• Enligt WWF hotar dammen matsäkerheten för 60 miljoner människor i länderna vid Mekongfloden – Laos, Kambodja, Thailand och Vietnam.
Fria Tidningen

Dammbyggen i Mekong kan förorsaka katastrof

Miljontals människors uppehälle och tillgång till mat hotas enligt kritiker av de vattenkraftsdammar som Laos vill bygga längs den mäktiga Mekongfloden.

En gigantisk betongmur är långsamt på väg att resa sig över den frodiga skogen vid Mekongfloden i Laos. Vattenkraftdammen Don Sahong är en del av Laos satsning på att bli en sydostasiatisk energijätte. Det bergiga landets geografi anses vara idealisk för vattenkraft och Don Sahong är bara en av nio vattenkraftsdammar som regeringen vill uppföra längs Mekongfloden. Laos hävdar att detta är det enda sättet att få igång den ekonomiska utvecklingen i landet. 

Men kritiken är hård mot uppbyggnaden av Don Sahong, som anses genomföras utan att någon hänsyn tas till dess inverkan på vare sig ekosystemen eller alla de människor som lever längs floden. 

Enligt FN-organet FAO är Mekong den näst mest värdefulla floden i världen i fråga om biologisk mångfald. I de nedre delarna av floden lever 1 300 fiskarter, men dessa fiskars vandringsrutter hotas nu enligt kritiker av dammarna. 

I flodområden längs de nedre delarna av Mekong är miljontals människor i Laos, Kambodja, Thailand och Vietnam beroende av floden för sitt uppehälle och sin tillgång till mat.

Chhith Sam Ath, chef för den kambodjanska avdelningen av Världsnaturfonden (WWF) beskriver dammen som ”en tidsinställd ekologisk bomb”.

– Den utgör ett hot mot matsäkerhet för 60 miljoner människor som lever vid Mekongdeltat. Dammen kommer att få katastrofala effekter på ekosystemet hela vägen ner till floddeltat i Vietnam, säger Chhith Sam Ath till det internationella nyhetsmagasinet The Diplomat. 

Särskilt hårt skulle en sådan utveckling slå mot Kambodja, ett land som ligger nedströms och där 70 procent av människors proteinbehov kommer från fisk. 

Dammbygget utgör även ett allvarligt hot mot irrawaddydelfinen, som är beroende av floden, och som är viktig för ekoturismen i Kambodja. Enligt WWF finns det för närvarande bara ett 80-tal individer av dessa delfiner kvar, varav några lever nära den plats där Don Sahong uppförs. Världsnaturfonden uppger att kraftverksbygget kan leda till att arten utrotas. 

Laos regering har dock inte tagit några intryck av kritiken, utan hävdar att de inte kan sätta stopp för landets möjligheter att utvecklas. Istället har man talat om att genomföra vissa åtgärder för att skydda fisk, men kritiker anser att dessa inte kommer att vara tillräckliga. 

I Kambodja pågår en liknande satsning på vattenkraft. I september invigdes ett vattenkraftverk vid floden Sesan, nära den plats där den flyter samman med Mekong. Kraftverket har byggts med kinesisk teknik och finansiering. 

Längre upp längs floden Sesan i Kbal Romeas har befolkningen flyttat för att undkomma de stigande vattenmassorna och den tilltagande fattigdomen. Det enda som påminner om den en gång livliga orten Kbal Romeas är det tak till en pagod som ser ut att flyta ovanpå vattnet. 

Maureen Harris vid organisationen International Rivers understryker i en studie att floden Sesan nu har blockerats av dammbygget, vilket drabbar de många fiskarter som brukar ta sig från Mekong till Sesanfloden när de leker. 

Samtidigt planeras ytterligare vattenkraftsbyggen längs Mekongfloden. Nyligen släppte det mellanstatliga organet Mekongkommissionen (MRC) en preliminär rapport vars resultat väcker oro. Enligt rapporten kommer de två kraftverksdammar som redan står klara tillsammans med ytterligare elva planerade kraftverksbyggen att leda till att fiskpopulationen i de nedre delarna av Mekongdeltat halveras. 

Kraftverken kan även drabba närmare 20 miljoner människor i Vietnams Mekongdelta, vars åkermarker riskerar att bli mindre bördiga på grund av dammarna. 

MRC menar samtidigt att flodens potential att generera elektricitet överskattas av de bolag som driver på för fler anläggningar och har föreslagit att det införs ett tio år långt stopp för nya kraftverksbyggen. Hittills har dock få regeringar lyssnat på uppmaningen.

– Hur ska vi annars kunna utvecklas? Det finns ingen utveckling som inte påverkar miljön, har Kambodjas premiärminister Hun Sen sagt som svar på kritiken. 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

© 2024 Fria.Nu