Måste vi förstöra jorden för att utveckla samhället? | Fria.Nu
Fria.Nu

Måste vi förstöra jorden för att utveckla samhället?

Vi har inte en hållbar utveckling. Vi släpper ut för mycket koldioxid och kemikalier, som förstör miljön. Men om vi får en ny sorts tillväxt kan vi lösa problemen.

Politiker och miljöorganisationer brukar ofta säga att vi ska ha en hållbar utveckling. Så har man sagt sedan miljökonferensen i Rio 1992 och Brundtlandkommissionen 1987. Man menar att samhället ska utvecklas utan att vi förstör sådant som behövs i framtiden. Men ibland är det naturen och livsmiljön man tänker på. Andra gånger handlar det om ekonomin eller om hur människor lever.

- Utvecklingen ska vara hållbar på alla dessa sätt. Men man bryr sig mest om ekonomin, säger Mona Blomdin på Naturskyddsföreningen.

I Sverige tycker många människor att den ekologiska hållbarheten är viktig. Därför har man bestämt 15 miljömål som vi ska nå 2020. De 15 målen bestämdes 1999. Nu har man undersökt hur det verkar gå att nå dem. Det verkar inte gå så bra. Många av målen blir svåra att nå.

Fyra blir mycket svåra. De handlar om att (1) inte ändra klimatet så mycket, (2) få en giftfri miljö, (3) inte släppa ut för mycket gödsel i naturen och (4) att ha levande skogar.

- Vi måste nå alla målen, säger Mikael Johannesson på Naturvårdsverket. Annars är utvecklingen inte hållbar.

Men hur märks det att vi inte har en hållbar utveckling?

- Vi märker att det finns mer gift i naturen. Och det finns mer koldioxid i luften. Klimatet påverkas: det har blivit varmare på jorden. Därför smälter isarna och haven stiger. Korallreven mår inte bra, säger Mona Blomdin.

Det blir varmare för att vi släpper ut för mycket koldioxid i luften. Koldioxiden stänger in värmen på jorden. Den fungerar ungefär som glasrutorna i ett växthus. Det kallas för växthuseffekten. Förra sommaren var det mycket varmt i Europa. Det kan ha berott på växthuseffekten. Då var det över 40 grader ibland. 21 000 personer i södra och västra Europa dog av värmen. Sådana temperaturer kan bli vanliga om 65-70 år, säger Christofer Schär, som är en klimatforskare i Schweiz.

FN säger att utsläppen över hela jorden måste minska med 60 procent på 20 eller 30 år. Annars kan klimatet ändras väldigt mycket. Men utsläppen minskar inte. De ökar litegrann i stället.

Asien släpper ut en tredjedel av all koldioxid. Många länder i Asien blir rikare. Deras fabriker tillverkar mer. De använder mer energi. Förra året ökade koldioxidhalten i luften mer än man trodde att den skulle. Då sa en amerikansk myndighet att det berodde på att Kina och Indien har blivit rikare.

Alla länder måste komma överens om hur vi ska minska utsläppen. I Kyoto skrev flera länder på ett avtal 1997. Där står det att industriländerna ska minska sina utsläpp med 5,7 procent till 2012, jämfört med 1990. Men USA och Ryssland har inte skrivit på avtalet. Och USA släpper ut mest koldioxid i hela världen.

Det går alltså inte så bra med klimatmålen. Men det går bättre med en del andra miljömål. Man släpper till exempel inte ut så mycket ämnen som förstör ozonskiktet längre, säger Mikael Johannesson. Ozon är ett ämne som finns i atmosfären. Det skyddar mot farliga solstrålar.

Många stora industrier och kraftverk har minskat sina utsläpp. Det är bra. Men från hus där människor bor släpps det ut mer gifter än förr. Det är ett problem som är svårt att lösa.

Många tycker att ekonomisk tillväxt är viktigt. Men när fler blir rika, är det fler som köper bilar och åker flygplan. Man transporterar också mer saker med bil och flygplan. 1980 fanns det 400 miljoner motorfordon. Nu finns det 800 miljoner.

- Det är ett stort problem, säger Mikael Johannesson. Bilar och flygplan släpper ut mycket gift och koldioxid i luften.

Svante Axelsson på Naturskyddsföreningen säger att problemet är att fel delar av ekonomin växer.

- Vi borde ha mer vård, skolor och omsorg, säger han. Vi borde gå över till miljövänlig energi och miljövänliga transporter. Då får vi tillväxt.

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

Ny lag om koldioxidlagring på gång

Regeringen har lagt ett lagförslag om att koldioxidlagring under jord ska bli tillåtet. Tekniken är kontroversiell och lagförslaget kritiseras för att vara för passivt. Nu föreslår Vänsterpartiet att koldioxidlagring endast ska tillåtas för bioenergianläggningar.

Fria Tidningen

Etanolbilars klimatnytta ifrågasätts

Enligt Trafikverket ger nya etanolbilar 17 procent lägre klimatpåverkan än bensinbilar. Nu ifrågasätts om det är försvarbart att fortsätta subventionera etanol med så liten miljönytta.

Fria Tidningen

Import och nya mattrender bakom ökad köttkonsumtion

Klimateffekterna av köttproduktionen har fått allt större fokus på senare år. Trots det fortsätter köttkonsumtionen att öka. Det beror främst på ökad import, men även LCHF-dieten och andra mattrender kan ha bidragit.

Fria Tidningen

Samhället saknar beredskap för en energikris

Råoljeproduktionen nådde sin topp år 2006. Nu är vi redan inne i en energikris som kommer att leda till en långvarig ekonomisk kris. Det är det obekväma budskapet i en rapport som Jämtlands och Västernorrlands energikontor låtit ta fram.

Fria Tidningen

Få satsningar på biometanol

Biobaserad metanol skulle effektivt kunna ersätta en stor del av all bensin och diesel i landet. Den enda större metanolsatsningen står Björn Gillberg för, som planerar att starta den första storskaliga biometanolfabriken i världen. Men enligt Energimyndigheten är tekniken inte färdigutvecklad än.

Fria Tidningen

© 2022 Fria.Nu