Fria.Nu

Serberna vill dela på Kosovo

I Kosovo inventerar serber nu hus, kyrkor och kloster för att kartlägga vad som förstördes under upploppen för två veckor sedan. Serberna i Kosovo säger att de tänker stanna, även om säkerheten är dålig och utsikterna om ett bättre liv är dunkla.

Belgrad (IPS) - Det är vår plikt att stanna. Om vi lämnar våra hem skulle det betyda slutet för vårt samhälle och vår historia. En massutvandring kommer inte att ske, säger den serbiske ledaren Oliver Ivanovic vid en presskonferens i Belgrad.

För två veckor sedan dödades 28 människor i en våg av våldsamheter mot serber i Kosovo. Omkring

3 600 fick evakueras till den internationella fredsstyrkan Kfors baser och till norra Kosovo, enligt FNs Kosovo-mission Unmik.

EUs utrikesminister Javier Solana uppmanade efter ett besök i Kosovo i förra veckan till omedelbar hjälp åt de serber som drabbats. Parlamentet i Kosovo svarade genom att avsätta motsvarande 38 miljoner kronor till de drabbade.

Unmiks siffror visar att mer än 300 serbiska hem, samt 30 serbiskortodoxa kyrkor och kloster, sattes i brand av kosovoalbanska gäng.

Unmiks mandat, enligt FNs säkerhetsråds resolution nummer 1244, var att återupprätta det multietniska samhället i Kosovo. Men när Nato bombade Serbien 1999 för att skydda den kosovoalbanska befolkningen från serbiska övergrepp fick det också till följd att omkring

200 000 serber som fruktade hämndaktioner lämnade Kosovo. Bara 80 000 stannade kvar.

FNs resolution uppfyller inte albanernas viktigaste krav, nämligen självständighet från Serbien. Och serberna kräver nu, efter det internationella samfundets misslyckande att skapa ett fredligt multietniskt samhälle, att Kosovo ska delas mellan serber och albaner.

Den serbiska premiärministern Vojislav Kostunica menar att 'territoriell autonomi' är det enda sättet att försäkra sig om att serber och albaner kan leva tillsammans i fred.

Enligt planen om 'autonomi', i praktiken en plan för att dela Kosovo, skulle provinsen delas i serbiska och albanska områden. Serberna skulle få fem kommuner där de är i majoritet. Företrädare för EU avvisade planen då Kostunica besökte Bryssel i förra veckan, men den får allt större stöd inom Serbien, framför allt i serbiska medier.

Det har gett upphov till en stämning som liknar den som föregick de krig som Serbien utkämpade i Kroatien och Bosnien under 90-talet. Man hävdade då att man slogs för att försvara de serber som bodde där.

Mer än 200 000 människor dog under de krigen, majoriteten av dem icke-serber. Krigen ledde också till att mer än 700 000 serber flydde till Serbien, av rädsla från hämndaktioner från kroater och bosnier.

Skillnaden nu är att Kostunica säger att lösningen i Kosovo måste ske med politiska medel.

- Tanken är att man ska följa Cyperns exempel, säger historikern Aleksandar Fatic. Cypern delades i en grekisk och en turkisk del för tre årtionden sedan.

Den albanska journalisten Veton Surroi säger att våldet mot serber var ett allvarligt slag mot tanken om ett multietniskt Kosovo.

- Det är uppenbart att det kommer att komma en tid då någon slags decentralisering blir nödvändig, säger han.

Decentralisering skulle i praktiken betyda större självbestämmanderätt för serberna i Kosovo. Internationella företrädare ser 'decentralisering' som ett mindre hotfullt begrepp än 'separation' eller 'territoriell autonomitet'.

Bedömaren Ivan Torov menar att situationen är låst.

- Det behövs en försiktig diplomati, men det verkar som om båda sidorna har låst sig vid sina positioner. Vi har nu en kris i Kosovo, bara fem år efter det att det internationella samfundet trodde att det var över.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Serbien återköper stålverk för en dollar

Till priset av en US-dollar har den serbiska staten återköpt ett stålverk som såldes till ett amerikanskt företag för nästan tio år sedan. Affären har skapat en viss nationell stolthet, men den utgör snarare ett bevis för de problem som de senaste tio årens privatiseringar har gett upphov till.

Fria Tidningen

Nostalgi 30 år efter Titos död

I dag är det exakt 30 år sedan Jugoslaviens kontroversielle ledare Josip Broz Tito avled. Många äldre medborgare i det som tidigare var Jugoslavien ser tillbaka på tiden under diktatorn med nostalgi.

Fria Tidningen

Tito-nostalgi 30 år efter diktatorns död

På tisdag har det gått exakt 30 år sedan Jugoslaviens kontroversiella ledare Josip Broz Tito avled. Många äldre medborgare i det som tidigare var Jugoslavien ser tillbaka på tiden under diktatorn med nostalgi.

Fria Tidningen

Kontroversiell medielag antagen i Serbien

En ny kontroversiell lag trädde i kraft i tisdags i Serbien och kan innebära att mediekanaler, redaktörer och journalister riskerar böter på hundratusentals kronor. Såväl journalistorganisationer som Europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE har fördömt medielagen.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu