”Första maj är årets vackraste dag” | Fria.Nu
  • Magnus Hörnqvist är lektor i kriminologi vid Stockholms universitet sedan 10 år tillbaka och har en bakgrund som aktivist inom vänsterrörelser.
Fria Tidningen

”Första maj är årets vackraste dag”

Inför första maj träffade Fria Tidningen forskaren och författaren Magnus Hörnqvist för att ta tempen på den svenska vänsterrörelsen, Karl Marx relevans i dag och inte minst klasskampen.

Begreppsförvirringen är stundtals stor när det ska pratas klass. Vilka är egentligen arbetarklassen i dagens tjänstebaserade ekonomi? Vilken definition ska den breda vänstern som rörelse utgå ifrån för att inkludera så många relevanta grupper som möjligt i klasskampen? Frågor som Magnus Hörnqvist, lektor i kriminologi vid Stockholms universitet och med en lång bakgrund inom vänsterrörelser, länge tampats med.

Funderingarna resulterade i boken Klass som utgår från Marx och Webers tolkningar av klass och sätter dem i ett modernt sammanhang.

– Både Karl Marx och Max Weber tänker att klass bildas i förhållande till varandra. Det finns de som äger, som inte behöver arbeta, och så finns det de som inte äger och måste arbeta. Sedan finns det ett mellanskikt av folk som inte äger men som bestämmer i organisationen; chefer, experter, planerare och så vidare.

– Positionerna i den ekonomiska strukturen är ungefär desamma i dag som för 100 år sedan, dock har själva arbetet förändras för samtliga klasser. Om man var arbetare på 1800-talet jobbade man med kroppsarbete och inom industrin medan man i dag jobbar inom tjänstesektorn.

Karl Marx menade att arbetarklassen är den revolutionära klass som en dag kommer att göra upp med borgarklassens exploatering. Däremot är medelklassens position desto grumligare och frågan om dess politiska sprängkraft är omdiskuterad.

– Det vi vet om medelklassen är att den är mer liberal i värderingsfrågor än arbetarklassen, samtidigt som arbetarklassen tydligt står till vänster i fördelningsfrågor så som skatter och välfärd. Medelklassen vill betala mindre i skatt och hellre ha RUT-avdrag medan arbetarklassen vill ha klassisk välfärdspolitik och omfördelning. Då gäller det att hitta allianser att bygga på mellan klasserna.

Magnus Hörnqvist menar att svensk vänster borde dra lärdom av utländska vänsterprojekt som i USA, Grekland och Spanien.

– Om man talar om vänster-populism i stil med Bernie Sanders, Syriza eller Podemos så har man där lyckats med att hitta någonting som enar både medel- och arbetarklass mot en styrande elit. Derikaste 10 procenten har majoriteten av all förmögenhet i Sverige. Man skulle kunna ha en tydlig ekonomisk politik som går ut på att omfördela borgarklassens rikedomar.

I frågan om huruvida Sverige behöver vänsterpopulism i stil med exempelvis spanska Podemos svarar Hörnqvist med ett rungande ”ja!”.

– Jag ser det som ett stort tomrum som inte är fyllt här i Sverige. Det finns spänningar mellan arbetar- och medelklassen. En arbetarklassframtoning tenderar att stöta bort medelklassen och vice versa. Det måste man komma över, då handlar det om att rikta det politiska initiativet mot toppen. På så vis gör man jämlikhet till politiskt fokus. När vi talar om klass är det ekonomisk jämlikhet, men klass står inte i motsättning till ras-, genus- eller queerperspektiv. Att få ihop det utan att det blir en strid mellan identitetspolitik och det materiella tror jag är nyckeln.

Den kritik som riktats mot antirasism och genusfrågor på sistone handlar om att dessa frågor stjäl fokus från klasskamp och ekonomisk ojämlikhet, någonting Hörnqvist inte alls håller med om.

– Det är livsfarligt att tänka i termer av huvudmotsättningar. Maktordningarna är strukturella, de överlappar och krockar. Det finns inga genvägar där man kan säga ”ingen klasskamp utan kvinnokamp”, det är inte så enkelt.

– Man måste tänka på att även inom klass finns rasifiering och könsuppdelning. Till exempel är kvinnorna som far sämst i samhället utlandsfödda, dessa hierarkier slår igenom även inom klass.

Det är dock svårt att organisera en bred rörelse och överbrygga motsättningar även inom samma klassintressen, menar Hörnqvist.

– Någonting som är helt grundläggande är att folk har så olika livsbetingelser. Förut var det mycket fokus på arbetarklassen; vilka som var fast anställda och vilka som tillhörde prekariatet. Nu pratar man mer om att delar av medelklassen ”sjunker ner” i arbetarklassen medan de övre skikten av me-delklassen får det mycket bättre. Då måste man ha en överordnad politik som man känner ”wow, detta är någonting att tro på!”. Kalla det ideologi eller politiskt projekt. Någonting som kan entusiasmera folk, och det är inte ”nej till vinster i välfärden”, för det är bara tråkigt.

Men det är inte bara introspektion som vänsterrörelser borde ägna sig åt. Lika viktigt som det är att organisera ett motstånd mot högerpopulismen är det att ta reda på vilka det är som röstat fram den och vad de vill se med sin politik.

– När man tittar på vilka det är som röstar på Hitler, Mussolini, Trump eller Le Pen hittar man inte en särskild grupp i termer av klass. Stora delar av medelklassen är ganska tolerant. Sedan finns det andra delar av medelklassen som har helt motsatta värderingar och som känner att de är förlorare. Klass, ras och genus handlar om makt. Här ser vi inhemskt födda, vita män som känner att deras position är hotad och då försvarar de sig. Och de är jättebittra.

Är SD:are och Trump-sympatisörer globaliseringens förlorare?

– Visst finns det lågutbildade och arbetarklass bland väljarna, men det var 62 miljoner som röstade på Trump. Det är inte 62 miljoner som är globaliseringens förlorare i rostbältet. De allra flesta av dessa miljoner är privilegierade män i mellanskiktet som upplever sig hotade.

Den internationella solidariteten bör dock fortfarande stå som arbetarklassens främsta kampenhet enligt Hörnqvist, som framhåller första maj som årets vackraste dag.

– Det är internationellt, det sker samtidigt i hela världen. När vi pratar om exempelvis globalisering framhåller vi att företag lämnar Europa, men de landar ju också någonstans där samma klasskamp upprepas. Ta tillvara den internationella dimensionen och sätt migrationsrörelser i klassperspektiv med kolonialism och imperialism; varför är folk här? Vad har vi gjort? Grundläggande vänsterståndpunkter som passar utmärkt för reflektion under en dag som första maj.

Fakta: 

Magnus Hörnqvist

Ålder: 50 år

Bor: Stockholm

Gör: Lektor i kriminologi vid Stockholms universitet

Aktuell med: Boken Klass som är en del av förlaget Libers samhällsvetenskapliga bokserie Begreppbart.

Annons

Rekommenderade artiklar

Kärlek, klass och jordgubbar

I Sommarens enda svenska biofilm förenas ung kärlek över klassgränserna med bland det svenskaste vi har, jordgubbar.

Fria Tidningen

”Det finns en omedvetenhet kring hedersvåld”

För 20 år sedan skrev Christina Wahldén den omvälvande boken Kort kjol, där en ung kvinna tampades med sviterna av att ha blivit våldtagen. Nu är författaren tillbaka med Falafelflickorna, en deckare om hedersproblematik riktad till barn.

Fria Tidningen

Cinemafrica firar 20 år

Filmfestivalen Cinemafrica har efter 20 år etablerat sin status som tongivande inom det svenska kulturlandskapet.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu