genomföra de utlovade sociala förändringarna behöver regeringen pengar. Om Ecuador inte får in hälften av de förväntade vinsterna måste Correa besluta hur oljereserverna ska förvaltas. Chefen för Petro-Ecuador vill sälja råoljan, medan energiministern vill bygga ett raffinaderi vid kusten så att landet självt ska kunna förädla oljan. Det skulle dock krävas omfattande investeringar och Correa har förbjudit nya lån hos internationella finansinstitut. Han anser att till exempel Internationella valutafonden försöker styra politiken i de länder som skuldsätter sig hos fonden.

Det finns redan flera samarbetsavtal mellan Petro-Ecuador och utländska oljebolag om en eventuell utvinning av oljan i ITT. Bland annat brasilianska Petrobras och PDVSA från Venezuela står på kö.
Om Correa till slut väljer att bygga ett raffinaderi blir förmodligen Venezuela samarbetspartner. Landets president Hugo Chávez är en av Correas närmaste allierade och använder sitt lands enorma oljetillgångar till att knyta närmare band till länderna i regionen. På så sätt skulle Correa både kunna undvika att skuldsätta sig hos sina 'ideologiska fiender' och få ett raffinaderi till underpris.

Annons

Rekommenderade artiklar

Hård valstrid i Venezuela

Hugo Chávez utmanas hårdare än på länge i morgondagens presidentval. Motkandidaten Henrique Capriles har lanserats som "till vänster om mitten" och tar sikte på regeringens ömma punkter: kriminalitet, korruptionen och stigande levnadsomkostnader.

Fria Tidningen

Kritiserad rådfrågning inleds

I morgon börjar Bolivias regering att rådfråga de boende i nationalparken Isiboro Sécure om de vill ha en motorväg till granne. Men regeringen får stark kritik för sitt agerande.

Fria Tidningen

Flyktingkris i Sudan

Den väpnade konflikten i södra Sudan har tvingat tusentals människor på flykt. Bedömare varnar för en ny svältkatastrof.

Fria Tidningen

Sargat Mexiko går till val

ANALYS Det tidigare statsbärande partiet PRI går mot seger i söndagens presidentval. Väljarna vill pröva nya alternativ efter det misslyckade kriget mot den organiserade brottsligheten de senaste sex åren.

Fria Tidningen

Paraguay pressas efter kupp

I fredags avsatte Paraguays senat presidenten Fernando Lugo. Nu hotar Lugos allierade i Sydamerika med repressalier mot Paraguay. Landet stoppas från regionala toppmöten och sanktioner kan införas.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu