Hudfärg framför klass | Fria.Nu
Fria.Nu

Hudfärg framför klass

Det sittande regeringspartiet ANC vann en förkrossande majoritet i parlamentsvalet den 14 april i och stärkte därmed sin maktposition i regnbågsnationen Sydafrika. Kritiker hävdar dock att deras starka ställning kan innebära ett hot mot den purfärska demokratin.

I år var det tredje gången som alla invånare fick vara med och rösta. Hela 75 procent av de röstregistrerade gick och röstade. ANC gick framåt från 66 procent i förra valet till 69 procent i år och fick därmed mer än två tredjedelars majoritet, vilket innebär att partiet på egen hand har rätt att ändra konstitutionen. Enligt dagens konstitution får en president inte sitta längre än två mandatperioder. Thabo Mbeki är inne på sin andra och därmed sista period. Kritiker menar att ANC nu har möjlighet att se till att Mbeki får sitta ytterligare en period.

Andra afrikanska länder har gått den vägen. Det såg till exempel ljust ut för Zimbabwes stapplande steg in i en demokrati, vilket sedan vände i motsatt riktning. ANC har dock hävdat att de inte ska ändra konstitutionen, som räknas till världens mest jämlika och liberala. Kritiken har däremot inte låtit vänta på sig i Sydafrika. Men enligt Karl Magnusson, historiker som skrivit en avhandling om apartheidpolitiken och demokratin, är risken inte överhängande.

- På sikt är deras starka majoritet ett hot mot demokratin, men det finns en stor tradition av starka gräsrotsrörelser i Sydafrika. Och det är det enda land där presidenten lämnat makten frivilligt, vilket Mandela gjorde efter sin period som president.

Dessutom påpekar han att valet bedömts vara 'free and fair'. Ändå tycker han att det hade varit bra för demokratin om ANC gått tillbaka och att andra partier stärkts. Det kan dock komma att bli fler partier eftersom det finns en växande svart medel- och överklass som kommer i motsättning till majoriteten av svarta, där många är arbetslösa och fattiga. Därför pågår diskussioner om en splittring inom ANC.

- Att det bildas fler partier vore en injektion för demokratin, säger Karl Magnusson.

Dessutom anser han att det vore gynnsamt att lämna det hudfärgsmässiga sättet att rösta och istället hitta klassmässiga. Fortfarande väljer folk parti efter hudfärg istället för ideologi. Det sitter djupt rotat i folksjälen sedan 1948 då de första apartheidlagarna instiftades. De svarta och vita fick inte bo i samma område eller ens sitta på samma parkbänkar, utan fick leva helt åtskilda liv. Idag bor de flesta kvar i de segregerade bostadsområden dit de en gång blivit tvångsförflyttade. De går i samma skola, till samma kyrka, moské eller disco, nära sitt bostadsområde. Uppdelningen enligt hudfärg håller på att luckras upp, men det är en lång process. Och ANC har inte precis flirtat med de vita väljarna. Valkampanjen som handlat om arbetslöshet, fattigdom, hiv och jordfördelning har riktat sig till de svarta.

- Det är olyckligt att de använder hudfärg som skiljande markör. På så sätt vidmakthåller de systemet. ANC kunde lika gärna ha pratat om ekonomi och fattigdom. Det finns ju även en vit arbetarklass.

De vita har tidigare röstat på nationalistpartiet som byggde upp apartheidsystemet. 1999 fick partiet sju procent. I år har väljarna vänt dem ryggen, de fick mindre än två procent. I stället har ett nytt parti seglat upp på listan, demokratiska partiet, som med sylvass kritik mot ANC lyckats fånga tolv procent av rösterna, de flesta vita.

Annons

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

© 2019 Fria.Nu