Sverige är på väg mot ett övervakningssamhälle | Fria.Nu

Debatt


Styrelsen för Sveriges Författarförbund
Fria.Nu

Sverige är på väg mot ett övervakningssamhälle

Styrelsen för Sveriges Författarförbund ser med största oro på hur de nya förslagen till övervakning utgör ett allvarligt hot mot demokrati och yttrandefrihet och riktar sina farhågor genom ett öppet brev till riksdag och regering.

Vilket mandat har ni att besluta att alla våra e-brev till utlandet ska kunna läsas av spioner? Och vilken rätt har ni att utsätta människor i andra länder för en långtgående kontroll av deras e-brev och telefonsamtal till Sverige?

Den svenska regeringen driver i dag krav på ökad kontroll av medborgarna. Här får den även stöd från EU, som med den så kallade trafikdatalagringen vill tvinga telebolag att under lång tid lagra information om vilka vi ringer, mejlar eller sms:ar.
Det hittills grövsta steget mot ett övervakningssamhälle är regeringens förslag - som ursprungligen lanserades av den förra, socialdemokratiska regeringen - att låta För- svarets radioanstalt, FRA, avlyssna all telefon-, e-post-, fax- och sms-trafik som korsar landets gränser.

Förslaget om att kontrollera alla svenskars kontakter med omvärlden, och omvärldens kontakter med oss, strider mot grundläggande demokratiska rättigheter och riskerar att isolera Sverige från viktiga kontakter med omvärlden.

Att ni som är våra folkvalda representanter ens kan överväga detta drastiska ingrepp mot mänskliga fri- och rättigheter finner vi, styrelseledamöter i Sveriges Författarförbund, skrämmande. Ni har inget mandat att läsa våra brev och avlyssna våra samtal. Det var inte för detta som vi valde er.

En portalparagraf i Författarförbundets stadgar är försvaret av yttrandefriheten. Men en yttrandefrihet värd namnet måste också innebära en rätt att yttra sig utan att bli avlyssnad.

Den planerade övergången från övervakning av misstänkta till övervakning av alla är ett stort steg bort från rättssamhällets principer.

Med regeringens förslag kommer uppgifter om tiotusentals hederliga och laglydiga medborgare att hamna i sekretesskyddade statliga databaser. Det kan gälla politiska aktiviteter eller privat information om till exempel sjukdomar eller otrohet. Faran för att sådana uppgifter läcker ut ska inte underskattas. Många människor kommer att vara inblandade i datahanteringen. För hackare blir registren en verklig utmaning.

Risken för missbruk är enorm. Redan i dag kan vi se hur poliser gör sig skyldiga till dataintrång, och hur känsliga uppgifter om brott säljs till kvällspressen. Det kommersiella värdet - vid försäljning, utpressning, mutor - av den information som FRA-spionerna samlar in kommer att bli stort.

Vår egen svenska erfarenhet visar att de polisiära befogenheter som ska användas för bekämpande av brottslighet missbrukas. Hela efterkrigstiden präglades av Säpos och IB:s jakt, ofta med illegala metoder, på människor med vänsteråsikter - människor som skulle registreras, bevakas och svartlistas.

I dag är det förmodligen muslimer som kommer att drabbas mest av den islamofobi och terroristnoja som sveper över världens underrättelsetjänster. Underrättelsetjänster som byter information - 'äpplen mot päron', som det brukar heta - med varandra.

Med de nya tvångsmedlen ändras förutsättningarna för politisk aktivitet och fritt åsiksutbyte. Hur ärlig och öppen vågar en människa vara i sina kontakter med omvärlden när han/hon vet att allt kan fastna i registren?

Vågar jag skicka e-post till vännen X som är kritisk mot regimen i Pakistan? Vågar hon svara? Vågar en oliktänkande i Uzbekistan samtala med sin bror i Södertälje om den senaste politiska utvecklingen i hemlandet?

Sveriges Författarförbund har i dag kontakter med hundratals författare som verkar i diktaturer. Många av dessa diktaturer samarbetar i dag med USA:s och andra västliga underrättelsetjänster, däribland Sveriges.

Författare i dessa länder har hittills kunnat meddela sig med svenska kollegor i förvissningen om att deras e-brev och telefonsamtal i varje fall inte avlyssnas av spioner i Sverige. Om ni driver igenom FRA-förslaget gör de av våra kollegor som arbetar under hot om förföljelse i hemlandet alldeles rätt om de slutar att skicka e-brev till oss.

Sommaren 2008 står Sveriges Författarförbund som värd för en stor internationell författarkonferens. Ska vi behöva varna de författare och översättare som vi tänker bjuda in för att nämna känsliga frågor i all korrespondens med oss?

Kan vi garantera att uppgifterna inte hamnar fel och missbrukas? Nej.
Vem vill kommunicera med Amnesty om spioner tar del av all korrespondens?
Hur ska de flyktingar som i Sverige sökt en fristad undan förföljelse våga ha kontakt med vänner, anhöriga och regimkritiker i hemlandet?

Vilken rätt har riksdagen i Sverige att utsätta människor i andra länder för en långtgående övervakning och kontroll av deras brev och telefonsamtal?
Och vad säger näringslivet om att svenska spioner ges en möjlighet att extraknäcka som försäljare av affärshemligheter?

Förslaget att låta FRA kontrollera alla samtal som korsar Sveriges gränser utgör det hittills mest upprörande exemplet på den utveckling mot ett storebrorssamhälle som den hysteriska och USA-ledda kampen mot terrorismen hotar att leda till.

Sveriges Författarförbund kräver att ni stoppar förslaget.

Annons

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2020 Fria.Nu