Abu Ali bodde i Jemen. Han hade en jeep. Men den 3 november 2002 träffades Abu Alis jeep av en missil. Missilen dödade Abu Ali och fem andra personer. Två dagar senare sa någon på Pentagon att det var en amerikansk missil.

USA:s regering sa att Abu Ali var en av ledarna i al-Qaida. De ansåg att han hade planerat en självmordsattack mot ett fartyg i Jemen i oktober 2000. Fartyget hette USS Cole och 17 personer dog vid attacken. Därför dödades Abu Ali.

Man kan tycka att det inte gör någonting. Man kan tycka att Abu Ali var ett hot mot säkerheten. Man kan tänka att världen blev säkrare. Men det är inte så enkelt. Var det lagligt självförsvar eller olagligt våld? En rättighet eller ett brott?

Svaret får långtgående konsekvenser.

Det amerikanska utrikesdepartementet har bestämt vad de menar med terrorism: 'avsiktligt, politiskt motiverat våld riktat mot icke-stridande mål, utfört av subnationella grupper eller hemliga agenter, vanligtvis avsett att påverka en publik.' Politiskt våld mot civila, vanligen för att skrämma folk, alltså. Men inte staters våld; bara gruppers och agenters. Storbritannien menar ungefär samma sak med terrorism. FN har inte bestämt sig för precis vad som är terrorism.

Docent Gunnar Jervas tycker att USA och Storbritannien förklarar ordet terrorism på ett dåligt sätt. Han tycker att förklaringarna är krångliga och otydliga. Han tycker att en del terrorism inte passar in i dem. Det skriver han i boken Terrorismens tid (2003). I stället säger Gunnar Jervas att terrorism är 'illegalt våld i syfte att uppnå politiska mål'.

Den pakistanske samhällskritikern Eqbal Ahmad skrev samma sak. Det står i hans bok, Terrorism: theirs and ours. (På svenska i boken Terrorism, 2003.) Boken innehåller en föreläsning. Den kom ut när Eqbal Ahmad hade dött.

Han skrev då att ordet terrorism bara ska säga att det är olagligt våld. Inte vem som dödar eller skadar, eller varför. Terrorister kan vilja göra något bra. Men om våldet är olagligt, är det ändå terrorism.

- Har ni lagt märke till en sak, frågar han. Jag har inte sagt något om motivens moral. Jag har inte sagt något om huruvida terroristernas sak går att försvara eller ej. Vad jag talar om är samtycke, avsaknad av samtycke, legalitet, illegalitet, grundlagsstöd och brist på grundlagsstöd. Varför lämnar jag ute motiven? Därför att motivet inte gör någon skillnad.

Vissa gillar inte Gunnar Jervas och Eqbal Ahmads beskrivning av terrorism. Inte för att den är otydlig eller krånglig, utan för att den är enkel och klar. Den beskriver terrorism. Den beskriver inte vems våld som är terrorism. Den talar om olagligt våld, men den säger inget om målet eller moralen. Enligt den internationella rätten var det olagligt att döda Abu Ali. Det var ett mord. Enligt lagen i alla rättsstater var det olagligt. Ingen skall dömas och straffas utan rättegång. Alla ska kunna försvara sig i en rättegång.

Om man ser det så, var mordet på Abu Ali terrorism. Och då är det terrorism när Israel dödar islamister. När Turkiet förtrycker kurder. När Ryssland för krig i Tjetjenien.

Det är skillnad på al-Qaida och USA:s regering. USA är en demokrati. Men våldet har ändå samma namn. Terror är alltid terror. Även om människor med makt vill kalla det något annat.

Kampen om språket är en viktig del av kriget mot terrorismen. Den som kan bestämma vad orden betyder, den kan bestämma hur vi ser världen. Därför måste vi veta vad vi menar med ord som terrorism. Vi måste våga vara konsekventa, säger Eqbal Ahmad. Klarar vi detta kommer vi alla att se världen lite tydligare.