Vampyrer intar Kungliga Operan | Fria.Nu
  • Kungliga 0perans uppsättning av Dracula är tänkt att locka en yngre publik och är en nyskriven text av Kristian Benkö och Claes Peter Hellwig, inspirerad av Bram Stokers klassiska roman.
Fria Tidningen

Vampyrer intar Kungliga Operan

Bram Stokers klassiska skräckis Dracula sätts upp i nyskriven version på Kungliga operan. Men vad är det som 200 år senare fortfarande är så spännande med Dracula? Fria träffade vampyrkonsulten Anna Westerling som har jobbat med uppsättningen.

I en nyskriven adaption av Bram Stokers Dracula sätter regissören Linus Fellbom upp vamypräventyret på Kungliga operan med avsikt att locka en yngre publik. Till sin hjälp har han haft vampyrkonsulten Anna Westerling.

– Vampyrer finns ju inte på riktigt, så mitt arbete består i att se till att berättelsen gällande vampyrer är konsekvent. Ibland när man ser på exempelvis vampyrserier på TV så markeras det tydligt vad vampyrerna tål och inte tål. De kan ta upp en bit vitlök och se besvärade ut, säga typ ”gammalt skrock! Inte är vi rädda för det här”. Det finns andra vampyrer som är känsliga för solen. Dracula, exempelvis, kan vara ute i solen men han blir försvagad av det. Jag har tittat på olika vampyr-skildringar och försökt ta fram någonting som fungerar bra med Dracula och operan, säger Anna Westerling.

I föreställningen Dracula får vi följa Mina Harkers väg från ängslig gräsänka till Draculas kärleksobjekt. Ändå ligger vampyrfokuset med självklarhet på den manliga greven. Någonting som har varit typiskt i vampyrvärlden, enligt Anna Westerling.

– Ofta är vampyren en man, som i Twilight och True Blood. Även Buffy the Vampire Slayer går in i det i och med karaktärerna Angel och Spike.

Vampyrer som monster har funnits långt innan Bram Stokers Dracula dock. Anledningen till att de är både bokstavligen och bildligen seglivade ligger i de teman de rör sig mellan, menar Anna Westerling.

– Själva ordet “vampyr” uppkom under 1700-talet, men det har funnits olika typer av blodsugande varelser genom tiderna. Människan har alltid varit intresserad av tanken på vad som händer efter döden. Man hade inte heller alltid koll på när exakt en människa var död, likstelhet och sådant.

Hon fortsätter.

– Förr kunde man bygga gravar där man hade ett rep och en klocka som den döde kunde ringa i om hen skulle vakna. I och med detta har man hittat på myter om varelser som inte dör eller är ”odöda”. Den vampyr vi har idag är väldigt Bram Stoker-inspirerad. Den sattes på 1800-talet, farlig och mystisk. Men att vampyren har överlevt till skillnad från till exempel skogsrået beror på att vampyren är urban. Den kan röra sig i stadsmiljö, det går att tänka ”det kanske finns en vampyr här ute”.

Gestaltningen av vampyrer förändras med tiden. Från greve Dracula till John Ajvide Lindqvists lilla Eli. Anna Westerlings vision om framtidens vampyr är dock någonting helt annat.

– Istället för de manliga vampyrerna med ångest för att de dödar folk vill jag se en kvinnlig vampyrhuvudroll. Att vara odödlig är nog snarare ganska skönt på ett sätt, man slipper många krav. Det finns ju föreställningar kring exempelvis när man måste gifta sig och skaffa barn. Om man var en vampyr skulle man ha hundratals år på sig att fixa det, och man är för evigt 30 år gammal.

Annons

Rekommenderade artiklar

”Det finns en omedvetenhet kring hedersvåld”

För 20 år sedan skrev Christina Wahldén den omvälvande boken Kort kjol, där en ung kvinna tampades med sviterna av att ha blivit våldtagen. Nu är författaren tillbaka med Falafelflickorna, en deckare om hedersproblematik riktad till barn.

Fria Tidningen

Cinemafrica firar 20 år

Filmfestivalen Cinemafrica har efter 20 år etablerat sin status som tongivande inom det svenska kulturlandskapet.

Fria Tidningen

Den svenska abortens historia

Abort i Sverige har inte alltid skett på kvinnans villkor. I sin nya bok Kvinnotrubbel kartlägger Lena Lennerhed den svenska abortens historia.

Fria Tidningen

© 2018 Fria.Nu