Komika och den svenska serieboomen | Fria.Nu
  • Komikas förläggare Mikke Schirén.
Fria.Nu

Komika och den svenska serieboomen

Det svenska serieklimatet har länge varit bistert, även med nordiska mått mätt. Men det senaste året har en handfull nya, mindre serieförlag växt fram. Komika är ett av dem. Bakom det står förläggaren Mikke Schirén, som söker föra hem lite europeisk värme.

Serieteket i Stockholm. Jag är några minuter tidig. Vid ett bord sitter Mikke Schirén upptagen i ett lågmält samtal med föreståndaren Kristiina Kolehmainen. De verkar vara bekanta. Kanske är det logiskt, Seriesverige är litet och Serieteket en viktig samlingspunkt belägen i Kulturhuset, i hjärtat av Stockholm. Serieläsare, i alla åldrar, både manliga och kvinnliga, bläddrar bland de tusentals seriealbum som står för utlåning.
På en av utställningshyllorna syns Donjon, en uttrycksfull och humoristisk fantasyserie med monstren i huvudrollen, skapad av fransmannen Lewis Trondheim. Trondheims album har gjort succé i Frankrike och ses som en starkt bidragande orsak till det uppsving som de franska albumserierna just nu upplever.
I Sverige är det Mikke Schiréns småskaliga förlag Komika som ger ut Trondheims serier. Möjligen vittnar detta faktum om de europeiska seriernas ställning här hemma och kanske säger det också något om seriemediets status generellt. För även om Serieteket är populärt, är det länge sedan det fanns någon betydande albumutgivning i Sverige.

Under åttiotalet fanns en omfattande utgivning av serier med ett mer vuxet, ofta provocerande, men också konstnärligt intressant innehåll. Då var serier farligt och i mångas ögon lika giftigt för ungdomen som datorspel anses vara i dag. Några av tidningarna bojkottades av Konsum, något som bara ökade intresset. Men det drivande förlaget bakom vuxenserierna, Epix, tvingades, främst på grund av höjda distributionskostnader, att under nittiotalet nästan helt avveckla sin utgivning.
I backspegeln är det tydligt att serierna, trots att de ofta profilerades som vuxenserier, aldrig förmådde ta språnget från ungdomskultur till det brett uppskattade medium som det är nere på kontinenten och inte minst i Japan. Berättande serier för vuxna har endast kunnat behålla en liten men entusiastisk publik, den nya ungdomen sökte sig vidare till nya kickar.

Mikke Schirén hälsar handfast och vänligt, ledigt klädd och yvig i håret. Vi bestämmer oss för att gå till ett närliggande kafé för att inte störa tystnaden. Samtalet kommer snart in på varför han blev serieförläggare.
- Ser man till den svenska serieutgivningen är det ganska självklart varför jag startade Komika. De serier som jag har växt upp med, de fransk-belgiska, saknas nästan helt, säger Mikke Schirén.
Den fransk-belgiska serietraditionen är i Sverige mest känd för barn- och ungdomsserier som Tintin och Asterix, men den rymmer också ett stort utbud av vuxenserier redo att upptäckas när läsaren har tröttnat på barndomens klassiker. Endast en bråkdel av detta utbud finns på svenska, eller ens engelska.
Först var det meningen att Komika bara skulle ge ut fransk-belgiskt, men när det svenskinriktade förlaget Optimal Press fick ekonomiska problem tog Mikke Schirén beslutet att ta vid och börja publicera svenska serieskapare, hela tiden väl medveten om premisserna för serieutgivning.
- Det är nästan som att begå ekonomisk harakiri att ge sig in i seriebranschen. Det vet jag och det visste jag redan när jag startade Komika.

Ambitionen är ändå att på sikt nå en större publik, att kunna fylla ett tomrum mellan de stora förlagens mest kommersiella serier och de smalaste indieserierna.
- Jag söker en serieskapare med en egen röst, och som samtidigt inte är publikfrånvänd. Tyvärr är serievärlden ganska liten i Sverige. Vi har en ganska lågt stående seriekultur och vi får inte fram så många egna röster. Vi har Kellerman som har kommit fram genom sina Rockystrippar, och Galagogänget, men inte så mycket mer.
- Men vi har många talanger som går ut från serieskolorna och saknar förlag, det är ett perfekt tillfälle för nya förlag att knyta lovande tecknare till sig. Men får dessa unga serieskapare inget förlag slutar de teckna.

I Norden är Danmark ett föregångsland med förhållandevis stor serieutgivning, men under de senaste åren har våra andra nordiska grannar börjat knappa in. Och kanske håller något på att hända här hemma också.
Det är japansk ungdomsmanga som syns och säljer mest. Mikke Schirén ser positivt på det ökade intresset för tecknade serier som mangan skapar, men tycker samtidigt att det är synd att så mycket av det material som kommer hit till Sverige är snabbproducerat och av låg kvalitet.
Men det är inte bara de stora förlagens manga som ökar. De små förlagen är också på tillväxt. Komika är endast ett av en handfull nya serieförlag som kommit fram på senare tid. Nystartade förlag som Denzin Comics, Nisses Serier, C"est Bon och Kolik gör att det i◊dag finns fler serieförlag i Sverige än det gjort under de senaste tio åren. Men förhållandena är fortsatt svåra och de små måste samarbeta för att överleva.

Mikke Schirén upplever att serierna fortfarande dras med en skräpkulturstämpel som tycks vara svår att tvätta bort. I somras gick det ut ett öppet brev till tidningsredaktioner i hela landet i vilket Seriesverige efterlyste en fördjupad och bredare bevakning av serier.
- När det väl skrivs om serier i större tidningar är det ganska irrelevant. De glömmer att det är en egen konstform. Jag vill ha en seriekritik som ser seriöst på mediet och bedömer det som vilken annan konstform som helst. De får gärna skriva ner grejer, bara det finns anledning. Klappar på huvudet har vi fått nog av.
- Jag skulle önska att det fanns en given plats för serier enligt mönstret: på onsdagar popmusik, på torsdagar serier. Tyvärr är utgivningstakten för serier för låg i Sverige, men en månadsbevakning skulle vara fullt möjlig.
Mikke Schirén har själv skapat ett forum för serienyheter och kritik, i form av webbtidningen Komika Magasin. Planer finns också på en papperstidning, tänkt att just månadsvis följa serieutgivning och nyheter, men dessa planer ligger några år framåt i tiden. Under våren ligger tyngden på en ökad utgivning av seriealbum, såväl från franska storheter som svenska debutanter.

Annons

Rekommenderade artiklar

I vemodets vändkrets

Saturnus ringar, som blev Sebalds näst sista skönlitterära bok, är mer en raffinerat komponerad essäsamling eller möjligen en reseskildring, än en roman, skriver GFT: s recensent Fredrik Rönnberg.

Göteborgs Fria

I förälskelsens gränsland

I Åsa Ericsdotters femte bok Förbindelse skildras ett förhållande, från förälskelse till separation.

Göteborgs Fria

För den som vänder sig om i mörkret

Skräckmästaren H.P. Lovecrafts ande svävar över Scott Allies serieskapelse Djävulens fotspår. Svart magi, hemliga sällskap, gamla skrifter, demoner och pentagram, helt i Lovecrafts anda tar Allie i ordentligt när han bygger sin skräckberättelse. Och precis som hos Lovecraft tillåts det övernaturliga träda fram ur de skuggor som många andra skräckberättare draperar sina fantasifoster i.

Göteborgs Fria

© 2019 Fria.Nu