Krönika


Krönika

Landets Fria

Varför tillväxt?

Alla strävar efter tillväxt. Ingen frågar vad vi ska ha den till. Ingen etablerad politiker i Sverige vågar ifrågasätta tillväxtmålet. Det vore politiskt självmord.

Ändå prioriteras helt andra värden när vi människor själva får välja vad som är viktigast för oss i livet. Då handlar det om mer tid med barnen och vännerna, goda nära relationer, kärlek och trygghet, stillhet och naturupplevelser. Förutsatt förstås att de grundläggande behoven av mat, kläder och ett hem tillgodosetts.

Det märkliga är att vi i vardagen ofta beter oss precis tvärt om. Vi stressar oss igenom långa arbetsdagar i en ständig kamp för att tjäna mer pengar. Vi ägnar oss åt en överdriven konsumtion av bostadsyta, heminredning, elektronik, kläder, resor. Nej, kanske inte du och du och du som läser denna tidning – men konsumtionsstatistiken talar sitt tydliga språk. Vi svenskar ligger i topp och trenden går fortfarande åt fel håll, det vill säga konsumtionen ökar på snart sagt alla områden.

Varför? Reklamindustrin är förstås kraftfull och uppmanar oss ständigt att konsumera mera. Men inte bara den, utan också politiker och ekonomer. Hela vår samhällsmodell, inklusive pensionssystemet, bygger på en ständigt ökad tillväxt, det vill säga ökad produktion och konsumtion. Det vore konstigt om vi inte påverkades, människor är inte blinda och döva.

Samtidigt, i en annan del av världen, förs en diskussion på högsta politiska nivå om hur samhället ska kunna ställas om till verklig hållbarhet, hur tillväxten kan bromsas för att så småningom upphöra helt. I flera latinamerikanska länder vinner filosofin ”buen vivir” terräng. Buen vivir uttyds att leva gott, eller snarare att leva förnöjsamt. Den bygger på urfolkens världsåskådning med principer om betydelsen av goda relationer, måttfullhet, ömsesidighet, värnande av naturen, helhetstänkande och mångfald. I Ecuador och Bolivia har den också fått politiskt genomslag och skrivits in i grundlagarna.

Därmed inte sagt att den fungerar bra i praktiken, tvärt om. I både Bolivia och Ecuador pågår bittra strider om utvinning av olja, gas och mineraler där unika naturområden hotas. I länder där en stor del av befolkningen ännu är fattig blir dilemmat tydligt: Ska vi avstå från att utvinna åtråvärda tillgångar som kan hjälpa oss att minska fattigdomen? Och varför ska vi avstå när redan rika länder inte gör det?

Vägen från teori till praktik är lång. Ändå önskar jag att vi i Sverige också vågade slå in på den och på allvar börja fråga oss: Ska vi verkligen ha mer tillväxt? Och vad ska vi i så fall ha den till?

Fakta: 

Anika Agebjörn är journalist och författare, aktuell med boken Pengarna eller livet.

Statistiken som tas upp återfinns hos Göteborgs universitet, Centrum för konsumtionsvetenskap, http://cfk.gu.se/publikationer/konsumtionsrapporten.

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu