De hjälper nyanlända med funktionsnedsättning | Fria.Nu
  • – Vår målgrupp är helt osynlig i samhällsdebatten, menar Sooz Romero som är metodutvecklare på Disabled Refugees Welcome.
  • DRW utför mycket av sitt arbete med fältarbete - det bästa sättet att nå ut till så många som möjligt.
Fria Tidningen

De hjälper nyanlända med funktionsnedsättning

Att komma ny till ett land och vara en person med en funktionsnedsättning är svårt. Det är här det nystartade integrationsprojektet Disabled Refugees Welcome (DRW) vill bli en naturlig del av mottagningssystemet.

Sedan 2014 har närmare 300 000 personer sökt asyl i Sverige visar statistik från Migrationsverket. Av dem har många skadats i krig, av sin långa resa hit eller haft en funktionsnedsättning sedan tidigare. Men personer som kommer hit med funktionsnedsättningar har för lite information om vilka rättigheter de har och dessutom är asylprocesser ofta röriga och människors behov upptäcks inte alltid eller tillräckligt fort. Här ser DRW att de har ett viktigt jobb framför sig.

– Vi vill vara en bro mellan nyanlända, myndigheter och civilsamhället, säger Sooz Romero som är koordinator och metodutvecklare på DRW.

Eftersom det saknas offentliga uppgifter om nyanlända med funktionsnedsättningar blir det svårt att ha en tydlig bild om målgruppens situation och deras behov. Myndigheter och ideella organisationer behöver bli medvetna om funktionsnedsattas rättigheter samt omfattningen och typen av funktionsnedsättningar för att bättre kunna anpassa sitt arbete till allas behov, menar DRW.

Projektet har en lång uppstartssträcka då det inte bara handlar om att hitta samarbetsformer med myndigheter för att fånga upp de som kommer nu, utan också att få tag på alla som redan kommit och kanske sitter isolerade någonstans för att de inte har fått tillgång till det som behövs för att vara full delaktigt i samhället.

– Vårt största jobb nu är att försöka nå ut till målgruppen. Vi börjar på gräsrotsnivå genom att ha fältarbetare på platser där möten mellan samhällets infrastruktur och nyanlända sker. Vi pratar med folk, informerar och lämnar flygblad med syfte att informationen sprids. Vi vill också skapa medvetenhet kring vilka rättigheter målgruppen har, säger Sooz Romero som vidare berättar att det är viktigt att förstå att nyanlända inte är en homogen grupp och att alla inte syns i dag.

– Nej vår målgrupp är ju till exempel helt osynlig i samhällsdebatten, menar Sooz Romero.

Men i verkligheten kan detta osynlighetsgörande få katastrofala följder. Romero berättar om nyanlända personer med rörelsehinder som har fått rum på andra våningen utan hiss, toppslafen i en våningssäng utan möjlighet att klättra ditt och toaletter de inte kan använda.

– Ja eller om synskadade som har tillgång till vissa insatser men som sitter ensamma och isolerade många timmar i veckan när de inget hellre vill än att kunna få arbeta. Information delas nästan alltid ut på svenska eller engelska och mycket är otillgängligt för någon som är blind. Inte sällan kastar myndigheterna dessa fall mellan sig och ingen tar ansvaret. Här menar DRW att vi kan hitta metoder så att det finns system för detta precis som det finns system för allt annat, menar Romero.

Språk och byråkrati är ett hinder i nya projekt men det går långsamt framåt menar Sooz Romero.

– Vi försöker också arbeta upp ett sätt att kunna samarbeta med Migrationsverket på sikt för att lättare fånga upp folk direkt. Men nu samlar vi bakåt så att säga.

Hur stor grupp de har med att göra och hur behoven därmed ser ut vet inte DRW i dagsläget men genom koordination med just Migrationsverket, arbetsförmedlingar och vården hoppas de kunna få bättre koll på sikt. Projektet är finansierat av allmänna arvsfonden i tre år men efter det vet ingen ännu vad som händer.

– Nej, det kommer nog ta mer än tre år men förhoppningen är ju att ska ha skapat infrastrukturer och lagt upp metoder så att vi på sikt inte ska behöva finnas. Men det får vi se, det beror på hur det går och vilket ansvar myndigheter och privata aktörer tar, säger Sooz Romero.

Annons

Rekommenderade artiklar

Nej till amnesti för ensamkommande

På onsdagseftermiddagen röstade riksdagen nej till Vänsterpartiets motion om amnesti för ensamkommande. Ett väntat resultat men frågan har fått stor uppmärksamhet och stort stöd från civilsamhället.

Fria Tidningen

”Beslutet får inte bort ungarna från gatan”

Regeringen avsätter 360 miljoner kronor till organisationer som arbetar med hemlösa ungdomar och psykisk ohälsa. Men flera av organisationerna jobbar inte främst med hemlöshet – och de som gör det har inte fått några pengar alls.

Fria Tidningen

S-ledare i Göteborg anmäls för förtal

Debattörerna Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil polisanmäler kommunstyrelses ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) för förtal efter att hon pekat ut dem som extremister.

Fria Tidningen

Rika misstänks sällan för narkotikabruk

Ungdomar i rika stadsdelar i Stockholm misstänks sällan för narkotikabruk medan de i fattigare misstänks ofta. Rapporteringen kring användningen är den motsatta, visar nya siffror från BRÅ.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu