Kärlekens ekonomi | Fria.Nu
  • Ekonomi kan vara mer än bara siffror på börsen. Det kan även vara handlingar och känslor, skriver Rojin Pertow.
Fria Tidningen

Kärlekens ekonomi

Genom att betrakta livets olika beståndsdelar som ekonomier möjliggörs även strategier för att förändra dem. Rojin Pertow skriver om hur kärlekens ekonomi har lett till ojämställda relationer mellan män och kvinnor.

Många sfärer i livet är uppdelade i ett slags ekonomi; ett givande och ett tagande i en ordning där olika saker och handlingar har olika värden. Ofta baserat på godtyckliga grunder. Inte bara pengar och monetär ekonomi utan även föremål, tjänster och relationer har sin egen ekonomi.

Vi gillar dock inte att alltid påminnas om det sistnämnda och dess ordning. Att relationer med människor vi i någon mån håller av, älskar till och med, inte följer den logik våra känslor gör kan verka obehagligt. Att vi själva har en skuld i att relationer blir ojämställda pekar någonstans på att vi också kan förändra det.

De gamla men ack så aktuella slagorden ”det personliga är politiskt” ringar in och synliggör just detta fenomen. En ekonomi är inte av naturen given, inte ens självaste Darwins idé om att den starkaste arten är den som överlever evolutionen är mer än en sanning med modifikation. Snarare är det den mest kompromissvilliga som klarar sig bäst. Kompromisser, byteshandel och taktiska allianser hör alla till politikens värld. Fiffel och båg enligt vissa, överlevnadsstrategier enligt andra.

Ekonomi är alltså politik. Kan tyckas självklart, men om vi fortsätter att följa den röda tråden leder det oss till att även känslor och relationer i viss mån är politik. Och varför skulle de inte vara det?

Vi måste släppa vanföreställningen om att våra känslor och agerandet därefter är det mest rena och oskuldsfulla en människa kan ägna sig åt. Idén om att eftersom vi alltid vill våra älskade väl så kommer vi även alltid att agera osjälviskt och oöverlagt i deras närvaro. För det stämmer nämligen inte.

I förra numret av Fria Tidningen kunde man läsa ett samtal med författaren Maria Sveland om bland annat svårigheterna i att lämna relationer, trots att man mår dåligt i dem, och hur skilsmässa var en feministisk revolution för kvinnor. För det är nämligen kvinnor som i regel drar det kortare strået i ojämställda relationer.

För att illustrera i termer om ekonomi och faktiska pengar: det är sedan länge känt, och finns mycket forskning på, att kvinnor i romantiska relationer med män är de som tar störst ansvar för hemarbete och relationens känslomässiga arbete. Alltså markservice. Männen är de som generellt tjänar mest pengar och får då antas ta större ansvar för hemmets ekonomi. Kvinnor tar hand om barnen, männen jobbar. Kvinnor kommer ihåg födelsedagar, klipptider, att det måste handlas hem någonting och bokas resor. Kvinnorna tar ansvar för att det dröms bort en stund; ”tänk om vi skulle ta och åka till en söderhavsö”, och för kommunikationen när någonting inte känns bra. Vi kan tänka oss att allt detta arbete i relationens ekonomi är värt enkronor.

För varför annars kostar det sådana stora mängder av det för kvinnor i relationer med män? En kvinnas arbete är värt enkronor medan mannens är värd guldtior. Kvinnorna betalar massor av enkronor medan männen betalar några enstaka guldtior. Detta för att det ekonomiska systemet kring heterosexuella relationer ser ut på det viset.

Precis som med kapitalismen, som varken av naturen är given eller det enda ekonomiska system som är möjligt. Och precis som vi har makt att förändra monetära ekonomiska system kan vi också förändra kärlekens ekonomi. Men då gäller det att vi först erkänner den.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2018 Fria.Nu