Debatt


Jens Holm
Fria.Nu

Sverige bör ställa hårdare krav på Colombia

Colombia bryter mot de mänskliga rättigheterna och Sverige bör använda de politiska och ekonomiska påtryckningsmedel som står till förfogande för att sätta press på Colombia, skriver Bodil Ceballos med flera.

Colombias stat är ansvarig för en massaker på 43 människor, detta kungjorde den Interamerikanska Domstolen för Mänskliga Rättigheter förra året. Nu, ett år efter domen, ska Colombias regering ha uppfyllt det man blev ålagd att göra för att ersätta offren och skapa rättvisa, men detta har inte skett. Flera anhöriga till offren befinner sig i exil i Sverige då de hotats till livet för att de arbetat för rättvisa och sanning. Sverige bör i sina ekonomiska och politiska kontakter med Colombia kräva att domen efterlevs och att offrens rätt till sanning, gottgörelse och rättvisa respekteras.
De anhöriga till de 43 människor från byn Pueblo Bello i Colombia som mördades den 14:e januari 1990 har kämpat länge för sanning och rättvisa. Men trots att den colombianska staten dömts som ansvarig, har de inte sett tillstymmelse till någon rättvisa. Hittills har Sveriges arbete med att genom diplomati försöka få den colombianska regeringen att respektera mänskliga rättigheter gett blygsamma resultat och i Sverige lever många colombianer i exil efter förföljelse, hot och mordförsök från statliga agenter.

Dagen då massakern ägde rum hade många kommit till byn för att köpa och sälja varor och stannade därför över natten. De kände sig säkra eftersom militären fanns i närheten och hade en permanent kontroll över den enda vägen som leder till byn. 60 paramilitärer dök upp i två lastbilar och tvingade ner folk på marken. De valde ut 43 personer som de förde med sig till en gård där de förhördes, torterades och mördades. Den paramilitäre ledaren Fidel Castaño ägde gården och deltog i massakern. På vägen passerade de enligt domen obehindrat genom två militära vägspärrar och de eskorterades också av ett militärbefäl.
När diplomati inte hjälper och krav från anhöriga och civilsamhälle inte hörsammas av den colombianska staten, bör Sverige använda sig av de politiska och ekonomiska påtryckningsmedel som står till förfogande. Colombia har en ambassad i Stockholm och Sverige har omfattande ekonomiska kontakter med Colombia. Nyligen skapades en svensk-colombiansk handelskammare och svenska biståndspengar går varje år till Colombia.
Colombianska produkter omfattas i dag av EU:s handelsavtal som inbegriper respekt för fackliga och mänskliga rättigheter.
Handelsavtal kan fungera som en påtryckningsmekanism för att kräva respekt för mänskliga rättigheter i avtalsländerna. Ett exempel på detta är när EU den 3 oktober 2005 suspenderade handelsavtalet med
Uzbekistan efter allvarliga övergrepp i landet. Sveriges regering bör därför i alla handels- och samarbetsavtal med den colombianska regeringen ställa tydliga krav på respekt för mänskliga fri- och rättigheter och suspendera dessa avtal om kraven inte efterlevs.
Sveriges biståndsorgan Sida skriver i sin Landanalys av Colombia 2003-2007 att 81,6 procent av brotten mot de mänskliga rättigheterna begås av Paramilitären och att denna '...ej bekämpats effektivt... [och] ...utan att militär och polis ingripit, kunnat genomföra tvångsförsvinnanden, avrättningar inklusive massakrer, samt kidnappningar. Sverige agerar politiskt inkonsekvent och sänder motsägelsefulla signaler till den colombianska regeringen. Först stödjer Sverige genom Sida flera FN-organ och organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter i landet. Sverige beviljar också förföljda colombianer politisk asyl.

Men samtidigt undviker den svenska regeringen att hårt kritisera Uribe-regeringens brott mot de mänskliga rättigheterna och upprätthåller vänskapliga politiska kontakter.
Decennier av statligt våld i Colombia och alla de flyktingar som detta gett upphov till i Sverige har också skapat solidaritet och kulturella band mellan colombianer och svenskar. Därför är det också i hela det svenska folkets intresse att vår regering sätter handling bakom de vackra orden om mänskliga rättigheter och använder de medel som står till förfogande. Sida uppger att 20 människor om dagen mördas av politiska anledningar i Colombia och de anhöriga till offren från Pueblo Bello väntar fortfarande på rättvisa. Vi har inte tid att vänta, det är dags att vår regering tar sitt ansvar och ställer krav på Colombia nu.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Låt flygplatsen bli ekostad

Stockholms stad hyr ut Bromma flygfält, stort som Östermalm, till luftfartsverket för en krona. I en stad med bostadsbrist och dålig luft kan marken användas bättre, skriver Jens Holm och Ann-Margarethe Livh från Vänsterpartiet.

Stockholms Fria
Debatt
:

V för vegetariskt

Sverige kunde vara ett föregångsland för minskad köttkonsumtion. Det är en avgörande fråga både för klimatet och den globala resurshushållningen, skriver Jens Holm, riksdagskandidat för Vänsterpartiet.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu