Åse Claesson

Inledare


Ledare: Byråkrati

  • Att söka pengar från Landsbygdsprogrammet är att gå en krokig och snårig väg. Det kan dröja upp till ett år innan pengarna beviljas från Jordbruksverket, skriver Åse Classon från Hela Sverige ska leva.
Landets Fria

Det finns en bugg i systemet

Bra idéer för landsbygdsutveckling blir aldrig av då man inte orkar med byråkratin, skriver Åse Classon från Hela Sverige ska leva.

I mina olika roller har jag under många år verkat för att mer resurser ska prioriteras till olika åtgärder för en levande landsbygd, det vill säga hållbar tillväxt.

Det har aldrig funnits så stor förståelse hos politiker om vikten av att skapa ett land i balans som nu.

Regeringen har avsatt 37 miljarder till utvecklingsprojekt och andra insatser, inom Landsbygdsprogrammet. Dessa pengar kan människor, föreningar och företag ute i landet söka för att finansiera olika projektidéer. Även inom den så kallade LLU (Lokalt ledd utveckling) finns mycket pengar att söka.

Pengarna är avsatta för perioden 2013–2020 och nu halvvägs in i programperioden har inte ens hälften av ansökningarna beviljats.

Vad är då problemet?

Jo, pengarna sitter fast i det byråkratiska systemet och kan inte användas ute i landet som de borde. Under den tid det tar att handlägga projektansökan hos Jordbruksverket hinner ibland engagemang och kompetenser försvinna och många orkar inte ens starta processen med att ansöka till ett projekt.

När det gäller Leader/LLU så skulle det vara ”de enkla pengarnas arena”, det skulle vara dessa pengar som blev motorn för att stimulera landsbygdens kreativitet. Här kan man söka pengar till alla möjliga olika sorters projekt som bidrar till att utveckla landsbygden. Föreningar som driver projekt som handlar om att förbättra livskvaliteten, marknadsföringsinsatser, förbättra service, skriva utvecklingsplaner med mera. De som vill skapa sysselsättning för ungdomar, nya svenskar och arbetslösa eller kanske testa en ny företagsidé.

Nu bevittnar jag frustration över att inte ens orka ta sig igenom de krångliga ansökningsformulären, och om man gör det blir det en lång väntan på beslut. Efter att projektet beviljats i den så kallade LAG-styrelsen regionalt kan det ta upp emot ett år innan beslut fattas hos Jordbruksverket.

En ”LAG-styrelse” består av representanter från den ideella, privata och offentliga sektorn i det område som en utvecklingsstrategi är skriven för och för vilken utvecklingspengar har avsatts. Tanken med att fatta beslut i LAG är att kvalitetssäkra besluten, kontrollera att idén stämmer med utvecklingsstrategin och dess insatsområden. För mig är det helt ofattbart att handläggningen ska behöva vara så invecklad och ta sådan tid.

Jag har respekt och förståelse för ett krångligt regelverk från EU som spelar in men har inte förståelse för de märkliga tolkningar handläggare ibland gör.

Det är en lång och kostsam process för många företag och föreningar att söka medel till sina projektidéer. Det krävs tid för att besvara många och i mitt tycke onödiga kompletteringsfrågor från Jordbruksverket. Många kreativa och bra idéer blir aldrig verklighet då man inte orkar med byråkratin.

I förlängningen kan ett projekt som beviljats pengar sätta projektägaren i klistret när ytterligare långa handläggningstider innebär att pengar inte betalas ut i tid, jag har till och med hört talas om privatpersoner som pantsätter sina hus.

Jag har tagit upp frågan i de forum där jag har möjlighet att påverka, bland annat i övervakningskommittéerna för LLU och Landsbygdsprogrammet.

Det finns ett myndighetsperspektiv där lagar och regler ska uppfyllas av handläggare men rädslan att fatta fel beslut leder till en enorm tröghet. Jag företräder ett medborgarperspektiv där det råder stor frustration över krånglet, och att det ständigt är två–tre års vakuum ”utan pengar” vid varje programperiods början.

Förvaltande myndighet, Jordbruksverket, är medveten och besvärad över situationen men det tar alldeles för lång tid att komma i fas.

Jag har hamnat i ett dilemma då jag egentligen vill inspirera människor att se möjligheten att projektfinansiera sina idéer samtidigt som jag vet vilken seg och långdragen och ibland dessutom riskfylld process det är.

Det råder ingen brist på kloka, spännande idéer och inte heller på pengar, men det finns en bugg i systemet och det hämmar utvecklingen av Sverige!

ANNONSER

© 2024 Fria.Nu