När vinylskivan är bättre än sex | Fria.Nu

Recension


Musiklitteratur
Discaholics!
Författare: Mats Gustafsson
Förlag: Marhaug Forlag

  • Musik är en drog. Mats Gustafsson skriver om vikten av att ha fysiska skivor omkring sig i boken Discaholics!
  • Mats Gustafsson med en av favoritskivorna: Albert Aylers Bells.
  • Att ge de egna barnen tid är en av begränsningarna som Mats Gustafsson satt upp när det gäller hans fanatiska skivintresse.
Fria Tidningen

När vinylskivan är bättre än sex

”Jag är en discaholic.” ”Ta det lugnt. Det är inget att oroa sig för.” Den fanatiske skivsamlaren Mats Gustafsson ger i boken Discaholics! en unik inblick i skivsamlarens snurriga värld.

Discaholic. Ett uttryck som givetvis är myntat av frijazzmusikern Mats Gustafsson. Lika energiskt som han blåser i sin sax rotar han i skivbackar världen över. Fokus från yttervärlden försvinner för att istället zooma in på obskyra skivutgåvor, guldkorn som gömmer sig i mängden.

Om någon ska skriva om detta "missbruk" är det Mats Gustafsson. Hans kärlek till vinylskivan är uppenbar och hans initierade tips på sidan Discaholic Corner är fylld av kärleksförklaringar till utgåvor som han tycker är värda uppmärksamhet.

Är skivsamlandet på Mats Gustafsson-nivå då ett missbruk? Inte: "One piece of vinyl per day keeps the doctor away", är istället Gustafssons motto.

Hans omtalade och lätt mytologiserade samling har han förfinat sedan han började samla redan i 12-årsåldern. Med viss stolthet visade han nyligen upp "vinylgrottan" för den initierade webbpublikationen The Vinyl Facory vilket fick andra samlare att dregla. Tusen och åter tusen av skivor som man inte stöter på dagligen.

Själv brukar Gustafsson beskriva dessa skivor som "The Bomb", en skiva som måste ägas, men kanske mer vårdas. Hans omsorg om skivan och musiken som är ingraverad på vinylen är uppenbar; skivor är lika viktiga som vänner. Precis som vinylentusiasten och innehavare av, enligt Gustafsson, ”världens bästa skivaffär”, Harald Hult uttrycker det i en av Discaholicintervjuerna: "Jazz for me is a picture/ mirror of the ideal conversation, the ideal society. You listen to each other, you can make your voice heard and someone cares".

Webbsidan Discaholic Corner, som han drivit i ett par år, innehåller allt från senaste skivfynden, rekommendationer, tips till skivaffärer, erbjudande om att byta rariteter. Och så en avdelning innehållande intervjuer med andra samlare, långa intervjuer där intresset för samlande står i fokus men där galenskapen även berörs genom frågor om hur man bäst sorterar samlingen, bästa instrumentalist, åsikten om färgade vinyl och kanske viktigast av allt: vilken vinylskiva luktar bäst?

Svaren är utförliga: "I know a japanese record dealer/collector, Kenji Kodama, of Time Bomb Records in Osaka, who can smell a record and tell you which country it was pressed in. (Thurston Moore).

Ett urval av dessa intervjuer återfinns nu i bokform. Merparten är medelålders män och dessutom är de flesta nära vänner eller kollegor till Gustafsson, som Thurston Moore, Paal Nilssen-Love, Dennis Lyxén och Oren Ambarchi. Enda kvinnliga samlaren är Elena Wolay. Hur svårt skulle det vara att hitta ytterligare en eller två skivsamlande kvinnor?

Gustafsson berör själv problematiken. I den inledande intervjun som förläggaren Lasse Marhaug gör med honom säger han att samlandet är en manlig företeelse. Musikjournalisten Brian Morton är en av bokens medverkande som krumbuktar sig när han får frågan varför han samlar och förklarar varför:

"It has a faintly pathological connotation for me, like the John Fowles novel about the creepy guy who 'collects' young women."

Även om Gustafsson ser att fler kvinnor tar plats i samlargemenskapen, och som musiker, förstärks snedvridningen genom att det är nästan uteslutande manliga artister som räknas upp när favoritskivor listas i boken. Tilltalet är annars lättsamt. Fokus ligger mer på samlargemenskapen och insikten att sällskapet av en skiva i många fall slår allt annat. Vilken skiva ligger närmast att ha sex? är exempelvis en relevant fråga att ställa, eller vilken skiva som kan rädda världen?

En annan sympatisk ingång är Gustafssons uppmaning att stödja de fysiska skivaffärerna. Jag håller till fullo med om att de behöver bevaras, i många fall k-märkas. Tyvärr lider de flesta skiv- och bokhandlar av att folk för det mesta fönstershoppar, de kollar in varor för att sedan gå hem och scanna av billigare köpmöjligheter på nätet.

Och Gustafsson har koll på de bästa skivaffärerna, listan med rekommenderade skivaffärer i bokens efterord ska därför inte missas.

Mest underhållande är intervjun med serieskaparen och stenkakesamlaren Robert Crumb. Där skiftar perspektivet något och rör sig bort från diverse frijazz och- punkreleaser för att istället beröra Crumbs jakt på 78-varvare som In Harlem's Araby av Dixie Devils från 1929. Om han fann den skulle hans samling vara komplett och hans discaholism botad. Men när den heliga graalen var funnen ersattes den snart av ytterligare skivor som måste införskaffas: "I've tried to stop it, to control it. I consider it a great weakness, this addiction to shellac. But it's hopeless. I have to live with it."

Annons

Rekommenderade artiklar

Flimrande skuggbilder från Neutral

Recension

Neutral släpper minialbumet När. Ett album som tar oss bakåt till Göteborgs alternativmusikhistoria, skriver Tobias Magnusson.

Göteborgs Fria

Tentakel rotar i musikhistorien

Recension

Trumslagaren Pontus Torstensson står bakom Tentakel, aktuella med albumet TwoFace. "En genremix med överraskande inslag", skriver Tobias Magnusson

Fria Tidningen

Högt och lågt med Andrew Weatherall

Recension

Remix- och producentsnillet Andrew Weatherall ges ut på Höga Nord. Ett fint album med blinkningar till brittisk dubkultur, skriver Tobias Magnusson.

Fria Tidningen

© 2017 Fria.Nu