Fria.Nu

Konsumtion och ökande transporter gör utvecklingen ohållbar

Utvecklingen i Sverige och världen är inte ekologiskt hållbar. De tydligaste tecknen på det är den tilltagande växthuseffekten och spridningen av kemikalier till naturen. En ny form av tillväxt kan vara en lösning på problemen.

Sedan Brundtlandkommissionen 1987 och Riokonferensen 1992 har såväl miljövänner som politiska ledare sagt sig vilja eftersträva en "hållbar utveckling". Begreppet tolkas olika i olika länder, men brukar oftast avse ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det finns också en tendens att beslutsfattare tolkar "hållbar utveckling" på ett annat sätt än till exempel miljövänner:

- Hållbar utveckling ska ha tre ben som balanserar varandra, men det visar sig gång på gång att det ekonomiska benet är starkare, menar Mona Blomdin på Naturskyddsföreningen.

I Sverige associeras hållbar utveckling i första hand till miljöfrågor. Men vad är då egentligen miljömässigt hållbart?

Ett försök att konkretisera innebörden av ekologiskt hållbar utveckling är de 15 nationella miljömålen som riksdagen fastställde i april 1999. Målen ska nås till 2020 - alltså inom en generation utom för klimatmålet som ska nås 2050.

En uppföljning som gjorts av de 15 målen visar att många mål blir svåra att nå - fyra av målen bedöms till och med som mycket svåra att klara: begränsad klimatpåverkan, giftfri miljö, ingen övergödning och levande skogar.

- För att nå en hållbar utveckling ska man nå allihop. Om man exempelvis inte når klimatmålet är utvecklingen inte hållbar, menar Mikael Johannesson på Naturvårdsverket.

Men på vilket sätt, och när, visar sig då konsekvenserna av en miljömässigt ohållbar utveckling?

- Vi ser redan nu tecken i form av miljögifter i naturen och påverkan på klimatet. Om utsläppen av koldioxid ökar kommer vi att se ganska dramatiska effekter på decenniers sikt. Redan i dag ser vi en temperaturhöjning, en stigande havsnivå och korallrev som påverkas, säger Mona Blomdin.

Växthuseffekten är alltså det kanske mest påtagliga hotet mot en hållbar utveckling. Den extrema värmeböljan i Europa förra sommaren berodde sannolikt delvis på klimatförändringen. Temperaturen steg då till över 40 grader och 21 000 personer beräknas ha dött på grund av hettan i Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien.

Temperaturer som i dag är extrema kan om 65-70 år bli snarare regel än undantag, påpekade den schweiziske klimatforskaren Christoph Schär för ett par månader sedan.

Om klimatet ändras kraftigt blir konsekvenserna troligen inte bara miljömässiga. Bland annat har Pentagon varnat för att plötsliga klimatförändringar kan ställa världen på randen till anarki.

FNs klimatpanel bedömer att de globala utsläppen måste minska med cirka 60 procent inom några årtionden för att inte riskera allvarliga förändringar av jordens klimat. Men samtidigt som behovet av utsläppsminskningar är mycket stort tenderar utsläppen i stället att öka. Asien, som redan nu står för en tredjedel av koldioxidutsläppen, är inne i en snabb ekonomisk utveckling vilket ger ökad konsumtion och energianvändning. När koldioxidhalten i atmosfären i fjol ökade oväntat mycket - med 2,5 miljondelar jämfört med den genomsnittliga ökningstakten 1,5 miljondelar - tolkades detta av USAs havs- och atmosfärsforskningsmyndighet, NOAA, bero på standardhöjningen i Kina och Indien.

Detta understryker att internationella överenskommelser krävs för att komma till rätta med klimatförändringarna. Enligt Kyotoavtalet från 1997 ska industriländerna till 2012 minska sina utsläpp av växthusgaser med 5,2 procent jämfört med 1990. Ett stort problem är dock att USA, som är det land som har störst koldioxidutsläpp, inte har velat ansluta sig till avtalet. Även Ryssland har hittills valt att stå utanför.

Samtidigt som situationen är oroande beträffande bland annat växthuseffekten har utvecklingen inom andra miljöområden varit positiv. Det gäller bland annat hotet med uttunnat ozonskikt:

- Det internationella arbetet har varit framgångsrikt på det området, man har träffat internationella överenskommelser om minskade utsläpp av ozonnedbrytande ämnen, säger Mikael Johannesson.

Även beträffande försurande svavelutsläpp kan man se en positiv trend.

- Problemen är dock inte lösta, försurningen är fortfarande ett problem i Sverige, säger Mikael Johannesson.

De framsteg som gjorts under de senaste årtiondena har ofta handlat om minskade utsläpp från punktkällor som industrier och energianläggningar. Samtidigt har miljöpåverkan från mängder av små källor - bland annat hushållen - blivit ett allt mer påtagligt problem. Det är också detta som gör klimat- och kemikaliefrågorna svåra att lösa.

- Det är två komplexa problem, de är genomgripande för hela samhället, konstaterar Mona Blomdin.

Ökande transporter är ett centralt problem när det gäller ekologiskt hållbar utveckling. Globalt har antalet motorfordon ökat från knappt 400 miljoner år 1980 till cirka 800 miljoner i dag. Det kommer sannolikt inte att dröja länge innan det finns en miljard bilar i världen.

Även i Sverige ser man en ökning av transporterna:

- Ökningen av såväl person- som godstransporterna på väg och med flyg är ett stort problem, säger Mikael Johannesson.

Det finns ett klart samband mellan ökande transporter och ekonomisk tillväxt. Med högre inkomster ökar bilinnehavet och resandet med flyg. Dessutom ger ökad konsumtion fler godstransporter, samtidigt som transporterna driver på tillväxten.

Under senare tid har just tillväxt varit ett centralt tema i ekonomisk politik - inte minst i Sverige. Och en växande ekonomi ökar belastningen på miljön - åtminstone om innehållet i tillväxten inte förändras:

- Problemet är att konsumtionsmönstret inte är hållbart. I stället borde vi öka vård, skola och omsorg. Om vi åstadkommer en miljövänlig energiomställning, ställer om till mer miljövänliga transporter och får ett samhälle mer fritt från kemikalier, då får vi tillväxt, tror Svante Axelsson på Naturskyddsföreningen.

Om Hållbar utveckling

Den vanligaste definitionen av begreppet "hållbar utveckling" myntades av Brundtlandkommissionen 1987 och populariserades vid Riokonferensen 1992:

"Hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra förutsättningarna för kommande generationer att tillfredsställa sina behov".

I Brundtlandkommissionens rapport Vår gemensamma framtid slogs det fast att hållbar utveckling består av tre ömsesidigt beroende delar: ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.

Källor: www.hallbart.nu, www.pmu.se

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny lag om koldioxidlagring på gång

Regeringen har lagt ett lagförslag om att koldioxidlagring under jord ska bli tillåtet. Tekniken är kontroversiell och lagförslaget kritiseras för att vara för passivt. Nu föreslår Vänsterpartiet att koldioxidlagring endast ska tillåtas för bioenergianläggningar.

Fria Tidningen

Etanolbilars klimatnytta ifrågasätts

Enligt Trafikverket ger nya etanolbilar 17 procent lägre klimatpåverkan än bensinbilar. Nu ifrågasätts om det är försvarbart att fortsätta subventionera etanol med så liten miljönytta.

Fria Tidningen

Import och nya mattrender bakom ökad köttkonsumtion

Klimateffekterna av köttproduktionen har fått allt större fokus på senare år. Trots det fortsätter köttkonsumtionen att öka. Det beror främst på ökad import, men även LCHF-dieten och andra mattrender kan ha bidragit.

Fria Tidningen

Samhället saknar beredskap för en energikris

Råoljeproduktionen nådde sin topp år 2006. Nu är vi redan inne i en energikris som kommer att leda till en långvarig ekonomisk kris. Det är det obekväma budskapet i en rapport som Jämtlands och Västernorrlands energikontor låtit ta fram.

Fria Tidningen

Få satsningar på biometanol

Biobaserad metanol skulle effektivt kunna ersätta en stor del av all bensin och diesel i landet. Den enda större metanolsatsningen står Björn Gillberg för, som planerar att starta den första storskaliga biometanolfabriken i världen. Men enligt Energimyndigheten är tekniken inte färdigutvecklad än.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu