Min resa i inre omställning – från Tokyo till Osby | Fria.Nu

Krönika


Krönika

Landets Fria

Min resa i inre omställning – från Tokyo till Osby

I slutet av 1980-talet, mitt i finansbubblan i Japan, flyttade jag till Tokyo. Där skaffade jag ett jobb på ett kosmetikföretag i stadsdelen Roppongi som är känt för sitt nattliv. Det var verkligen en galen tid i Japan, människor hade så mycket pengar. Jag åt lunch och middag ute, träffade kompisar varje dag och shoppade och dansade. Tänkte inte på något annat än att bara ha roligt.

En kväll träffade jag en kille från London på en nattklubb. Han frågade om jag var intresserade av att jobba för en fotomodellagentur. Jag tyckte det lät intressant, så jag träffade hans chef och fick ett jobb. Vi hade modeller från Europa och Nordamerika. Många ville undvika päls och natriumglutamat, några var vegetarianer och ville äta ekologisk mat. En gång såg jag en modell som satt på golvet och mediterade. Det kanske var början på min omställningsresa.

Jag började att handla ekologisk mat trots att jag då inte kände till något om jordbrukskemikalier. Jag började att äta vegetarisk mat också, och min mage blev gladare. Så jag kan säga att min omställning startade utan att jag var medveten om miljöfrågor.

När jag flyttade till Osby från Tokyo våren 1993 började mitt liv i Sverige ganska tufft. Det var svårt att skaffa kompisar. Jag undrade varför, eftersom det alltid var lätt att få kompisar, inte bara i Japan utan också i andra länder när jag reste runt Europa som 20-åring. Jag undrade varför människor inte visade nyfikenhet i Sverige. Varför människor oftast bara pratade om saker och inte om sina känslor och sitt liv.

Så hur lyckades jag skaffa kompisar? Det var genom mitt engagemang. I början hade jag inte människokompisar men jag skaffade många andra kompisar såsom insekter, fåglar, träd, blad, blommor och himlen, solen och månen som jag kunde prata med. De gav mig chansen att återfå min kontakt med Jorden. Så när jag fick veta om GMO-sojan 1996 fick jag en jättestark magkänsla att protestera mot GMO.

Jag läste då att människor som engagerar sig i frivilligt arbete mår mycket bättre än de som inte gör det. Samtidigt läste jag att många som engagerade sig för mycket och inte tog hand om sin egen hälsa blev sjuka. Jag förlorade en kompis som arbetade mycket för andra. Då förstod jag att det är viktigt att ha en bra balans.

Jag har lärt mig så mycket om kommunikation genom att göra flera misstag. I början var min kommunikation om GMO för stark för många. Jag skrämde folk. Mina känslor var för heta. Men ganska snabbt fattade jag att det inte funkar. Alla har sina egna problem, olika intressen, olika tempo. Så jag lärde mig att ett bättre sätt att kommunicera är att visa hur jag mår genom att vara öppen.

Tack vare mitt engagemang träffade jag många människor i hela landet som också tänker på livet på Jorden på allvar. Alla möjliga människor med olika bakgrund. Jordade människor. Människor som har hittat en stark kontakt med Jorden och sig själva. Människor som är medvetna om att vi alla är en del av Jorden. Och så har jag kompisar som letar efter sitt sätt att återfå kontakten med Jorden och sitt inre.

Jag går på Holma folkhögskola sedan förra året. Deltar i Resilient entreprenörskap fortsättningskurs. Jag har skaffat många kompisar på Holma också. De ger mig inspiration och praktiska råd. Att bli medveten om att mina vardagsaktiviteter, mina val och mina tankar påverkar livet på Jorden gav mig styrka att fortsätta utvecklas med nyfikenhet, glädje och tacksamhet.

Den inre omställningen fortsätter för mig med mycket kärlek.

Annons

© 2019 Fria.Nu