Turistparadisets mörka baksida | Fria.Nu
  • Maldivernas turistresorter ligger på glest befolkade öar i den utspridda arkipelagen. Resorterna är undantagna de strikta lagar som förbjuder alkohol i det muslimska landet.
  • Kravallpolisen mobiliserar under protester mot det omstridda valet 2013.
  • Affischer av expresidenten Mohamed Nasheed pryder väggarna i Malé.
  • ­ Droganvändningen och brotten ökar; Malé har blivit slum, säger Shauna Aminath, expresidenten Nasheeds högra hand.
  • Anhängare till Nasheed protesterar i Malé efter att han tvingats avgå år 2012.
  • Den terrordömde expresidenten Mohamed Nasheed, även kallad ”Maldivernas Mandela”, lever idag i exil i London men hoppas kunna ställa upp i nästa års val.
  • Malé beskrivs ofta som världens minsta huvudstad. På den lilla ön trängs halva landets befolkning.
  • Jihadistpropagandan är utspridd i Maldiverna som beräknas ha högst andel jihadister i hela världen.
  • Enligt journalisten Zaheena Rasheed har så många som 3 000 maldivier anslutit sig till jihadistgrupper.
Fria Tidningen

Turistparadisets mörka baksida

Politiska krafter som för landet bort från demokrati och mänskliga rättigheter. Groende extremism och jihadister. Fria Tidningen besöker turistparadiset Maldiverna.

Atoller med kritvit korallsand och böljande palmer, omgärdade av korallrev med en myriad av färgrika fiskar och annat marint liv. Ett paradis i vykortsformat. Det är bilden som den maldiviska regeringen vill att omvärlden ska ha av Maldiverna. De har lyckats: huvudnäringen är turism, med över en miljon turister som årligen besöker önationens lyxresorter i Indiska oceanen.

Men det finns en annan sida som de styrande helst inte vill visa upp. Den pågår i elitens högkvarter i huvudstaden Malé.

– Vi försöker förmå regeringen att respektera mänskliga rättigheter, men det är svårt när yttrandefriheten kränks gång på gång, förklarar Ahmed Ameen, som är direktör på Oberoende kommissionen för mänskliga rättigheter i Maldiverna.

Trots att landets konstitution tydligt inkluderar mänskliga rättigheter så glider landet allt längre bort från stadgan.

Ahmed Ameen fortsätter:

– Polisen stänger ner gatorna när det är demonstrationer och använder våld och pepparsprej på demonstranterna.

Journalister hotas

En bit från kommissionens kontorskomplex i Malé pågår en demonstration. En folkmassa bestående av hundratalet människor bär plakat med texter som ”Nej till korruption” förbereder sig att gå i gemensam trupp på huvudgatan som skär genom Malé. Något som polisen tänker sätta stopp för.

– Vi vill framföra vårt missnöje mot regeringens politik, men de tillåter inga demonstrationer säger en kvinna med huvudsjal och mörka solglasögon.

Kravallpoliserna, lika många som demonstranterna, bildar mänskliga sköldar och sätter upp barrikader på gatan – som hindrar demonstranterna att ta sig vidare. Trots motgången för demonstranterna går dagens demonstration relativt lugnt till; vid tidigare protester har det förekommit tårgas och massarresteringar, berättar deltagarna.

Även journalister som rapporterar om utvecklingen råkar illa ut säger Zaheena Rasheed på tidningen Maldives Independent, som deltar i demonstrationen.

– 94 procent av alla journalister i Maldiverna har blivit hotade, även jag har fått dödshot riktade mot mig, berättar hon.

Hennes kollega Ahmed Rilwan försvann i augusti 2014 och har inte synts till sedan dess. Rilwan skrev om politik, politiska gäng och islamsk extremism och skaffade sig många fiender.

– Genom Rilwans försvinnande begränsade de yttrandefriheten, fortsätter Zaheena Rasheed.

Maldivernas Mandela

På huvudgatans husväggar sitter affischer av folkvalde expresidenten Mohamed Nasheed, även kallad ”Maldivernas Mandela”, som för två år sedan dömdes till 13 års fängelse för terroristbrott och nu lever i exil i London.

Nuvarande presidenten Abdulla Yameen har med Maldivernas progressiva parti (PPM) makten sedan november 2013. Hans halvbror Maumoon Abdul Gayoom satt som enväldig härskare i Maldiverna under 30 år fram till 2008; då Nasheed valdes till president genom en jordskredsseger i landets första fria demokratiska val. Han var känd som en förkämpe inom mänskliga rättigheter och klimatfrågor, med det politiska målet att inrätta demokrati i önationen. Därför kom det som en chock för många när den förre presidenten dömdes för terrorism sedan han låtit gripa en överdomare som han ansåg vara lierad med den tidigare presidenten Gayoom. Militären har förnekat en politisk kupp men säger att man uppmanat Nasheed att avgå. Sedan Nasheeds avgång har Maldiverna dragits ner i politiskt kaos där mänskliga rättigheter och pressfrihet återigen får allt mindre utrymme.

Politisk tv

Samma kväll livesänder den oberoende tv-kanalen Raajje TV ett samtal med inbjudna gäster om pressfrihet och yttrandefrihet i landet. Många av tv-kanalens anställda har blivit mordhotade och misshandlade, redaktionen har blivit vandaliserad och regeringen har uttalat att man ska stänga ner Raajje TV – efter att bland annat korruptionsanklagelser mot president Yameen framkommit i kanalen.

Med vid direktsändningen är kanalens chefredaktör Mohamed Junayd som säger att stora summor pengar strömmar in i Maldiverna genom saudiarabiska religiösa NGO:er. Det startade vid återuppbyggnadsarbetet efter tsunamin 2004 – då Maldivernas ekonomi drabbades hårt och landet var i behov av hjälp utifrån.

– NGO:erna säger att tsunamin var Guds straff och nu känner regeringen tacksamhetsskuld och är pressade att bygga nya moskéer och renovera befintliga, berättar Mohamed Junayd.

Raajje TV kan inte publicera material som är negativt till islam och måste vara försiktiga när de tar upp extremism. Han beskriver att religionen får en allt starkare roll i samhället; fler kvinnor bär niqab och burka och människor tar inte demokrati för givet längre, utan ser det som något förbjudet.

– Vi är stolta över vårt muslimska arv, men nu blir många människor socialt stigmatiserade istället när de egentigen vill vara liberala.

– Det är inte vägen vi vill gå.

Tickande bomb

Vid det sekulära oppositionella Maldiviska demokratiska partiet, MDP:s högkvarter samlar partiets volontärer in fingeravtryck av omkring 23 000 av sina medlemmar, vilket är hälften av partiets registrerade medlemmar. Fingeravtryck vid registrering blev lagstadgat 2013, och MDP, som är det största partiet, har sedan dess hävdat att det är ett sätt för regeringen att minska antalet medlemmar i oppositionspartiet. Med vid registreringarna är Shauna Aminath, som arbetar i MDP:s partistyrelse och beskriver sig som Nasheeds högra hand. Precis som expresidenten har hon blivit arresterad och terroristanklagad, vilket om hon fälls kan innebära 25 års fängelse.

Shauna Aminath beskriver läget i Maldiverna som en tidsinställd bomb.

– Vi har en ungdomsarbetslöshet på 28 procent samtidigt som ungdomarna inte utbildar sig utan lever av sina föräldrar, säger hon.

– Droganvändningen och brotten ökar; Malé har blivit slum.

Enligt henne vill regeringen ha en lågutbildad befolkning som är beroende av bidrag eftersom ”människor med pengar kräver fler saker”.

Jihadister ett stort problem

Maldiverna är landet med det högsta antalet jihadister per capita som deltar i kriget i Syrien och Irak. Av de omkring 400 000 invånarna är över 200 kända jihadister. Journalisten Zaheena Rasheed menar att antalet är betydligt högre.

– Det är antagligen mellan 2 000 och 3 000 krigare vi pratar om.

Medan Nasheed vid upprepade tillfällen har varnat för islamisk extremism inom landets gränser är det ingenting som den nuvarande regeringen erkänner. Radikalism har integrerats med militären och polisen enligt tidigare uttalanden från Nasheed, där han har sagt att majoriteten av de kända jihadisterna är ex-militärer.

Att den sittande regeringen vill hålla god ton med islamister står klart sedan pro-IS möten har hållits helt öppet; utan att polisen ingripit och utan att återvändande IS-krigare har åtalats.

När tidningen Maldives Independent hävdat att Maldiverna är en grogrund för extremistsiska rörelser har president Abdulla Yameen nekat.

– Han säger att det inte finns några problem, fortsätter Zaheena Rasheed.

Eftersom landet är beroende av intäkterna från turism hade en ”terroristattack mot turister varit förödande”. Än så länge har det inte inträffat men Zaheena Rasheed tror det är en tidsfråga innan det sker.

Även Abdul Majeed Abdul Bari, som är en av grundarna till det konservativa islamistiska Adhaalath-partiet, menar att landet blir alltmer religiöst. Ungdomarna fångas upp på nätet av IS och blir attraherade av deras ”heliga krig”, menar Abdul Bari som även är universitetslektor och arbetar med att motverka radikaliseringen av ungdomar.

– De lyssnar inte på oss, säger han på oppositionspartiets kontor.

Han trycker på skillnaden mellan wahhabism – den fundamentalistiska tolkningen av sunniislam som förts in genom Saudiarabiens inflytande – och att praktisera islam. Från regeringens sida är det knäpptyst säger han.

– Nasheed pratade om extremism. Nu finns det ingen opposition; politiska ledare fängslas och ingen vågar uttala sig. President Yameen har ett fast grepp om befolkningen och trycker ner allt motstånd.

Ska ta tillbaka demokratin

I London planerar nu expresidenten Mohamed Nasheed för sin återkomst. Fria Tidningen får en pratstund över telefon med demokratikämpen om vad han tror om sitt lands framtid. Tolv år återstår av den fängelsedom som han dömts till; men att sitta bakom galler i hemlandet är inget Nasheed vill göra. Därför hoppas han att fallet kan omprövas och läggas ner.

– Jag vill inte stanna i London som flykting utan åka tillbaka till mitt hemland, men vi måste lösa tvisten först, säger han.

Nasheed, som har fått politisk asyl i Storbritannien, vill åter bana väg för demokrati i Maldiverna genom presidentvalet nästa år, och demokrati tror han de flesta maldivier vill ha.

– Människor vill ha ett normalt land men kan inte säga det högt – för då åker de i fängelse!

Mohamed Nasheed försöker nu förmå EU och USA att rikta sanktioner mot inflytelserika personer i Maldiverna. Att sätta ekonomisk press mot regeringen skulle kunna lösa upp problemknutarna tror han.

– Jag tror att sanktioner mot enskilda personer med mycket makt kommer snart. De kommer att vara bra för demokratin.

Fria Tidningen har sökt representanter i den sittande regeringen utan framgång.

Fakta: 

Maldiverna

Maldiverna är en östat i norra Indiska oceanen som består av 26 atoller med omkring 1 200 öar varav cirka 200 är bebodda.

Befolkningen närmar sig 400 000 varav hälften bor i huvudstaden Malé, som räknas som världens till ytan minsta och mest kompakta huvudstad.

Maldiverna var ett brittiskt protektorat som styrdes av sultaner från slutet av 1800-talet och landet blev självständigt 1965. Maldivierna härstammar från sydindier, singaleser och araber.

Det finns omkring 80 000 gästarbetare i landet varav en stor del är kineser som kan kommunicera med den allt större andelen kinesiska turister på resorterna. Turism är Maldivernas viktigaste näring och en miljon turister besöker årligen önationen.

Den sunnitiska inriktningen inom islam är statsreligion och för att få medborgarskap måste man vara muslim. Utlänningar kan utöva andra religioner men endast i privata sammanhang. Sharialag gäller i familjerättsliga frågor.

Landet är en republik där presidenten och parlamentet väljs av folket vart femte år. Maumoon Abdul Gayooms presidentperiod 1978–2008 präglades av politiskt förtryck. Sedan landet infört flerpartisystem valdes demokratikämpen Mohamed Nasheed till ny president i oktober 2008 och Gayooms 30-åriga maktinnehav bröts.

I februari 2012 lämnade Nasheed presidentposten och i november 2013 segrade Gayooms halvbror Abdulla Yameen i ett omstritt presidentval. Nasheed dömdes 2015 till 13 års fängelse för terroristbrott i en rättegång som får stark kritik av bland annat FN och Amnesty. Nasheed lever nu i exil i London men hoppas kunna återvända och ställa upp i nästa års presidentval.

Annons

Rekommenderade artiklar

Maldivernas kamp mot klimathotet

Den lilla önationen i Indiska oceanen hotas av stigande vattentemperaturer, korallblekning, invasiva arter och erosion.

Fria Tidningen

”Humor räddar ditt liv”

Intervju

Hon har avslöjat alltifrån TeliaSoneras inblandning i en azerisk muthärva till ett penningtvättsupplägg värd flera miljarder kronor. Nu tilldelas journalisten Khadija Ismayilova Right Livelihood-priset.

Fria Tidningen

© 2017 Fria.Nu