Godkänd resolution får kritik
Resolutionstexten om Irak fick världens stöd inför överlämningen till övergångsregeringen den 30 juni. USA och Storbritannien som författat texten hyllar resultatet. Men trots enigheten i säkerhetsrådet går inte heller denna resolution fri från kritik.
"Om det fanns en kyrkogård på FNs högkvarter i New York skulle den vara fylld av Irak-resolutioner. De har en bedrövlig överlevnadsstatistik", stod det att läsa i en analys av resolutionen i engelska The Guardian.
Men det är trots allt första gången säkerhetsrådet överhuvudtaget är överens i en fråga som gäller Irak. Resolutionen har ändrats fyra gånger och Frankrikes FNs ambassadör, Jean-Marc de Sablières kommentar efteråt var att "man inte kan vinna jämt" men tillade i en intervju med BBC att resolutionen ändå är en milstolpe i Iraks framtid och att det nu är upp till Irak att vinna sitt folks respekt och förtroende.
Irak ges genom resolutionen full suveränitet och kan när som helst kasta ut alla internationella styrkor om de så önskar. Det betyder att ockupationen är över den 30 juni - i alla fall på pappret. I praktiken blir den USA-ledda 160 000 man starka multinationella truppen kvar ett tag till. Men senast 1 januari 2006 ska styrkorna ha lämnat Irak. USA lovar att samordna större militära operationer med den provisoriska regeringen i Bagdad men godkänner inte någon vetorätt mot större offensiver, vilket var Frankrikes, Tysklands, Algeriets och andra rådsmedlemmars ursprungliga krav.
- Resolutionen innebär full suveränitet för Irak, sade landets nye interimspresident Ghazi al-Yawar, i en intervju med BBC.
Och landets tillfällige utrikesminister Hoshyar Zebari tillade i samma intervju att det viktigaste med resolutionen för medborgarna i Irak är att inte längre vara ockuperade.
Den svåraste frågan har dock hela tiden varit vad självständigheten i Irak ska bestå i och hur den ska implementeras i verkligheten. För precis som det nyss upplösta styrande rådet, är den nya övergångsregeringen inte vald av det irakiska folket, den är utsedd åt det irakiska folket. Det kan innebära bristande förtroende hos folket med ett praktiskt begränsat politiskt manöverytrymme som resultat. Målet är att fria val ska hållas inom ett år, men vägen dit är ojämn och Irak har en lång väg att gå mot att bli en fungerande demokrati.
Kritiken mot resolutionen lät inte heller vänta på sig. Amnesty International uttryckte sin oro i ett pressmeddelande redan på tisdagen över att säkerhetsrådet inte tydligt formulerat de juridiska ramar styrkorna ska hålla sig inom i samband med interneringar.
Resolutionen nämner överhuvudtaget inte de militärfängelser i Irak som just nu håller tusentals irakier fångna. Och den tillåter den amerikanska militären att gripa och hålla fångar även efter maktöverlämnandet. Flera länder i rådet försökte göra ett tillägg som med hänvisning till folkrätten förpliktigar att behandla fångar humant och skydda civila i stridszoner, men USA och Storbritannien sa nej. Dock gjordes ett tillägg i den icke-bindande inledningen om att internationell lag ska följas, skriver TT.
USA och Storbritannien hyllar den nya resolutionen då de från och med den 30 juni kan säga att de är kvar i Irak för att irakierna vill det. George W Bush hälsade från G8-mötet i Georgia, USA, att detta är en stor seger för Irak.
- Det visar att vi står sida vid sida med det irakiska folket, sa han i ett uttalande.
George Bush och Tony Blair kommer sannolikt minnas den 30 juni som en dag att fira. Frågan är om datumet blir en dag att fira för människorna i Irak?
.