• Ojämlikheten mellan olika områden och olika grupper i Göteborg ökar, enligt en ny kommunal rapport.

Ny rapport: Klyftorna ökar i Göteborg

Klyftorna ökar visar Göteborgs stads nya jämlikhetsrapport. I morgon, torsdag, ska kommunfullmäktige fatta beslut om jämlikheten i Göteborg.

Inkomstskillnaderna har ökat de senaste fyra åren och de med höga inkomster och lång utbildning har bättre livsvillkor och hälsa, visar Göteborgs stads Jämlikhetsrapporten 2017, som släpptes den 4 december. Sedan förra rapporten släpptes 2014 har situationen förvärrats på vissa områden medan den på andra ligger på samma nivå som 2014.

I det område som har stadens lägsta årsinkomst ligger den på 141 909 kronor - jämfört med området med högst årsinkomst: där ligger den på 412 256 kronor per år. Sedan 1990 har skillnaderna ökat markant. Innan dess skilde det 40 procent i disponibel inkomst mellan invånarna i Hovås och Hammarkullen. Det kan jämföras med att år 2006 hade Hovåsborna 262 procent mer i medelinkomst mer än de som bor i Hammarkullen.

– Rapporten speglar ett samhälle som har vuxit fram under en lång tid. På samma sätt får vi tänka att resultatet av de insatser vi gör i dag kommer att dröja, ibland en hel generation fram i tiden, säger Åsa Lundquist, skribent till de två jämlikhetsrapporterna 2014 och 2017, i ett pressmeddelande.

“(O)jämlikheten inom alla områden vi tittar på är både tydliga och allvarliga. Ser vi längre tillbaka än fyra år har skillnaderna ur de allra flesta aspekter ökat” skriver man i rapporten.

Klyftorna kostar också pengar och bidrar till social oro. Om en femtedel av den ojämlika ohälsobördan i Sverige försvann skulle man spara in 200 miljarder per år, enligt rapporten. Det är mer samhällsekonomiskt lönsamt att förebygga ohälsa, konstaterar man.

Vissa grupper i samhället räknas som särskilt utsatta. Dit räknas personer med låg utbildning, inkomst eller yrkesposition, personer som har långvarigt försörjningsstöd, långtidssjukskrivna, födda utomlands eller som har utländsk bakgrund och ensamstående med barn. Andra faktorer som påverkar är funktion, kön, ålder, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck, etnicitet och religion, enligt rapporten.

På den positiva sidan nämns att fler nu går ut nian med behörighet till gymnasiet och att fler har jobb. De största förbättringarna har skett i Lundenskolan och i Ryaskolan. Ryaskolan har gått från 49 till 69 procent behöriga elever.

Något som rapporten uppmärksammar är det engagemang som finns i staden för att öka jämlikheten.

– Göteborgs Stad har tillsammans med delar av civilsamhället och näringslivet jobbat för jämlikhet i många år. Men under de senaste fyra åren kan vi se en mobilisering där fler än vi någonsin kunnat tro engagerar sig för att minska de ojämlika skillnaderna. Vi tar ojämlikheten på allvar och det är avgörande att vi orkar hålla i det här arbetet. Det vinner vi alla på, säger Michael Ivarson, direktör Social resursförvaltning, i ett pressmeddelande.

I morgon, torsdag, fattar kommunfullmäktige beslut om Göteborgs stads program för ett Jämlikt Göteborg, som ska gälla 2018-2026 och som har tagits fram av social resursförvaltning. Den ursprungliga versionen av programmet fick hård kritik bland annat från remissinstanserna Göteborgs Stads HBTQ-råd, Kulturgruppen för resandefolket, Romska rådet och Göteborgs Stads Sverigefinska råd. Något som flera remissinstanser lyfte var att vissa perspektiv, till exempel mänskliga rättigheter och ålder, saknades helt. På grund av kritiken valde social resursförvaltning att omarbeta programmet.

Fakta: 

Jämlikhetsrapporten 2017

  • 88 procent av höginkomsttagarna upplever att de har god hälsa, jämfört med 69 procent av låginkomsttagarna.
  • Födda utanför Sverige upplever att de har sämre hälsa jämfört med de som är födda i Sverige. Dock har upplevda hälsan bland utlandsfödda förbättrats sedan 2006.
  • Personer med funktionsvariationer upplever markant sämre hälsa jämfört med andra.
  • Låginkomsttagare och utrikesfödda upplever sämre psykisk hälsa, högst andel som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande finns i gruppen personer med funktionsvariationer.
  • Det skiljer 7,5 år i förväntad medellivslängd för kvinnor och 9,1 år för män när stadens olika områden jämförs.
  • Tilliten till andra är låg bland låginkomsttagare, utlandsfödda och personer med funktionsvariationer. Var i staden man bor påverkar tilliten. De med låga inkomster som bor i resursstarka områden har högre tillit jämfört med de som har låga inkomster i resurssvaga områden.
  • År 2011 hade 45 procent av de vuxna i ett av stadens mer resurssvaga områden jobb. 2015 hade andelen ökat till 52 procent.
  • I Göteborg är 49 procent av barnen till föräldrar med en kort utbildning behöriga till gymnasiet. Motsvarande siffra är 93 procent bland barn till föräldrar med lång utbildning. Bergsjöskolan lägst: 3 av 10, Nya Påvelundsskolan högst: 9 av 10.
  • I Östra Angered har 1 av 10 barn en lekplats inom 300 meter. I Majorna-Linné har 9 av 10 barn det.

Program för Jämlikt Göteborg

Detta innebär Jämlikt Göteborg i korthet:

  • Skapa god start i livet och goda uppväxtvillkor
  • Skapa förutsättningar för arbete
  • Skapa hållbara och jämlika livsmiljöer
  • Skapa förutsättningar för delaktighet, inflytande och tillit

Oppositionens invändningar mot jämlikt Göteborg

Sverigedemokraterna

vill bland annat att man lägger in hänvisningar till kommunallagens skrivelser om förbud mot diskriminering samt att man tar bort skrivelser om normmedvetenhet och intersektionalitet. Motivet till detta är att de är starkt politisk färgade, vilket kan vara ett problem eftersom de sträcker sig över två hela mandatperioder 2018-2026” skriver SD i sitt yttrande.

Allianspartierna Liberalerna och Moderaterna har gjort ett yttrande till program för Jämlik stad:

“Utifrån vår politiska uppfattning tar vi avstånd från vissa delar och beskrivningar i programmet som t.ex. att vuxenutbildningens viktigaste uppgift är att minska skillnader i livsvillkor. Vuxenutbildningen är viktig, men främst på det personliga planet för att öka möjligheterna till vidare utbildning, jobb och egen försörjning.”

“Det finns även skrivningar om att ojämlikhet innebär stora kostnader för samhället, utan att nämna vad det innebär för den enskilde. När det gäller indikatorerna för uppföljning ser vi hellre markörer som visar på utvecklingen av tillväxt och kunskapssamhället än inkomstskillnader.”

“Programmet konstaterar även att förutsättningarna till arbete inte är likvärdiga. Vår uppfattning är att vägen till arbete behöver se olika ut eftersom vi är olika individer med olika förutsättningar. Utbudet av arbete och studier kan inte vara homogent, utan behöver spegla den mångfald som utgör staden.”

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så kan #metoo påverka arbetslivet

MeToo

”Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo” – Fria pratar #metoo och arbetsrätt med två fackliga experter.

Fria Tidningen

Här är alla metoo-upprop

MeToo

49 yrkeskårer och andra grupper vittnar om sexuella trakasserier ­– här är hela listan.

Fria Tidningen

Forskare kräver nytt klimatmål

2 eller 1,5 grader. Det kan låta lika men innebär stora skillnader när det gäller den globala uppvärmningen, visar ny forskning.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu