Studiemedelsgräddfil enbart för barn till EU-anställda
EU-anställda kan få bidrag för sina barns högskolestudier, även om barnen studerar i Sverige där högskolan är gratis. Vad pengarna används till kontrolleras inte.
Stora delar av kostnaderna för svenska universitet och högskolor betalas med skattemedel, liksom det vanliga studiebidraget från Centrala studiestödsnämnden, CSN. Ändå kan svenskar som arbetar inom EU få bidrag från EU för att finansiera barnens högskolestudier.
Louise Bernstein, pressekreterare på EU-kommissionens representation i Sverige, svarar med förvåning på frågan om det finns sådana bidrag.
– Det låter ju helt otroligt, säger hon.
Enligt Markus Bonekamp, biträdande chef på EU-parlamentets representation i Sverige, är pengarna framför allt avsedda att bekosta terminsavgifter på avgiftsbelagda universitet utomlands. Men pengarna betalas även ut till de anställda vars barn väljer ett svenskt universitet, utan terminsavgifter.
– Det beror på att alla anställda har samma löneförmåner, säger Markus Bonekamp. Det är dels ett studiebidrag och dels ett barnbidrag som förlängs om den anställdes barn studerar.
Totalt rör det sig om cirka 7 219 kronor per barn och månad under förutsättning att barnet väljer att studera i ett annat land än det där föräldern är stationerad.
Enligt Markus Bonekamp är det viktigt att beakta att många barn till anställda inom EU väljer att studera på universitet utomlands, till exempel i Storbritannien där universiteten är avgiftsbelagda.
Till skillnad från det vanliga studiemedlet från CSN betalas bidragen ut under hela året, alltså även under sommaren när det är tänkt att studenterna ska arbeta. Det finns heller ingen begränsning av hur många terminer barnet kan få pengarna så länge man är under 26 år. Också det skiljer sig från CSN:s bestämmelser.
– Det vanliga studiemedlet kan man normalt få i 12 terminer, säger Magnus Forss, pressansvarig på CSN.
Det är svårt att få någon av dem som tar emot bidraget att ställa upp på en intervju. En student vid Stockholms universitet som får bidraget säger så här:
– Det har varit en otrolig fördel. Jag tror att jag hade känt mig tvungen att välja inriktning tidigare om jag varit återbetalningsskyldig till CSN. Eftersom det inte finns någon spärr för hur många terminer man kan få EU-bidragen så länge man är under 26 år så har jag tagit lite längre tid på mig. Eftersom man även får pengarna på sommaren har jag kunnat lägga undan en del pengar då.
Studiemedelsgräddfilen upprör bland annat Pelle Rödin, vice ordförande på Sveriges förenade studentkårer, som inte ser varför det ska finnas särskilda bidrag avsedda för just barn till EU-anställda.
– Det är upprörande och orättvist om man kan bevilja bättre studiemedel än vad andra får till en liten grupp av studenter från den politiska eliten, säger han.
Pelle Rödin tycker att detta rimmar illa med EU:s övriga utbildningspolitik.
– Det blir extra upprörande då EU-kommissionen nyligen gick ut och rekommenderade medlemsstaterna att införa respektive höja studieavgifter till högre utbildning. Kommissionens idé är ju att öka den privata finansieringen av högre utbildning.
Bidragen betalas med pengar ur EU:s personalbudget. Det är pengar som i slutändan kommer från skattebetalarna. Enligt Markus Bonekamp är det viktigt att komma ihåg att EU- tjänstemän inte betalar samma skatt som vanliga medborgare.
Är inte den skatt som EU-tjänstemän betalar betydligt lägre?
– Det vet jag inte. Vi betalar ju sociala avgifter och pension separat så totalt sett är jag inte säker på det.
Går studiebidraget till den anställdes barn eller direkt till den anställde?
– Pengarna betalas ut till den anställde som en del av ett lönepaket. Vad man sedan gör med pengarna är en annan sak.
Finns det någon kontroll av hur de här bidragen används?
– Nej, det gör det inte.
Det är svårt att kontrollera hur många svenskar inom EU som utnyttjar bidragsmöjligheten eftersom alla EU-institutioner sköter löne- och förmånsrapportering individuellt. På flera av dessa institutioner vill man inte lämna ut denna information med hänvisning till att det är personliga uppgifter.
Fria Tidningar har även sökt förvaltningsminister Mats Odell för en kommentar. Han har dock inte velat ställa upp på en intervju.
Studiebidrag till EU-anställdas barn
Totalt kan barn till EU-anställda få cirka 7 219 kronor i månaden vilket betalas ut under årets alla månader. Det rör sig om två bidrag, ett studiebidrag på 455,92 euro per barn och månad och ett barnbidrag på 326 Euro per barn och månad.
Av EU-kommissionens svenska anställda får 71 barn dessa bidrag. Totalt får cirka 500 personer inom EU-kommissionen dessa bidrag. EU-parlamentet vill inte lämna ut motsvarande uppgifter för sina anställda.
Möjligheten att söka de här bidragen har funnits lika länge som EU, sedan 1957.
Bidragen har möjliggjorts av ministerrådet, alltså medlemsländernas regeringar, som en del i det förmånspaket som erbjuds anställda inom EU.
Inkomstskatten för anställda inom EU är betydligt lägre än den svenska, och tas ut efter en progressiv skatteskala på mellan 8 och 45 procent. Avdrag för pension och sociala avgifter uppgår till mellan 10 och 15 procent utöver detta.
Källor: EU-parlamentet, EU- kommissionen och riksdagens EU-upplysning.
Nästa vecka: Vilken lön och vilka förmåner får EU-parlamentarikerna? Och vad gör de med pengarna?