Sverige inte redo att skriva på kärnvapenförbud | Fria.Nu
  • Förespråkare av förbudet hoppas att kärnvapenhot från länder som USA och Nordkorea ska avta med det nya avtalet.
  • Utrikesminister Margot Wallström (S) säger att kärnvapenförbudet måste utredas innan regeringen signerar avtalet.
Fria Tidningen

Sverige inte redo att skriva på kärnvapenförbud

Tillsammans med över 120 andra länder röstade Sverige i somras för ett historiskt förbud mot kärnvapen. Men när avtalet nu ska signeras bromsar regeringen in processen.

Vid en FN-konferens i juli röstade 123 länder om ett förbud mot kärnvapen. Röstresultatet – 122 för ett förbud, 1 emot – togs emot med applåder och hurrarop i FN-högkvarteret i New York.

– Detta är ett mycket tydligt uttryck för att det internationella samfundet vill röra sig mot ett helt annat säkerhetsparadigm, som inte inkluderar kärnvapen, sade konferensordföranden Elayne Whyte Gómez i ett uttalande.

Sverige, som länge varit aktivt i nedrustningsfrågor, är ett av få europeiska länder som har deltagit i förhandlingarna kring kärnvapenförbudet och röstade för.

Men när det öppnade för underskrifter i onsdags var Sverige inte på plats. Regeringen har meddelat att man först vill utreda konsekvenserna av konventionen. Det är ovanligt; i liknande situationer brukar utredningar inte utföras förrän det är dags för riksdagen att ta beslut om ratificering av en konvention, vilket innebär ett mer formellt åtagande.

Samtidigt försvarade utrikesminister Margot Wallström avtalet i riksdagen förra veckan:

– Det här är det bästa vi har just nu. Det är en markering från världssamfundet. 122 länder säger: det här måste vara normen. Vi måste få ett förbud mot det sista massförstörelsevapnet.

Josefin Lind är generalsekreterare för Svenska läkare mot kärnvapen. Hon är besviken över att Sverige inte var på plats för att signera avtalet i onsdags.

– Jag utgick från att vi skulle vara med och skriva under. Men ser man på hur debatten kring detta utvecklats på senare tid har den varit väldigt hård. Jag är förvånad och skrämd över den skarpa retoriken.

Enligt Miljöpartiets utrikespolitiska talesperson, Pernilla Stålhammar, är regeringens plan fortfarande att skriva på konventionen.

– Jag ser fram emot att vi ska signera avtalet, men vi vill göra en utredning först, bland annat för att titta närmre på hur man kan säkerställa att det efterföljs, säger hon.

Utredningen har dock inte påbörjats ännu, och än så länge har regeringen inte tillsatt någon utredare eller satt några tidsramar.

Pressen från kärnvapenländer och Nato har varit stark mot de som velat få till stånd ett förbud. Via just Nato har till exempel USA varnat sina allierade för att ett kärnvapenförbud kommer att äventyra det militära samarbetet.

USA:s försvarsminister, Jim Mattis, har även varnat sin svenske kollega Peter Hultqvist om att Sveriges försvarsindustri och relation till Nato kan påverkas negativt om man skriver på avtalet.

Men just på grund av Sveriges militära alliansfrihet och närhet till Nato borde den svenska regeringen underteckna konventionen, menar Josefin Lind.

– Hur ska länder som är före detta kolonier kunna stå emot påtryckningar från de gamla kolonialmakterna när Sverige, som är självständigt, inte gör det? Vi måste våga visa att det går att stå emot påtryckningarna. Det kan dessutom vara ett incitament för Natoländer att ta det här på allvar.

Sveriges deltagande i utformningen av kärnvapenförbudet har kritiserats av allianspartierna. Centerpartiet har länge drivit en nedrustningslinje men menar nu att kärnvapenländerna, som ställde sig utanför processen, borde ha inkluderats i den. Dessutom kommer den nya konventionen att urholka 1970 års ickespridningsavtal, tror partiets utrikespolitiska talesperson, Kerstin Lundgren.

– Det nya avtalet kommer att ta över. De hanterar frågorna på olika sätt och det kommer att underminera den enda globala överenskommelsen vi har.

Enligt ickespridningsavtalet fick inga andra stater än de dåvarande fem kärnvapenländerna – USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Ryssland – skaffa sådana. I gengäld skulle dessa på lång sikt avveckla sina egna lager. Sedan dess har fyra kärnvapenstater tillkommit och det totala antalet kärnvapen i världen beräknas vara omkring 15 000 (varav USA och Ryssland tillsammans har ungefär 14 000). Ett tilltagande orosmoln är Nordkoreas nuvarande upprustning.

Trots det menar Kerstin Lundgren att det nya kärnvapenförbudet är fel väg att gå.

– Det är inget annat än en protestlösning och för oss inte framåt. Vi måste också se verkligheten som den här. Vi är inte själva en kärnvapenstat men vi lever med en granne som är det och som är beredd att använda vapnen. Vi vill se ett medlemskap i Nato, det är en fråga om att bygga säkerhet.

Men enligt Josefin Lind bygger Centerpartiets kritik på missförstånd. Hon menar att det nya kärnvapenförbudet bygger vidare på ickespridningsavtalet och därför också stärker det.

– Den nya konventionen har inget innehåll som skulle innebära skada. Men ickespridningsavtalet har inte lett till nedrustning, säger hon.

Hon menar också att den press som kärnvapenländerna nu försöker sätta på omvärlden visar på att de tror att avtalet kommer att ha effekt.

– Ser vi till historien vet vi att avtal kan förändra normer, vilket till exempel har hänt med användningen av klustervapen. Det sista amerikanska bolaget håller nu på att avveckla sin produktion på grund av att det inte längre finns någon efterfrågan.

– Vi kan inte förlita oss på myten om kärnvapenavskräckning. Vi måste se kärnvapen för vad de är: massförstörelsevapen för massmord på civila. Det finns inget annat att göra än att olagligförklara dem.

Fakta: 

FN:s konvention om kärnvapenförbud

Röstades igenom i FN den 7 juli i år.

Av 123 länder som röstade – ungefär två tredjedelar av FN:s medlemsländer – sa alla ja till förbudet, förutom Nederländerna, som röstade nej. Nederländerna var också det enda närvarande Natolandet.

Öppnade för signering i onsdags. Måste sedan ratificeras av minst 50 länder för att träda i kraft.

Enligt avtalet är det bland annat förbjudet att:

Utveckla, testa, producera, anskaffa eller inneha kärnvapen

Överföra eller ta emot kärnvapen

Använda eller hota med att använda kärnvapen

Tillåta placering av kärnvapen inom det egna territoriet

Annons

Rekommenderade artiklar

Kritik mot svenskt mottagande

Sverige borde stärka stödet till ensamkommande ungdomar, menar Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.

Fria Tidningen

© 2017 Fria.Nu