”Ingen beredd att röra sig” | Fria.Nu
  • Vietnam drabbades av en kraftig orkan den här månaden. Tillsammans med andra länder som är särskilt drabbade av extremväder vädjade man om finansiell hjälp från rika länder under klimatmötet.
Fria Tidningen

”Ingen beredd att röra sig”

Klimattoppmötet i Bonn avslutades i fredags utan att man lyckats knäcka den svåraste nöten: hur världens klimatomställningar ska finansieras.

Klimattoppmötet COP23 i tyska Bonn har inneburit två veckor av intensiva förhandlingar. Men när det avslutades i fredags hade de deltagande länderna ännu inte kommit överens om den viktigaste frågan: finansieringen av klimatomställningarna.

– Man är mycket långt ifrån överens om hur klimatansvaret ska fördelas framöver, säger Mattias Goldmann, vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores.

Han var på plats under förhandlingarna och menar att konflikten om finansiering har skärpts i takt med att diskussionerna blivit mer konkreta.

Enligt Parisavtalet ska stödet till den så kallade gröna klimatfonden vid 2020 ligga på 100 miljarder US-dollar årligen, men olika läger är oense om vad det uppgår till i dagens penningvärde.

Dessutom har medelinkomstländer börjat kräva att få ta del av fonden, som från början är tänkt som ett verktyg för att jämna ut ansvaret för omställning och utsläppsbegränsning mellan rika och fattiga länder.

– Man löste det genom att bestämma att frågan ska behandlas under särskilda möten före 2020. Man skjuter bara problemen framför sig, säger Mattias Goldmann.

En annan omstridd fråga under klimattoppmötet var den om särskilt bistånd för ”loss and damages” (förlust och skada). Den har drivits av länder som är särskilt drabbade av de naturkatastrofer som följer i klimatförändringarnas spår, exempelvis önationer som Fiji, som även var ordförandeland för konferensen. Fattiga länder behöver hjälp att återhämta sig från den förstörelse som naturkatastrofer för med sig om de ska kunna genomföra klimatanpassningar, menar man.

Frågan fick dock lite gehör under mötet, berättar Ahmed Al-Qassam, ordförande för ungdomsorganisationen PUSH Sverige, som också närvarade i Bonn.

– Bland utvecklade länder är betalningsviljan låg inom det här området. Framöver ser det inte heller ut som att det kommer att skapas något tryck för att öka ambitionerna.

Enligt Mattias Goldmann är ”loss and damages”-frågan svår att reda ut. Han menar att den till och med kan riskera att stoppa klimatförhandlingarna.

– Det är ingen som har gett ett bra svar på vad som kan räknas som en vanlig orkan och vilken som är klimatrelaterad. Hur mycket handlar om fuskbygge och politisk vanskötsel? Och hur mycket ska försäkringsbolag stå för? Ingen är beredd att säga att varje orkan ska finansieras av klimatpengar.

Men Ahmed Al-Qassam menar att människor i de länder som drabbas av svåra naturkatastrofer vittnar om att de blivit värre under de senaste 20 åren.

– Vi måste lyssna på dem som kommer från de mest utsatta länderna och förstå att det har skett en ökning av extremväder på grund av koldioxidutsläppen.

Han anser även att rika länder måste ta större ansvar för sitt bidrag till de globala utsläppen.

– Det är vår levnadsstandard som har bidragit till det här. Sverige har gett ett stort bidrag till den gröna klimatfonden, men det saknas stöd från andra i det globala norr.

Under nästa års klimattoppmöte i Polen kommer frågan att ställas på sin spets. Då ska dessutom de förslag på regler och uppföljningsmekanismer som inkommit i Bonn fogas ihop till ett färdigt regelverk för att förverkliga målen i Parisavtalet. Men för tillfället verkar positionerna låsta och frågan är vem som rör sig först, säger Mattias Goldmann.

– Ingen verkar beredd på att flytta sig särskilt mycket. Mötet i Bonn var en inledande rond där man mest kände på varandra, utdelade några jabbar och markerade var man står.

Fakta: 

Höjdpunkter från klimattoppmötet i Bonn:

En så kallad ”Gender action plan” har antagits för att bland annat öka kvinnors deltagande i klimatförhandlingarna.

Under mötet antogs även en skrivelse om att regeringar måste beakta sina skyldigheter gentemot ursprungsfolk.

19 länder slöt upp i en koalition för att fasa ut kol som energikälla. Storbritannien är en av initiativtagarna men har bland annat fått kritik för att samtidigt uppmuntra till den omstridda spräckning-metoden.

Trots att USA dragit sig ur Parisavtalet har amerikanska delstater, städer och företag, under ledning av miljardären Michael Bloomberg, slutit upp i en allians för att förverkliga klimatmålen.

Källor: Climate Tracker, The Guardian

Annons

Rekommenderade artiklar

Så blev sommartorkan

Med historiskt låga grundvattennivåer såg flera svenska kommuner ut att gå mot akut vattenbrist i somras.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu