En ordbiff som inte passar Lindström | Fria.Nu
Stockholms Fria

En ordbiff som inte passar Lindström

Jag inleder dagens artikel med ett par invändningar mot Fredriks Lindströms Världens Dåligaste språk. Jag har nämligen tillbringat några timmar att bläddra igenom de ofta ytliga, självklara sidorna. På sidan 37 ger han en kort lista av ord som han kallar för 'ljudmålande'. Där inkluderar han två exempel - konkarongen och momangen - vars ursprung och mening är allt annat än bara ljudmässiga.

Att en språkman kan missa att momang, belagt på 1770-talet, är en försvenskning av franska moment med betydelse ögonblick, är märkligt. Lindström måste ha anat att uttrycket 'på momangen', lika med genast, har med moment att göra.

Moment förekommer förstås även på svenska, belagt 1625. Det nådde svenskan av latinets momentum, som även det betyder ögonblick, omständighet eller grad. Intressant nog går ordet tillbaka till det latinska verbet movere 'sätta i rörelse'. Släktskapet med engelska move är uppenbart.

Vad det gäller ordet konkarong, hur expressivt det än är, så visar sig det vara lika lite ljudmålande som momang. Dess nuvarande betydelse alltsammans/allesammans, hela bunten/rasket/klabbet, är snarare fråga om en metafor och ingenting annat. Betydelsen har kanske påverkats av det vardagliga, ursprungligen dialektala, verbet kånka, även om det inte finns något släktskap mellan de två orden. Ja, som om det gällde något tungt och skrymmande man måste kånka omkring. Som är fallet med flera metaforer finns ett element av irrationalitet i dess utveckling och väg till acceptans. Konkarongen används så gott som endast i frasen 'hela konkarongen'.

Metaforen kan spåras tillbaka till ett slags stor huvudbonad för damer med beteckningen konkarong efter franskans conqérante 'erövrerska'. Den hade en mängd veckade kryss, uppburna av en ståltrådsställning. Fruntimmersmössan, som Svenska Akademien kallar skapelsen, var populär kring mitten av 1700-talet. Man kan tänka sig att hatten måste ha gett ett minst sagt bökigt, dock mäktigt, intryck. Till en början var det kanske med ett aningens förakt eller löje som det stora föremålet omvandlades till det som blev hela konkarongen. Även om konkarong som föremål troligen glömdes bort tämligen snabbt, så gör inte detta dess nuvarande användning ljudmålande.

Faderullan, som i hela faderullan, som även det finns på Lindströms begränsade lista av så kallade målande ord, är ett gränsfall. Det har säkert använts sedan 1900-talets början; och tycks ha vuxit ur den äldre frasen hela fallerallan. Uttrycket skulle kunna vara en förskönande omskrivning av hela fanskapet eller variant till interjektionen fallera som ger uttryck för upprymdhet i refränger och annan sång: 'Vi går över daggstänkta berg, fallera'. I den sistnämnda betydelsen är ordet belagt 1820 som en bildning till fa och la i den italienska tonskalan. Men att utan vidare kalla ordet faderullan för ljudmålande är något förhastat, särskilt i en språkbok.

På senare har tid har jag tagit upp ett och annat icke-vegetariskt ord för etymologisk behandling i SFT, vilket har retat några ortodoxa veganer. Men även vi veganer måste komma ihåg att det kan finnas en hel del kulturhistoria, till och med bakom köttsliga ord och uttryck. Vi kan inte låtsas som om de inte finns. Nej, så militanta och fundamentalistiska får vi aldrig bli. Som plåster på såren kan jag berätta om ett ovanligt sädesslag, som finns till salu i Sverige, troligen enbart i välsorterade hälsokostaffärer. Det gäller kamut, ett stort korn och äldre släkting till durumvete, med hög protein- och mineralhalt. Kamut upptäcktes kort efter andra världskriget av en amerikansk flygare i en flera tusen år gammal fornegyptisk grav. Han skickade en del av sitt fröfynd till en bonde i delstaten Montana, USA, som planterade dem och lyckades få fram en skörd, vilket blev början till kamuts begynnande popularitet. Sädesslaget odlas även i begränsad skala lite här och var i Västeuropa. Ordet är fornegyptiska, minst fyra tusen år gammal, och betyder vete.

Annons

Rekommenderade artiklar

Veckans ord: divan, jasmin, nargileh, talk

Jag har på senare tid fått förfrågningar om en hel del ord - av allt att döma utan inbördes röd tråd. Vid närmare eftertanke visar det sig att de mest intressanta har ett gemensamt persiskt ursprung. Eftersom ingenting går upp mot lite språkligheter för att återföra hjärnan från sommarens softande och degande till livets allvar, tänker jag dela med mig av dessa ord till SFTs trogna läsekrets. Alfabetiskt utgör de dagens skörd.

Stockholms Fria

Några läckerheter österifrån

Dagens ord: nasi goreng, kaviar, marsipan. Det våras för en hel del just nu. Men knappast för något samförstånd mellan öst och väst. Så, jag drar mitt strå till stacken genom att som vanligt välja ett axplock österländska lånord från de etymologiska förfrågningar som jag har fått på senare tid. (Fortsätt gärna att mejla mig era funderingar.) Dagens potpurri är en sällsynt blandning: nasi goreng med kaviar och marsipan som dessert.

Stockholms Fria

En utflykt i Mittens rike

I dag vandrar vi in i Mittens rike - och ut igen för att hämta en i min förra artikel utlovad cappuccino.

Ända sedan 1600-talets början kastade Europa, inte minst Sverige, alltmer lystna blickar mot Kina, avundsjuka på dess lukrativa och högst hemliga silkesindustri, som hade bedrivits sedan ungefär 4000 f Kr. Inget annat att göra än att efterapa företeelsen. Under inflytande av en merkantilistisk näringspolitik anlades under det sena 1600- och 1700-talet

sidenfabriker i många europeiska länder.

Stockholms Fria

Ett sommaräventyr på 1960-talet

Det var en högsommar på 1960-talet. En het, dammig juli hade nått sin mitt: om två veckor skulle jag fylla 18. Jag hade ingen vidare lust att stanna i Paris utan M. Hon hade gett mig sin adress i Växjö, en kram - och åkt hem. Jag lovade att hålla kontakt.

Stockholms Fria

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

© 2019 Fria.Nu