Bevakningsföretag agerar polis | Fria.Nu
Kristian Borg

Fördjupning


Kristian Borg
  • Väktare tar över allt fler arbetsuppgifter från polisen. I en ny skrivelse från justitiedepartementet talas det om att brott begångna av ordningsvakte
Fria.Nu

Bevakningsföretag agerar polis

En otydlig lagstiftning gör att bevakningsföretag i dag har kommit att utföra allt fler av polisens uppgifter. Ett nytt lagförslag tar knappt upp frågan trots löften från justitieministern.

I november 2000 sa justitieminister Thomas Bodström att han skulle tillsätta en utredning för att titta på gränsdragningen mellan polis och ordningsvakter. Orsaken var bland annat ett flertal medierapporter om väktare som utövat otillbörligt våld mot privatpersoner. Framför allt fallet Adonis Hocheimy, som bröt nacken när han jagades av ordningsvakter i tunnelbanan, fick ministern att reagera.

Tre och ett halvt år senare har inte mycket hänt. I dag talar många hellre om det våld som väktare och ordningsvakter själva får utstå i tjänsten. En skrivelse från justitiedepartementet som nyligen varit på remiss och snart ska behandlas av regeringen föreslår visserligen att brott begångna av ordningsvakter ska utredas av polisens internenhet. Man vill också att ordningsvakter ska kontakta polisen vid varje tjänstgöringstillfälle. Men gränsdragningsfrågan diskuteras inte nämnvärt.

- Frågan måste utredas mer, man måste lagstifta om vad ordningsvakter respektive väktare ska göra och inte göra. Utredningen tar inte ens upp det, säger Lars Tonneman på Rikspolisstyrelsen, RPS, som undersöker förhållandet mellan bevakningsbranschen och polisen.

Han menar att lagstiftningen är föråldrad i dagens situation, när poliserna blir färre och vakterna fler. Det har skett en förskjutning: vaktbolagen har i takt med minskade polisresurser och en lagstiftning som inte hänger med fått fler arbetsuppgifter, och dragit nytta av det tomrum som polisen inte klarar att fylla.

- Det finns till och med bevakningsföretag som utreder brott i dag, säger Lars Tonneman.

Är inte det olagligt?

- Jo, det är det. Men lagen är så luddig.

I dag utreds brott som ordningsvakter har begått som ett brott begånget av vem som helst. Det är bra om det internutreds i stället, menar Lars Tonneman. Då kan polisen få bättre kontroll över eventuella övergrepp. Men i det fallet är det snarare väktarna som är problemet, menar han.

- Ordningsvakter är i alla fall utbildade i att hålla ordning, medan väktare inte är det, även om de ibland utför sådana arbetsuppgifter. Polisen har ingen kontroll alls över väktarna.

Thomas Bodström poängterade just utbildningen som det 'allra viktigaste' för att komma till rätta med väktarvåldet. En ordningsvakt, som oftast utbildas av polisen, har i dag 76 timmars utbildning, mot en väktares 217 timmar.

- Ordningsvakter lär sig ordningshållande - psykologi, juridik och att använda batong till exempel. Men väktare har mycket sidoämnen, inte de ämnen de skulle behöva, säger Lars Tonneman.

Det finns i dag cirka 9 600 ordningsvakter i landet. Det är ungefär fyra gånger fler än poliserna i yttre tjänst. Det finns cirka 22 000 väktare, med mycket varierande arbetsuppgifter.

Kristian Borg

Ordningsvakter och väktare:

* Ordningsvakter förordnas av polisen efter särskild utbildning. Ordningsvakter har rätt att omhänderta berusade personer eller personer som uppträder störande på allmän plats. De får också använda våld 'om arbetsuppgiften inte kan lösas på annat sätt'. De står under polisens tillsyn.

* Väktare får inte använda tvångsmedel i större utsträckning än en vanlig medborgare och får därmed bara ingripa mot personer som begått brott som straffas med fängelse. De står under länsstyrelsens tillsyn.

Källa: Polisen

Annons

Rekommenderade artiklar

Beväpnat entreprenörskap

Säkerhet som vara

Sedan kalla krigets slut har de privata säkerhetsbolagen fått en allt större roll i krig och konflikter. Varför? Och vad får det för betydelse för mänskliga rättigheter och demokrati? I den tredje och sista delen i serien Säkerhet som vara synar Kristian Borg den privata säkerhetsindustrins militära intressen.

Fria Tidningen

Polis under press

Säkerhet som vara

Säkerhetsindustrin växer globalt med 7 procent per år, omsätter 150 miljarder och sysselsätter miljontals människor. Det är en bransch där frågor om demokrati och transparens, mänskliga rättigheter och arbetsrätt borde ha hög relevans. Ändå är det märkligt tyst. I del 2 av artikelserien Säkerhet som vara granskar Kristian Borg privatiseringen av polisen.

Fria Tidningen

Bakom privata galler

Säkerhet som vara

Säkerhetsindustrin sysselsätter miljontals människor och är på stadig uppgång. I vår nya artikelserie Säkerhet som vara utforskar Kristian Borg detta gränsland mellan offentligt och privat. Första delen handlar om den privata fängelseindustrin, en riktig tillväxtbransch som drar fördel av en förändrad syn på brott och straff.

Fria Tidningen

Enkät: Vad tror du om en gemensam dagstidning för vänstern?

Vad tror du om en gemensam dagstidning för vänstern? Och med tanke på utvecklingen i USA, där hälften av kulturjournalisterna har fått sluta, skulle en sådan tidning kunna vara en räddning för kulturjournalistiken, om – eller snarare när – motsvarande händer här?

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu