Svårt kombinera fred och demokrati i Sri Lanka
Regerande UNP förlorade folkets stöd i parlamentsvalet i Sri Lanka i fredags. Regeringsskiftet riskerar nu att lägga krokben för den lovande fredsprocessen.
Sedan februari 2002 har Sri Lankas befolkning fått en välbehövlig vila från det två decennier långa inbördeskriget. Det var med norsk hjälp som landets regering ingick ett vapenvileavtal med den tamilska tigergerillan, LTTE, som kämpar för tamilskt självstyre i norra och östra Sri Lanka. Parterna hann också mötas för fredssamtal ett antal gånger innan fredsprocessen avstannade, efter det att LTTE beslutat sig för att bojkotta samtalen. Förutom LTTEs missnöje har det politiska maktspelet mellan regeringen och oppositionen kommit att sätta käppar i hjulen för fredssamtalen. Nyligen utlyste president Chandrika Kumaratunga, som representerar oppositionspartiet, nyval, fyra år i förtid. Det lönade sig, då hennes koalition vann stort. Folkets massiva nedröstning av UNP kan ses som en protest mot korruption, privatisering och ökade levnadskostnader. Och mot UNPs sätt att hantera fredsprocessen. Många menar att UNP-regeringen varit för slapphänt gentemot LTTE, en organisation som inte dragit sig för att använda terror i sin kamp för tamilskt självstyre.
Det är inte första gången som folket i Sri Lanka, som till tre fjärdedelar är singaleser, använder röstsedeln för att opponera sig mot eftergifter mot minoriteten. Singaleserna beskrivs ofta som en majoritet med minoritetskomplex. Trots sitt numerära överläge har man känt sig eftersatta. Tamilerna med sina framgångar inom utbildningsväsendet och sina politiska krav har setts som ett hot.
Sri Lanka är sedan 1930-talet en demokrati. Men demokratins majoritetsstyre har kommit att användas av singaleserna för att dominera staten, politiskt, ekonomiskt och kulturellt. Tamilernas känsla av att behandlas som andra klassens medborgare ligger till grund för deras kamp för självstyre. Srilankeserna har en tradition av att rösta bort sittande regeringar. Inte sällan har oppositionen använt sig av singalesernas rädsla för minoritetsinflytande och separatism för att vinna röster. När den nuvarande fredsprocessen inleddes för drygt två år sedan var det dock annorlunda. Då gick UNP till val på löftet om att skapa fred och folket röstade bort den dåvarande regeringen i protest mot det eskalerande kriget. Det folkliga stödet för fredsprocessen var inledningsvis starkt, men har efter hand minskat. En massiv ekonomisk omstrukturering har lett till ökade levnadskostnader och det ekonomiska uppsving som vapenvilan medfört har inte nått folket i den utsträckning som förväntades. Samtidigt innebar fredsprocessen att LTTE, som är terroriststämplat i USA och Storbritannien, legaliserades i Sri Lanka. Gerillans representanter kan röra sig fritt i regeringskontrollerade områden, har öppnat politiska kontor och mobiliserat folkliga protester. Något som många singaleser såg som ett säkerhetshot.
Presidenten har lovat att den nya regeringen ska återuppta förhandlingarna med LTTE, men driva en hårdare linje. En viktig roll i regeringen har det socialistiska JVP, som uttryckt skarp kritik mot Norges insatser i fredsprocessen och som är emot substantiellt tamilskt självstyre. Alla är dock eniga om att vapenvilan bör respekteras.
I tamilska norra och östra Sri Lanka är oron stor för att kriget ska bryta ut igen. Den tamilska allians som LTTE stöttat i valet har fått ett massivt stöd här, något som LTTE tolkar som ett folkligt mandat för kampen. Men gerillans ovilja att låta andra partier kampanja i norr och öster, mord på rivaliserande kandidater och anklagelser om omfattande valfusk ger en fingervisning om att gerillan har mycket att lära om demokratins spelregler.
Det är svårt att kombinera fred och demokrati och Sri Lanka. Den förra regeringen misslyckandes med att motivera fredsprocessen för den singalesiska folket och valet riskerar nu bli början till slutet på hela processen. I norr kommer en demokratisering av LTTE att bli nödvändig, inte minst för att visa det singalesiska folket att gerillan är en accepterbar förhandlingspartner.