• Åtta av tio fall som rör misstänkta hatbrott läggs ner, visar en undersökning från SVT.
Fria Tidningen

Få hatbrott leder till åtal

Hatbrottsanmälningarna ökar men väldigt få fall leder vidare till åtal. Ett problem är att personer som hotar på nätet lätt kan frånsäga sig allt ansvar.

Judiska föreningen i Umeå meddelade förra veckan att de lägger ner sin verksamhet på grund av hot från nazister. Bland annat har hakkors och klistermärken med budskapet ”vi vet var ni bor” satts upp på föreningens lokal. Talespersonen Carinne Sjöberg berättar för SVT att hon också haft hembesök och mottagit hotfulla mejl.

– Det har hänt för många saker på senaste tiden som gör att judiska föräldrar inte känner sig trygga med att ha sina barn i skolorna. Våra barn ska inte behöva leva i en värld där de ska behöva skämmas för vilka de är, men det går inte att ha en verksamhet om folk är rädda.

År 2015 ökade antalet anmälda hatbrott i polisregion Nord med 20 procent. Den största ökningen handlar just om klotter och skadegörelse och nästan 70 procent av de anmälda hatbrotten har främlingsfientliga eller rasistiska motiv. Samma utveckling kan man se på nationell nivå.

– Det gäller många judiska föreningar och församlingar som är mer utsatta för hot och skadegörelse från högerextrema grupper. Vi ser också att många muslimska församlingar upplever samma sak, säger regeringens nationella samordnade för våldsbejakande extremism, Anna Carlstedt, till DN.

Men få av anmälningarna leder vidare till åtal. Ofta finns det inga vittnen. Många nazister har också blivit mer medvetna om var gränsen går för ett lagbrott, säger Shari Tingman som arbetar på polisens hatbrottsgrupp i Stockholm.

– I somras hade vi mycket klotter och hakkors vid moskén vid Medborgarplatsen. Efter det var det personer från Nordfront som delade ut flygblad men oftast ligger formuleringarna i flygbladen inom lagens mening. Vi kan göra ett antagande om att de ligger bakom hakkorsen men att bevisa det är nästan omöjligt, säger han.

Ett annat problem är att det är svårt att driva fall som rör hatbrott som utförs via internet. Polisen kan genom ip-numret spåra personen som äger själva abonnemanget.

Men problemet är att det är svårt att bevisa att det är den personen som suttit och skrivit till exempel ett hotfullt meddelande.

– De kan hävda att deras Facebook står öppen och att de hade fest och lämnade datorn i fem minuter då någon annan kan ha skrivit det. Det är ett problem när det gäller internetrelaterade brott i stort, att lagstiftningen inte hängt med. Där skulle man kanske behöva utkräva någon form av ansvar för den som har abonnemanget, säger Shari Tingman.

Fakta: 

Anmälda hatbrott ökar:

Den senaste statistiken från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) när det gäller hatbrott är från 2015. Då identifierades drygt 6 980 anmälningar innehålla ett hatbrottsmotiv. Det är 11 procent fler än 2014 och det högsta antalet anmälningar hittills. Bakgrunden till ökningen är bland annat den ökade mängden skadegörelse och klotter med främlingsfientligt motiv.

Fördelning av hatbrottsmotiv (2015):

• Främlingsfientliga/rasistiska motiv: 68 procent

• Sexuell läggning som motiv: 9 procent

• Islamofobiska motiv: 8 procent

• Kristofobiska motiv: 6 procent

• Andra antireligösa motiv: 5 procent

• Antisemitiska motiv: 4 procent

• Transfobiska motiv: 1 procent

Källa: BRÅ

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu