Farc-rebeller släpps i Colombia | Fria.Nu
Fria.Nu

Farc-rebeller släpps i Colombia

Colombias president Alvaro Uribe kommer inom kort att frige fängslade gerillakrigare. Han vill få Farc att släppa den före detta presidentkandidaten Ingrid Betancourt och ytterligare ett femtiotal kidnappade. Men gerillan kallar frigivandet för en fars.

Över hundra fängslade Farc-medlemmar kommer att friges inom en snar framtid. Högerpresidenten Alvaro Uribe har erbjudit fångarna frihet mot löfte om att de ska överge den väpnade kampen. Presidenten vill få till stånd en 'humanitär utväxling' mellan fängslade gerillakrigare och politiker och militärer i vänstergerillan Farc:s våld.
Farc har kallat frisläppandet för en fars eftersom det inte är ett resultat av förhandlingar mellan regering och gerilla. Farc kräver att regeringen drar tillbaka polis och militär från ett område nära Cali, för att där diskutera en utväxling. Uribe vägrar att gå med på kravet då det påminner om de misslyckade fredsförhandlingarna i djungelområdet Caguán i början av 2000-talet. Den gången avmilitariserades kommunen San Vicente medan fredsförhandlingar pågick. Kritiska röster har senare hävdat att Farc använde eldupphöret till att stärka sin organisation.

En av de kidnappade, den före detta presidentkandidaten Ingrid Betancourt, har även franskt medborgarskap. Frankrikes president Nicolas Sarkozy övertalade Uribe att frige Farc:s 'utrikesminister' Rodrigo Granda i förra veckan. Tanken är att gerillan i gengäld skall släppa Betancourt. Hon kidnappades i februari år 2002 tillsammans med sin medhjälpare Clara Rojas.
Clara Rojas har fött en son i fångenskap, en i dag treårig pojke som är den yngste av samtliga kidnappade. Fadern till pojken antas vara en gerillakrigare.
Frigivandet av Farc-medlemmarna har tolkats som ett sätt att pressa rörelsen politiskt. Gerillan framstår som enträgen och ovillig att förhandla om den inte släpper några av de kidnappade. Farc vill erkännas internationellt som 'en stridande part' och inte som terroristorganisation. G8-mötets uttalande i förra veckan till stöd för Uribes frigivanden och uppmaning till gerillan att släppa sina fångar var därför ett bakslag för Farc.

Gerillaföreträdare hävdar å sin sida att frigivandet är ett sätt att dra uppmärksamheten från 'parapolitik-skandalen' som avslöjades i början av maj. Den före detta paramilitären Salvatore Mancuso berättade att hundratals politiker och militärer haft ett nära samarbete med paramilitärerna. Till följd av anklagelserna häktades ett tiotal parlamentsledamöter som stödjer Uribe.
Det har spekulerats i om 'parapolitikerna' kan komma att skyddas av samma lag som de paramilitärer som lade ner vapnen förra året. Ännu har inget beslut tagits, men regeringsvänliga parlamentsledamöter skulle kunna rösta för en amnesti.
Människorättsorganisationen Human Rights Watch, HRW, har uttalat sig mot frigivandena av såväl parapolitiker som gerillakrigare. José Miguel Vivanco, ansvarig för HRW:s arbete på den amerikanska kontinenten, skrev i ett öppet brev att parapolitikerna, till skillnad från paramilitärernas fotsoldater, inte kan ses som offer för den väpnade konflikten. Och gerillakrigarna har till skillnad från paramilitärerna inte lagt ned vapnen frivilligt utan tillfångatagits. Vivanco hävdade dessutom att frigivandet av Farc-fångar kan uppmuntra framtida kidnappningar.

Företrädare för landets näst största gerilla ELN, har uppmanat sina fängslade medlemmar att tacka nej till eventuella erbjudanden om frigivanden. De hävdar liksom Farc att det är ett trick för att få parapolitikerna släppta. Trots kritiken mot frisläppandet för ELN framgångsrika samtal med regeringen. Enligt gerillans förhandlare kan eldupphör uppnås under de närmaste veckorna.
Även icke-politiska fångar och deras anhöriga har reagerat mot Uribes utspel. De har arrangerat protestmöten för att bli behandlade 'lika väl' som gerillakrigarna. Fångarna anser att de också borde friges om Farc-medlemmar 'som placerat bomber på offentliga platser' släpps, enligt den colombianska tidningen El Tiempo.

Fakta: 

Fångutväxling i Colombia
Vänstergerillan Farc har varit aktiv sedan 1964 och beräknas i dag ha cirka 20 000 soldater.
Högerpolitikern Alvaro Uribe valdes till president 2002 med löfte om att krossa gerillan.
Trots ömsesidigt ordkrig har både Uribe och Farc sagt sig villiga att diskutera en fångutväxling, men är inte överens om hur det ska gå till.

Annons

Rekommenderade artiklar

Hård valstrid i Venezuela

Hugo Chávez utmanas hårdare än på länge i morgondagens presidentval. Motkandidaten Henrique Capriles har lanserats som "till vänster om mitten" och tar sikte på regeringens ömma punkter: kriminalitet, korruptionen och stigande levnadsomkostnader.

Fria Tidningen

Kritiserad rådfrågning inleds

I morgon börjar Bolivias regering att rådfråga de boende i nationalparken Isiboro Sécure om de vill ha en motorväg till granne. Men regeringen får stark kritik för sitt agerande.

Fria Tidningen

Flyktingkris i Sudan

Den väpnade konflikten i södra Sudan har tvingat tusentals människor på flykt. Bedömare varnar för en ny svältkatastrof.

Fria Tidningen

Sargat Mexiko går till val

ANALYS Det tidigare statsbärande partiet PRI går mot seger i söndagens presidentval. Väljarna vill pröva nya alternativ efter det misslyckade kriget mot den organiserade brottsligheten de senaste sex åren.

Fria Tidningen

Paraguay pressas efter kupp

I fredags avsatte Paraguays senat presidenten Fernando Lugo. Nu hotar Lugos allierade i Sydamerika med repressalier mot Paraguay. Landet stoppas från regionala toppmöten och sanktioner kan införas.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu