Samhällsinformation eller skräckpropaganda? | Fria.Nu
  • Viktig samhällsinformation eller skräckpropaganda - åsikterna går isär.
Göteborgs Fria

Samhällsinformation eller skräckpropaganda?

'Att förbereda sig på det värsta, och när det händer'. Det är namnet på den 32-sidiga bilaga som 250 000 hushåll i Göteborg fick hem i förra veckan. Nödvändig samhällsinformation menar avsändarna - skräckpropaganda menar andra.

- Vi måste väcka tankar kring - hur gör jag, detta kan ju faktiskt hända mig - fast på ett populärvetenskapligt sätt, säger Johan Nyberg, samordnare på Krisberedskapsmyndigheten, KBM, som tagit fram bilagan.
- Detta handlar om alarmism och ren skrämselpropaganda. Säkerhetstjänsterna har alltid varit dåliga på att förutse katastrofer och därför målar man nu upp de värsta tänkbara scenarierna för allmänheten, menar dock Magnus Hörnqvist, doktorand i kriminologi på Stockholms universitet.
På omslaget sitter en glad familj och lagar middag på stormkök i skenet av en fotogenlampa. Nästa sida är tom på text sånär som på ordet 'Hotet' som står över en bild över Stockholm. Därefter går man noggrant igenom de sex största hoten mot oss: terrorism, smitta, organiserad brottslighet, extrema väderhändelser, tekniska kollapser och hot mot samhällets it-system.
Läsarna får information om hur krisberedskap fungerar, vad du bör göra, hur och när. Vi får en fullständig lista på de elva viktigaste sakerna vi bör ha hemma när katastrofen slår till - det handlar om att vara beredd på det värsta.
- Detta materialet är annorlunda jämfört med alla vaga hotbilder som vanligtvis målas upp. Här har man förstorat upp och konkretiserat hoten och på så sätt gjort att de får liv och blir verkliga för människor, menar Magnus Hörnqvist.
Krisberedskapsmyndigheten har i uppdrag från riksdag och regering att höja den nationella krisberedskapen. Oftast sker samarbetet med länsstyrelser, kommuner och landsting/regioner, men nu har man alltså i ett nytt informationsmateriel vänt sig direkt till allmänheten. Göteborg har varit den första kommunen att bekosta en egen distribution av informationen. Till en kostnad av cirka 900 000 kronor.
- Vi vill att enskilda hushåll ska komma med i vår beredskapsplanering, säger Arne Heldtander, säkerhetsrådgivare i kommunstyrelsen i Göteborg.
Under punkten 'Extrema väderhändelser' och först i bilagan har KBM valt att på åtta sidor åskådliggöra en katastrof med exempel i en isstorm över Göteborg som dödade 30 personer och skadade tusentals. Man skriver att Sveriges geografiska läge ger stora risker för isstormar, extrem kyla och svåra snöoväder. Det finns en löpsedel från Göteborgstidningen och vi får följa dess förlopp och påverkan på samhället i detalj.
Men historien är påhittad. Löpsedlar och citat likaså. Och sannolikhetsgraden i historien ifrågasätts.
- Scenariet runt i kring isstormen hänger väl ihop, men meteorologiskt sett känns det väldigt extremt. Risken för höst och vinterstormar hänger förvisso ihop med vårt geografiska läge. Isstormar är däremot väldigt ovanligt, säger Markku Rummukainen, klimatforskare på SMHI.
Men KBM och Johan Nyberg menar att man medvetet valde bort reella händelser som stormen Gudrun och nu senast Per för att väcka tankar kring det som är lite mer osannolikt och otroligt - för att människor behöver rusta sig för saker de inte har varit med om och inte känner till. Det vetenskapliga expertkunnandet bakom materialet kommer inifrån myndigheten själv.
Kapitlet om terrorism inleds med rubriken 'Terrorister attackerar Stockholms tunnelbana' lagd på en bild från förstörelsen i Madrids tunnelbaneattack i mars 2004. Inte heller detta har någon reell verklighetsanknytning.
- Det som hände i Madrid och London kan lika gärna hända här och då bör man vara förberedd på det, förklarar Johan Nyberg.
Men forskare Magnus Hörnqvist håller inte med.
- Man väljer att plocka katastroferna ur deras politiska sammanhang och målar upp bilder att terrorattentat som de i Madrid och London lika gärna skulle kunna hända här. Men terrorister har generellt en politisk agenda med det de gör, de vill uppnå något. Det var naturligtvis ingen slump att de valde just de länderna och inte Sverige, menar han.
Men KBM och Göteborgs stad menar att de aldrig avsett att skrämmas med informationskampanjen.
- Vi ville beröra och få folk att reagera - därför tyckte vi att det starka anslaget var rättfärdigat. Vår avsikt är inte att sprida rädsla utan en medvetenhet om ett egenansvar, menar Arne Heldtander. Johan Nyberg på KBM är inne på samma linje.
- Vi exemplifierar för att man ska känna att detta faktiskt kan hända och att det finns risker man inte kan fly ifrån.
Men Magnus Hörnqvist menar att det finns risker med att skrämma människor med scenarier som är osannolika.
- Materialet är ganska ordentligt spekulativt. Man hittar på katastrofer och gör fejkade löpsedlar. Men varför skrämma människor i onödan - det hade varit lätt att göra saklig samhällsinformation utan att få människor att tro att de genast måste springa och köpa en vevradio.

Annons

Rekommenderade artiklar

Nej till amnesti för ensamkommande

På onsdagseftermiddagen röstade riksdagen nej till Vänsterpartiets motion om amnesti för ensamkommande. Ett väntat resultat men frågan har fått stor uppmärksamhet och stort stöd från civilsamhället.

Fria Tidningen

”Beslutet får inte bort ungarna från gatan”

Regeringen avsätter 360 miljoner kronor till organisationer som arbetar med hemlösa ungdomar och psykisk ohälsa. Men flera av organisationerna jobbar inte främst med hemlöshet – och de som gör det har inte fått några pengar alls.

Fria Tidningen

S-ledare i Göteborg anmäls för förtal

Debattörerna Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil polisanmäler kommunstyrelses ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) för förtal efter att hon pekat ut dem som extremister.

Fria Tidningen

Rika misstänks sällan för narkotikabruk

Ungdomar i rika stadsdelar i Stockholm misstänks sällan för narkotikabruk medan de i fattigare misstänks ofta. Rapporteringen kring användningen är den motsatta, visar nya siffror från BRÅ.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu