Fria.Nu

Maktlöshet bakom helig terror

Vägen från terrorism och våld handlar om att stötta demokratisering och om att stötta ekonomisk, kulturell och social utveckling i världen. Detta är fjärde och sista analysen av terrorism ur ett språkligt perspektiv.

Det finns ord som präglar vår världsbild. Ord som sätter ramar för vårt sätt att tänka. SFT har i en serie artiklar närmat sig kriget mot terrorismen ur en språklig synvinkel. Det här är den sista delen i serien.

Analys

Terrorism: del 4

1964 publicerade den egyptiske författaren och islamisten Sayyid Qutb sin mest berömda bok, Maalim Fi al-Tariq (ung. vägmärken). Boken är en våldsam uppgörelse med det egyptiska samhället och världen i övrigt, och den blev snabbt en storsäljare bland frustrerade muslimer.

Egyptens president, Nasser, uppfattade Sayyid Qutbs tankar som ett hot, och två år efter att boken kom ut avrättades Sayyid Qutb.

Enligt Sayyid Qutb skall jihad uppfattas som en universell revolutionär kamp - ett heligt krig.

Hans tankar i boken Maalim Fi al-Tariq har haft en stark påverkan på dagens militanta islamister som menar att terrorism har stöd i Koranen.

Ända sedan revolutionen i Iran 1979 har begreppet jihad debatterats flitigt i västvärlden. Vissa bedömare menar att begreppet feltolkats av islamister och att jihad enbart skall förstås som en moralisk strävan. Andra menar att begreppets krigiska dimension alltid har kommit i första rummet och att islam, precis som kristendomen och judendomen, bär på en våldsam historia.

Den brittiska religionshistorikern Bernard Lewis är en internationellt erkänd expert på islam. I sin senaste bok The Crisis of Islam - Holy War and Unholy Terror (2003) lägger han stor möda på att gå till botten med begreppet jihad. Hans slutsats är att Sayyid Qutb och andra islamister har stöd för sin militanta tolkning.

Men är det verkligen intressant eller ens möjligt att hitta den egentliga betydelsen av begreppet jihad? Har inte alla religiösa begrepp den karaktären att de kan fyllas med olika innehåll beroende på vad som passar för dagen? Borde vi inte istället fråga oss varför Sayyid Qutbs radikala tolkning fått genomslag överhuvudtaget?

Bernhard Lewis ger själv svaret i ett av bokens avslutande kapitel. Under rubriken 'A Failure of Modernity' diskuterar han den sociala och ekonomiska situationen i dagens Mellanöstern. Han skriver att i stort sett hela den muslimska välden är hemsökt av fattigdom och tyranni. Han fortsätter med att beskriva hur en kombination av dålig ekonomi och höga födelsetal har lagt grunden för en mycket instabil situation, en situation med en snabbt växande grupp av arbetslösa, outbildade och frustrerade unga män.

En överväldigande mängd forskning har de senaste åren visat att just dessa faktorer är avgörande för framväxten av radikala och militanta rörelser. Särskilt betydelsefull verkar maktlöshet att vara. Maktlösa unga män, utan möjlighet att ta sig framåt i livet, är den globala världens gissel.

I den västerländska debatten har man ibland satt likhetstecken mellan begreppet jihad och begreppet korståg. Ur ett språkligt eller teologisk perspektiv är det en dålig jämförelse, men ur ett socialt perspektiv finns det vissa poänger med jämförelsen.

Det finns en mängd förklaringar till att de kristna krigstågen blev av. En av de mest intressanta tar fasta på de sociala förhållandena i 1100-talets Europa. Under de decennier som korstågen pågick fanns det ett stort överskott på unga adelsmän i länder som Frankrike och England. Män som var utbildade, krigsdugliga och dessutom välbärgade men som saknade en given roll i samhället. Män som med lätthet kunde engageras i de religiöst färgade krigstågen och därmed få den makt de saknade på hemmaplan.

Ur den synvinkeln påminner många av de senaste decenniernas terrorister om korstågens krigare; maktlösheten är deras gemensamma nämnare.

Ur det perspektivet blir det möjligt att förstå varför Sayyid Qutabs syn på jihad fått genomslag - en militant tolkning av jihad erbjuder våldets makt till den maktlöse.

Därmed finns det en väg bort från våldet tillbaka till normaliteten. Den vägen handlar om att stötta demokratisering och om att stötta ekonomisk, kulturell och social utveckling i hela den muslimska världen. Först då, när det finns arbete och möjlighet till inflytande för alla, kommer det heliga kriget att bli ointressant.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Maktlöshet bakom helig terror

Det finns ord som präglar vår världsbild. Ord som sätter ramar för vårt sätt att tänka. SF har i en serie artiklar närmat sig kriget mot terrorismen ur en språklig synvinkel. Det här är den sista delen i serien.

Allt politisk våld är terror

Orden som vi använder styr våra tankar. Därför är det intressant att fundera över orden. Vart styr de oss?

Varifrån? Och varför? Detta är tredje delen av en artikelserie om orden som används i kriget mot terrorismen.

Bara politik kan stoppa terror

Orden som vi använder styr våra tankar. Därför är det intressant att fundera över orden. Vart styr de oss?

Varifrån? Och varför? Detta är andra delen av en artikelserie om orden som används i kriget mot terrorismen.

Endast politik kan stoppa terror

Det finns ord som präglar vår världsbild. Ord som sätter ramar för vårt sätt att tänka. SFT skall i en serie artiklar närma sig kriget mot terrorismen ur en annan synvinkel än den vanliga - nämligen språkets.

Analys Terrorism: del 2

Myten om terrornätverket

Orden som vi använder styr våra tankar. Därför är det intressant att fundera över orden. Vart styr de oss? Varifrån? Och varför? Det här är början på en artikelserie om orden som används i kriget mot terrorismen.

© 2024 Fria.Nu