Lokala marknader i Syd hotas | Fria.Nu
Fria.Nu

Lokala marknader i Syd hotas

Snabbköpskedjor från rika länder står för en allt större del av matförsäljningen i u-länder. Kedjorna konkurrerar ut de traditionella marknader och affärer som mindre producenter brukar sälja sina varor till. Situationen hotar att göra miljontals fattiga småbönder arbetslösa, hävdar tankesmedjan International Food Policy Research Institute, IFPRI.

Mindre producenter har redan drabbats hårt i många länder i Syd som har öppnat sina marknader för utländsk konkurrens, särskilt i Latinamerika, enligt IFPRI.

I större delen av Latinamerika tycks de snabbt växande snabbköpen ha förbisett de mindre bönderna som leverantörer, säger IFPRIs chef Joachim von Braun. En anledning är att det är svårare och osäkrare för kedjorna att teckna kontrakt med små producenter, en annan att småbönderna har svårt att leva upp till kedjornas kvalitetskrav.

På 1990-talet upptäckte många snabbköpskedjor att marknaden i USA och Europa var mättad och de inledde en kapplöpning om marknadsandelar i Syd. Många av de fattiga länderna tvingades samtidigt att öppna upp sina marknader för att få lån och stöd från internationella finansinstitutioner som Världsbanken och Internationella valutafonden.

De snabbast växande kedjorna i världen är franska Carrefour, Wal-Mart från USA, nederländska Ahold, brittiska Tesco och sydafrikanska Shoprite. När de stora kedjorna öppnar nya affärer i ett land startar de ofta samtidigt tillverkningscenter som producerar varor till dussintals affärer på samma gång. Det slår ut många småbönder som tidigare producerade grönsaker, kött och mjölk som de själva levererade till affärer och marknader. Om dessa mindre producenter vill sälja varor till snabbköpen måste de ofta anpassa sig efter vad affären har behov av och kvalitetskraven från snabbköpen är höga. En bonde kan övergå till att bara odla en gröda som kedjorna efterfrågar, men han riskerar då att hela skörden underkänns. Dessutom betalas varorna ofta i en klumpsumma i efterskott, vilket många småbönder inte har marginal att klara av, enligt IFPRI.

De multinationella kedjorna har ofta satt upp en standard för sina produkter som är likadan i hela världen. Enligt IFPRI finns det exempelvis tiotusentals mindre mjölkbönder som inte har råd att göra de investeringar som krävs för att kunna leverera till de stora kedjorna eftersom många kräver mekaniska mjölkningsmaskiner, kyltankar och pastörisering av mjölken.

I Latinamerika har antalet snabbköp växt snabbare än någon annanstans i världen. Den utveckling som tog fem årtionden i USA har bara tagit ett i Latinamerika, enligt IFPRI. I Brasilien har stormarknadernas andel av matförsäljningen växt från 30 procent 1990 till 75 procent år 2000.

Utvecklingen i Asien ligger omkring fem år efter Latinamerika men snabbköpens andel av matförsäljningen växer ännu snabbare där. Mellan 1999 och 2001 ökade exempelvis matkedjornas andel av försäljningen från 35 till 43 procent i Thailand och från 30 till 48 procent i de kinesiska städerna.

De största kedjornas del av marknaden i Afrika är fortfarande liten, men växande. Där är den största aktören det sydafrikanska företaget Shoprite, som driver snabbköp i över ett dussin länder, bland andra Egypten, Angola, Ghana och Indien.

Annons

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

© 2019 Fria.Nu