Olympiskt guldhopp med litet stöd | Fria.Nu
  • Sandra Eriksson tränar för Paralympics i Aten.
Fria.Nu

Olympiskt guldhopp med litet stöd

För några veckor sedan var hon nära att slå sitt eget världsrekord. Men när hon åker till Paralympics i Aten, kommer hon kanske inte att få tävla i sin egen klass.

Sandra Eriksson simmar längd efter längd i bassängen i Åby Simhall. Det är måndag kväll och en knapp vecka kvar till SM. Där ska hon försöka att sätta sitt andra världsrekord.

Hon har världsrekordet på 50 m fjärilssim i lång bassäng. I SM är det kort bana som gäller.

- Jag vet att jag kan slå det. Det är en danska som har det nu, så det kan vara kul så här före Paralympics, säger hon.

Trots att hon bara är 23 år, har hunnit vara med i Paralympics tidigare. I Sydney för fyra år sedan blev hon femma på 50 meter fjärilssim. Fast då simmade hon inte i sin "egen" klass.

I handikappsim är de tävlande indelade i många olika klasser. Sandras klass heter S4. Bokstaven S betyder att hon tävlar i frisim, fjärilssim eller ryggsim, och siffran visar vilket handikapp hon har. Ju högre siffra, desto lättare har simmaren att röra sig och simma. Så om det inte blir tillräckligt många tävlande i Sandras klass, kommer hon att tävla i klass S5.

- I min klass har jag världsrekordet, men om jag måste simma i S5 kommer jag nog inte ens att ta medalj, säger hon.

Men det är bara i fjärilssim som det problemet gäller. Sandra har också anmält sig till 50 meter frisim,150 meter medley och ska kanske även ställa upp i 50 meter ryggsim. På de distanserna får hon tävla i sin riktiga klass.

Indelningen av simmarna är en krånglig historia. Fyra experter testar, mäter och betraktar simmaren i vattnet under nästan en dag. Chansen att folk blir felklassade är liten, men Sandra har haft sina misstankar emellanåt.

- Det finns en japanska som verkar vara för bra för sin klass, men å andra sidan så tror jag att de som gör klassindelningen vet vad de gör, säger hon.

Det handikapp som Sandra har, kallas AMC. Det innebär att hon inte är så stark i armarna, och har svårt att göra små rörelser med fingrarna.

- Till exempel så tar det lite längre tid för mig att knäppa byxorna, än vad det gör för andra. Men det går, säger hon.

Tillsammans med tränaren Marie Nylander tränar Sandra i vatten två kvällar i veckan och på land med styrketräning och motionscykel en gång i veckan.

Inför Paralympics i september kommer de att öka träningsdosen till fyra eller fem träningspass i veckan.

Svensk handikappidrott betalar ett visst bidrag, men det är enligt Sandra inga stora summor. Det faktum att hon är i världsklass ger inga extra sponsorer. Så en hel del av resorna betalar hon själv. Men det blir inte så många tävlingar på ett år, helt enkelt för att det inte finns så många som håller på med handikappsim.

- Det är en tävling i februari, en nu nästa helg, och så två på hösten. Så ibland är det tufft att bara träna, säger hon.

Efter att ha simmat fram och tillbaka en lång stund går hon över till att träna starter. När hon ligger i vattnet vid bassängkanten, kan hon inte ta tag i handtaget som sitter på undersidan av startpallen. Därför har hennes tränare hängt en rem i handtaget. Med ena handen tar Sandra tag i remmen, och pressar sedan iväg sig med fötterna. Sedan hon började starta på det sättet har hon tjänat uppåt en sekund på sina distanser. Efter att internationella simfunktionärer sett och godkänt remmen som hjälpmedel, har chanserna i Aten ökat.

- Det kanske inte blir medalj, men ett nytt världsrekord kanske, säger Sandra.

Annons

Rekommenderade artiklar

Snedvridningen startar inne på redaktionerna

Förra veckan skrev GFT mycket om snedvriden rapportering kring damidrott, och damfotboll i synnerhet. En granskning av hur de stora sportredaktionerna i Sverige ser ut ger en förklaring. Bara tretton av hundra redaktionsmedlemmar är kvinnor.

150 000 kronor och ett Handslag senare

Förra veckan redovisade GFT hur de politiska partierna tycker och tänker i idrottsfrågor, något som retade upp Tito Rojas. Han hävdar att verkligheten ser helt annorlunda ut och att politikernas satsningar är dödfödda om de inte startar i de områden där de ska genomföras. Och även då är det svårt att driva dem.

Barn och unga i fokus för Göteborgspolitikerna

Med ett år kvar till allmänna val ställde GFT två frågor kring idrott till de politiska partierna i Göteborg. Inte oväntat talades det i första hand om barn- och ungdomsidrott, men också en utbyggnad av stadens idrottshallar verkar var populärt.

Sponsring allt större del av klubbens ekonomi

Gamla bilder från sjuttiotalet visar nästan alltid spelartröjor med enbart klubbmärke. Men det är sedan länge en svunnen epok för nostalgiker. I dag gäller det för klubbarna att klara ekonomin, vilket kan ta sig en hel del olika uttryck, när det gäller att få in sponsorpengar.

Göteborgsderbyt tappar folk

De riktigt stora publikfesterna med 40 000 på läktarna verkar vara ett minne blott. Tendensen är tydlig och klar inom fotbollen. Publiken minskar.

© 2020 Fria.Nu