”Okunskapen om hur man undervisar synskadade är stor” | Fria.Nu
  • Jana Bernhard efterfrågar sitt studiemateriel på punktskrift.
  • Många synskadade i Sverige har en gång sett bättre och lärt sig läsa och skriva i svartskrift för att sedan gå över till braille.
Fria Tidningen

”Okunskapen om hur man undervisar synskadade är stor”

Trots påtryckningar menar synskadade Jana Bernhard att hon inte får sitt skolmaterial på punktskrift. Skolan pekar på missförstånd medan Synskadades riskförbund, SRF, menar att kunskapnivån kring synskador ofta generellt är låg.

Sedan Jana Bernhard började läsa på Komvux i höstas har hon efterfrågat allt studiematerial på punktskriftspråket braille för att kunna få samma förutsättningar som sina studiekamrater i sina studier. Gång efter annan har hon fått nej.

– Läraren säger till mig att det får räcka med att lyssna på allt med hjälp av talsyntes, men det funkar inte så, säger Jana Bernhard som menar att punktskrift är mycket snabbare och lättare att orientera i än någon som läser högt.

Alla gravt synskadade och blinda ska kunna kommunicera med ett eget skriftspråk. Få som förlorar synen i vuxen ålder får en ordentlig utbildning i punktskrift menar SRF och att få lära sig punktskrift är ingen rättighet i svensk lag vilket resulterar i att många som lärt sig läsa och skriva svartskrift och senare förlorar synen ofta även går miste om ett fungerande skriftspråk. Då är ett studiematerial på punktskrift när det efterfrågas oerhört viktig, menar SRF.

Men okunskapen om hur man undervisar synskadade är stor tycker Jana Bernhard.

– Punktskrift för lärare är bara konstiga prickar, och då ska vi komma ihåg att detta är en klass där det enbart går elever med olika typer av funktionsvariation och där jag hela tiden antecknar i braille, säger Jana Bernhard. Hon tillägger att hon tycker att man borde kunna förvänta sig mer, något förbundsordförande på Synskadades riksförbund, Håkan Thomsson håller med om.

– Det låter ju väldigt konstigt, det är ju ingen annan som behöver fixa sitt eget material. Jag förstår inte hur de resonerar, de måste ju ta ansvar för alla sina elever. De kan ju få stöd om de vill hos Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Och det menar rektor för vuxenutbildningen Särvux Kerstin Lindecrantz att de också får.

– Vi samverkar hela tiden med Specialpedagogiska skolmyndigheten och syncentralen och har policies om att alla elever ska få det stöd man behöver, berättar hon.

Men hur ställer du dig till kritiken eleven i detta fallet framför?

– Jag kan inte säga mer än att det verkar som att lärare och elev i detta fallet har väldigt olika uppfattning om vad som har hänt, svarar Kerstin Lindectrantz.

Enligt skollagen har alla rätt att gå i skolan och i grundskolan och Komvux är det skolans ansvar att se till att alla elever har det underlag de behöver för att kunna bedriva studier. När det gäller punktskrift så beställs skolmaterialet hos Specialpedagogiska skolmyndigheten och kostar inte mer än vanligt skolmaterial. Men Jana Bernhard menar att hon istället blivit ombedd att själv kontakta myndigheten och få studiematerialet översatt.

– Det låter inte klokt tycker jag, säger Synskadades riksförbunds jurist Leif Jeppsson. Det är dock en juridisk gråzon då punktskrift inte är ett erkänt skriftspråk och skollagen är väldigt allmänt hållen, förklarar han.

– Men man kan göra en anmälan till skolinspektionen och hävda att man inte kan studera på samma villkor som andra om man inte får samma tillgång till studiematerial.

Rent praktiskt menar Jana Bernhard att detta har fått stora konsekvenser för henne.

– All min fritid går åt till att försöka komma ikapp studierna – det är inte rimligt. Jag vet vad jag har för rättigheter, jag kan bara inte få skolan att förstå det, säger hon.

– Vi vill självklart jobba vidare utifrån de önskemål hon har, och kommer nu diskutera vidare med henne om vad som krävs på ett tydligare sätt, avslutar rektor Kerstin Lindectrantz.

Annons

Rekommenderade artiklar

Israel svartlistar solidaritetsorganisationer

På måndagen kom listan från ministeriet för strategiska affärer med namn på de 20 organisationer som från och med nu kommer nekas inträde i Israel. Orsaken sägs vara BDS-uppropet och svenska Palestinagrupperna är en av organisationerna.

Fria Tidningen

Nej till amnesti för ensamkommande

På onsdagseftermiddagen röstade riksdagen nej till Vänsterpartiets motion om amnesti för ensamkommande. Ett väntat resultat men frågan har fått stor uppmärksamhet och stort stöd från civilsamhället.

Fria Tidningen

”Beslutet får inte bort ungarna från gatan”

Regeringen avsätter 360 miljoner kronor till organisationer som arbetar med hemlösa ungdomar och psykisk ohälsa. Men flera av organisationerna jobbar inte främst med hemlöshet – och de som gör det har inte fått några pengar alls.

Fria Tidningen

S-ledare i Göteborg anmäls för förtal

Debattörerna Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil polisanmäler kommunstyrelses ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) för förtal efter att hon pekat ut dem som extremister.

Fria Tidningen

© 2018 Fria.Nu