Ungdomsstraffen kan bli fler | Fria.Nu
  • Fler straff hjälper inte de ungdomar som begår brott, menar forskare.
  • Morgan Johansson, justitieminister (S)
  • Felipe Estrada, professor i kriminologi
Fria Tidningen

Ungdomsstraffen kan bli fler

De straff som finns för ungdomsbrott är otillräckliga. Det menar regeringen, som nu skickar ut två nya förslag på remiss. Men fler straff kommer varken hjälpa ungdomarna eller påverka brottsstatistiken, anser experter.

I dag finns två nivåer av ungdomsstraff, eller ungdomspåföljder, som de också kallas. Å ena sidan ungdomsvård och ungdomstjänst, å andra sidan sluten ungdomsvård, som alternativ till fängelse. Regeringens utredare menar att glappet mellan dem är för stort och har nyligen föreslagit att två nya straff införs för ungdomar mellan 15 och 17 år: ungdomstillsyn och ungdomsövervakning.

– Vi måste bryta mönster för unga kriminella och förhindra att de fortsätter att begå brott. Förslaget om ungdomsövervakning med åtgärder som gör att unga kan hållas borta från platser med droger och kriminalitet på helger och kvällar tycker jag därför är särskilt intressant, skriver justitieminister Morgan Johansson i ett mejl till Fria Tidningen.

Men kriminologen Felipe Estrada, professor vid Stockholms universitet, är skeptisk.

Hans uppfattning är att förslagen handlar om en straffskärpning, snarare än att täppa till en lucka.

Enligt honom är det underligt, eftersom ungdomsbrottsligheten i Sverige minskar.

– Dagens kriminalpolitik drivs i ett klimat där det är svårt att se när nog är nog. Det finns ett slags tävling bland politiker om vem som visar mest handlingskraft, säger han.

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, minskade antalet lagföringsbeslut för 15–17-åringar med 43 procent mellan 2007 och 2015. Förändringen verkar bland annat vara kopplad till förändrade livsstilsmönster, som ökad skärmtid och minskad alkohol- och drogkonsumtion, säger Felipe Estrada.

– Bilden att ungdomsbrottsligheten ökar och blir grövre stämmer inte med den statistik och de studier som finns.

Michael Tärnfalk är lektor i socialt arbete, också vid Stockholms universitet. Han är hårdare i sin bedömning av regeringsutredarens nya förslag.

– Det är en teoretisk produkt av en människa som inte begriper den här gruppen ungdomar. Förslagen är inte förankrade i verkligheten.

Dagens system präglas av en konflikt mellan det straffrättsliga perspektivet och det ungdomsvårdande perspektivet, menar Michael Tärnfalk. Enligt honom har utvecklingen sedan 1990-talet drivits av det första, vilket han tycker är problematiskt.

– Jag har inte sett en enda reform som varit bra. Det finns lite forskning som ger stöd för att straffrättsliga åtgärder har god effekt. De angriper sällan orsakerna till problemen.

Han anser att det borde föras en diskussion om vilket perspektiv som ska ha företräde eftersom de enligt honom inte går ihop.

Morgan Johansson menar däremot att de föreslagna påföljderna kommer att hjälpa brottsdömda barn just på grund av att den kombinerar olika typer av insatser.

– Båda påföljderna bygger på övervakning och kontroll, men de ska också innefatta behandlande inslag. Det tycker jag är bra. Jag tror att det är viktigt med en blandning av kontroll och stöd för att dessa ungdomar inte ska fortsätta begå brott.

Men även forskningen om vilka ungdomsvårdande åtgärder som fungerar är bristfällig, säger Michael Tärnfalk. Ungdomstjänst är till exempel inte ordentligt utvärderat, menar han.

– Det finns en straffdel där ungdomarna måste utföra oavlönat arbete och en pedagogisk komponent som utgörs av programverksamhet. Men vi vet inte vilken som är den verksamma delen.

Han menar att socialtjänsten har ett ansvar som den inte är rustad för, eftersom det saknas både forskning och juridiska kunskaper bland socionomer, vilket gör det svårt för dem att hävda sig mot straffrättsliga insatser.

Enligt Michael Tärnfalk måste antingen socialtjänsten utvecklas, eller ansvaret läggas på en helt ny myndighet.

Även Felipe Estrada betonar vikten av att granska olika insatser. Han menar att de nya påföljdsförslagen borde prövas och utvärderas innan de förs in i lag. Dessutom tycker han att barnperspektivet måste prioriteras.

– Om vi ska ha det här, borde vi åtminstone vara överens om att det är för barnets bästa. Inte för att visa handlingskraft och påverka brottsutvecklingen, vilket det ändå inte kommer att göra, säger han.

Fakta: 

Ungdomsstraff

Dessa ungdomsstraff finns i dag:

Ungdomsvård innebär att personen ges vårdinsatser via socialtjänsten. Det kan röra sig om exempelvis samtalskontakter och behandlingsprogram.

Ungdomstjänst kan utdömas mellan 20 och 150 timmar, och består främst av oavlönat arbete, men kan också innehålla påverkansprogram.

Sluten ungdomsvård är en frihetsberövande påföljd som används istället för fängelse, exempelvis i samband med grov misshandel, narkotikabrott och sexualbrott.

Källa: BRÅ

Annons

Rekommenderade artiklar

Lokala partistödet vandrar uppåt

130 miljoner i lokalt partistöd slussas uppåt. Värst är SD: 22 procent av partiets centrala intäkter kommer från det lokala stödet.

Fria Tidningen

Eko kan bli svårare med nya EU-regler

Nya EU-regler ska göra det enklare för bönder att ställa om till ekologisk produktion. Men experter menar att reglerna istället ser ut att få motsatt effekt.

Fria Tidningen

”Socialen måste hjälpa till”

Flera straffnivåer för ungdomar är bra, tycker Hasan som nyligen kommit ut från sluten ungdomsvård. Men då måste även socialtjänsten finnas där, säger han.

Fria Tidningen

Så blev sommartorkan

Med historiskt låga grundvattennivåer såg flera svenska kommuner ut att gå mot akut vattenbrist i somras.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu