”Detta är en enormt utsatt grupp” | Fria.Nu
  • Många samlades runt om i Sverige på söndagen för att stoppa utvisningarna till Afghanistan. Samma vecka tog en ung pojke sitt liv och på måndagen kom Socialstyrelsen med en ny rapport om just självmord bland unga ensamkommande.
  • Ellenor Mittendorfer-Rutz
Fria Tidningen

”Detta är en enormt utsatt grupp”

12 självmord, 297 försök i bara en stad och ett akut behov av preventiva åtgärder. Det är resultatet av Karolinska institutets nya kartläggning/rapport om suicid bland ensamkommande som kom på måndagen.

Samtidigt som det hålls en minnesstund på en gymnasieskola i Västsverige för en ung pojke från Afghanistan som tog livet av sig i förra veckan, kom en ny kartläggning av självmord, självmordsförsök och självskadebeteende bland ensamkommande från Socialstyrelsen. Den unga pojkens liv avslutades i förtid i väntan på beslut och de stora nationella och internationella demonstrationerna för att stoppa utvisningarna till Afghanistan på söndagen fick extra glöd i tal och tanke. Pojkens vänner skriver varma och förtvivlade ord på facebook och frivilligorganisationer manar återigen till protester och politiska åtgärder. Deras oro delas av Socialstyrelsen och rapportförfattarna i rapporten som är den första i sitt slag i Sverige.

– Det är oroande siffror. Ensamkommande som kommit i kläm i vårt system behöver få hjälp och behandling, säger Petra Rinman, chef för Socialstyrelsens kunskapscentrum för ensamkommande barn och unga.

Och siffrorna är höga. Rapporten visar att 12 unga pojkar tog livet av sig 2017. Sverige ligger tydligt över suicidtalen internationellt och en bra bit över landet med de högsta suicidtalen i studien. Ellenor Mittendorfer-Rutz, docent och medicine doktor på KI som gjort rapporten, menar att vi då ska minnas att detta är de fullbordade självmorden. Teamet på KI har också tittat på örsök och självskador. Antalet ungdomar som under 2016 sökte sig till BUP för självskadebeteende var 163 personer och 297 försökte ta livet av sig - enbart i Stockholm. Mittendorfer-Rutz menar att de inte hunnit titta nationellt då varje kommun måste kontaktas separat. System och register i Sverige kan nämligen inte prata med varandra när undersökningspersonerna inte har några personnummer, vilket asylsökande inte har.

– Detta har varit oerhört svårt och det är önskvärt att utveckla system mellan de olika datakällor som finns så att vi enklare kan följa dessa frågor i framtiden, menar hon.

Det Ellenor Mittendorfer-Rutz syftar på och som tydligt poängteras i rapporten är att en asylsökande person har tre nummer; Migrationsverkets LMA-nummer, vårdens reservnummer och Skatteverkets samordningsnummer, men att inget av dessa system pratar med varandra vilket gör det inte går att få fram statistiska uppgifter. Att BUP då inte har ett gemensamt nationellt register och att det dessutom inte finns några registeruppgifter på nationell nivå vad gäller omsorg inom socialtjänsten eller Statens institutionsstyrelse gör att det då heller inte går att följa de unga asylsökande inom kommunal omsorg. En snårig bana för den som vill samla uppgifter.

Detta sammantaget har gjort att mörkertalet när det gäller det mesta som har med ensamkommande att göra är stort, något Sara Edvardson Ehrborg från nätverket Vi står inte ut som hittills varit de som sammanställt mest information och också medverkat till rapporten känner väl till.

– Så fort någon flyttar utanför vårt blickfång är det svårt för oss att hålla koll. Vi vet inte vad som händer på vuxenboenden utanför våra områden och fler och fler avviker på grund av dåliga förhållanden. Vi bedömer att mörkertalet är stort, säger hon.

Rapporten pekar tydligt på behovet av akuta preventiva åtgärder och exempel är en stabil skolgång som kan ge rutiner i vardagen, förbättrad språkinlärning, meningsfulla aktiviteter och känslan att vara en ”vanlig” ungdom.

– Även en skyddad miljö är viktigt, menar Ellenor Mittendorf-Rutz, men också utbildning för personer som möter asylsökande är viktig för att de ska lära sig se signaler. Detta är en enormt utsatt grupp, fortsätter hon. De som dött har befunnit sig i väntan på beslut så självklart skulle kortare handläggningstider underlätta. De flesta vi har tittat på har väntat i över ett år, det är länge.

Sara Edvardson Ehrborg håller med ­– att få ungdomarna att må bättre borde ändå vara prio ett, men frivillorganisationer kan inte göra allt.

– Vi pratar om ungdomar som i många fall har varit här länge, har avvikit, bor på gatan eller har blivit ålderuppskrivna och sitter på vuxenboenden utan att någon människa bryr sig. Detta skulle kunna hanteras utan att det kostar jättemycket pengar, men den politiska viljan finns inte, menar hon.

När det gäller just frivillgorganisationers ansvar så kan inte hela ansvaret ligga där, menar också Socialstyrelsen.

– De unga som är svårast att hjälpa är de som hamnat utanför systemet, och som i dag hänvisas till frivilligorganisationernas stöd, det är djupt oroande, menar Petra Rinman.

Annons

Rekommenderade artiklar

Nej till amnesti för ensamkommande

På onsdagseftermiddagen röstade riksdagen nej till Vänsterpartiets motion om amnesti för ensamkommande. Ett väntat resultat men frågan har fått stor uppmärksamhet och stort stöd från civilsamhället.

Fria Tidningen

”Beslutet får inte bort ungarna från gatan”

Regeringen avsätter 360 miljoner kronor till organisationer som arbetar med hemlösa ungdomar och psykisk ohälsa. Men flera av organisationerna jobbar inte främst med hemlöshet – och de som gör det har inte fått några pengar alls.

Fria Tidningen

S-ledare i Göteborg anmäls för förtal

Debattörerna Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil polisanmäler kommunstyrelses ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) för förtal efter att hon pekat ut dem som extremister.

Fria Tidningen

Rika misstänks sällan för narkotikabruk

Ungdomar i rika stadsdelar i Stockholm misstänks sällan för narkotikabruk medan de i fattigare misstänks ofta. Rapporteringen kring användningen är den motsatta, visar nya siffror från BRÅ.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu