Serberna vill dela på Kosovo | Fria.Nu
Fria.Nu

Serberna vill dela på Kosovo

Förut ville serberna inte dela Jugoslavien. Nu vill de dela det som finns kvar.

Belgrad (IPS) Nu undersöker serber hus, kyrkor och kloster i Kosovo. De vill veta hur mycket som blev förstört när det var upplopp för två veckor sedan. Serberna i Kosovo säger att de vill stanna, trots att säkerheten är dålig och framtiden är mörk.

- Det är vår plikt att stanna. Om vi lämnar våra hem skulle det vara slutet för vårt samhälle och vår historia. Det kommer inte att bli någon massutvandring, säger den serbiske ledaren Oliver Ivanovic.

För två veckor sedan dödades 28 människor i upplopp i Kosovo. Cirka 3 600 fick fly till den internationella fredsstyrkan Kfors baser och till norra Kosovo, säger FN.

EUs utrikesminister Javier Solana besökte Kosovo i förra veckan. Han sa att man måste hjälpa serberna genast. Parlamentet i Kosovo ska använda 38 miljoner kronor för att hjälpa de drabbade.

Mer än 300 serbiska hem, samt 30 serbiskortodoxa kyrkor och kloster, sattes i brand av

kosovoalbanska gäng.

Svetozar Marovic, president i Serbien och Montenegro, vill att FN ska hjälpa till med att 'försvara det europeiska kulturarvet' i Kosovo.

FN var i Kosovo för att få tillbaka det multietniska samhället där. 1999 bombade Nato Serbien för att skydda den kosovoalbanska befolkningen från serbiska övergrepp. Men då fick serberna problem i stället. Cirka 200 000 serber fick fly från Kosovo, för de var rädda för att kosovoalbanerna skulle hämnas. Bara 80 000 serber stannade kvar.

Andra länder har misslyckats med att få ett fredligt, multietniskt Kosovo. Nu kräver serberna att Kosovo ska delas mellan serber och albaner.

I förra veckan talade Serbiens premiärminister Vojislav Kostunica i parlamentet. Ha sa att 'ett multietniskt paradis i Kosovo är en utopi'. Kostunica vill dela landet, han tror att det är det enda sättet för serber och albaner att leva tillsammans i fred.

Nu har man gjort en plan för hur delningen kan gå till. Den kallas för 'Planen om autonomi'. Enligt planen ska Kosovo delas i serbiska och albanska områden. Serberna skulle få fem kommuner där de är i majoritet.

Kostunica besökte Bryssel i förra veckan. Då sa EU nej till planen. Men i Serbien får den mer och mer stöd.

Nu är det lite samma stämning som före Serbiens krig i Kroatien och Bosnien på 1990-talet. Då sa man att man krigade för att försvara de serber som bodde där. Mer än 200 000 människor dog under de krigen, majoriteten var icke-serber. Krigen gjorde också så att mer än 700 000 serber flydde till Serbien, för att de var rädda för att kroaterna och bosnierna skulle hämnas. Men det är annorlunda nu. Kostunica säger att problemen måste lösas på ett politiskt sätt.

- Man vill göra som i Cypern, säger historikern Aleksandar Fatic. Cypern delades i en grekisk och en turkisk del för 30 år sedan.

Den albanska journalisten Veton Surroi säger att våldet mot serber var ett allvarligt slag mot tanken om ett multietniskt Kosovo.

- Nu kommer vi att behöva någon slags decentralisering, säger han.

För serberna betyder decentralisering att de kan bestämma mer själva. Andra länder tycker att 'decentralisering' låter bättre än 'separation' eller 'autonomi'.

Men Kosovos president Ibrahim Rugova vill inte ha några särskilda områden för serber i Kosovo.

- Det är en intern fråga för Kosovos myndigheter /.../ det kan vi prata om när Kosovo har blivit självständigt, sa Rugova i ett uttalande.

Bedömaren Ivan Torov tror att det är svårt att hitta en lösning.

- Man behöver diskutera det här, men det verkar som ingen vill ändra sig eller diskutera. Nu har vi en kris i Kosovo, bara fem år efter förra konflikten.

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

Serbien återköper stålverk för en dollar

Till priset av en US-dollar har den serbiska staten återköpt ett stålverk som såldes till ett amerikanskt företag för nästan tio år sedan. Affären har skapat en viss nationell stolthet, men den utgör snarare ett bevis för de problem som de senaste tio årens privatiseringar har gett upphov till.

Fria Tidningen

Nostalgi 30 år efter Titos död

I dag är det exakt 30 år sedan Jugoslaviens kontroversielle ledare Josip Broz Tito avled. Många äldre medborgare i det som tidigare var Jugoslavien ser tillbaka på tiden under diktatorn med nostalgi.

Fria Tidningen

Tito-nostalgi 30 år efter diktatorns död

På tisdag har det gått exakt 30 år sedan Jugoslaviens kontroversiella ledare Josip Broz Tito avled. Många äldre medborgare i det som tidigare var Jugoslavien ser tillbaka på tiden under diktatorn med nostalgi.

Fria Tidningen

Kontroversiell medielag antagen i Serbien

En ny kontroversiell lag trädde i kraft i tisdags i Serbien och kan innebära att mediekanaler, redaktörer och journalister riskerar böter på hundratusentals kronor. Såväl journalistorganisationer som Europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE har fördömt medielagen.

Fria Tidningen

© 2022 Fria.Nu