Så tycker landsbygden om den nya politiken | Fria.Nu
  • Civilsamhällets viktiga roll i att driva lokal service på landsbygden lyfts fram i utredningen.
  • Många kommuner hoppas att strandnära bebyggelse ska öka bostadsbyggandet, men Havs- och vattenmyndigheten och WWF poängterar att strandzoner är mycket viktiga för ett hållbart ekosystem.
Landets Fria

Så tycker landsbygden om den nya politiken

Företag, föreningar och myndigheter har nu sagt sitt om de 75 förslag som landsbygdskommittén presenterade i början av året. Över 400 remissvar har inkommit till näringsdepartementet och fler vill tycka till.

Lokala utbildningscentra och landsbygdslån är några av förslagen som ska göra Sveriges landsbygder hållbara.

– Vi har en stor mängd förfrågningar om förlängd remisstid så det inkommer fortfarande svar som kommer att publiceras under ett par veckor framöver, säger Anna Ryttberg, biträdande enhetschef vid Enheten för hållbar landsbygdsutveckling på näringsdepartementet.

När remissinstanserna får tycka till om hur politiken för en levande landsbygd ska utformas välkomnar de bredbandsutbyggnaden, som utredarna beräknar kommer att kosta 2 miljarder kronor.

Men många menar att det måste till mer pengar och att utbyggnaden måste gå snabbare. LRF kräver att nedsläckningen av kopparnätet stoppas fram till att bredbandsutbyggnaden är klar.

De regionala högskolor och utbyggd distansutbildning som utredningen föreslår tas också emot i positiva ordalag.

Förslaget om att luckra upp strandskyddet får tummen upp av många kommuner som hoppas att strandnära bebyggelse kan öka bostadsbyggandet, men kritiseras hårt från andra håll. Havs- och vattenmyndigheten och WWF poängterar att strandzoner är mycket viktiga för ett hållbart ekosystem.

Att det ska bli tillåtet med organiserad samåkning och att resebidraget, som i nuläget till största delen utnyttjas av storstadsbor, ska utvidgas är förslag som mottas väl.

Organisationen Unga på landsbygden saknar dock konkreta förslag om hur kollektivtrafiken ska byggas ut.

”Precis som i tätare bebyggda miljöer är det många unga på landsbygderna som är helt beroende av tillgänglig kollektivtrafik för att kunna ta sig till och från bostaden”, skriver de.

Överkalix kommun tycker att aspekten kring säkerheten för gångtrafikanter och cyklister saknas i utredningen.

”I dag är det en direkt säkerhetsrisk att färdas till fots eller med cykel längs statliga vägar inom byar samt mellan centralort och närliggande byar”, skriver de.

Det uppmärksammade förslaget om att satsa 500 miljoner kronor till riktade åtgärder i 23 Norrlandskommuner, som bland annat innebär avskrivning av CSN-lån och nedsättning av arbetsgivar- och egenavgifter, får både ris och ros.

Kritikerna menar att stödet bör utökas till fler kommuner. Skärgårdarnas riksförbund poängterar att de 70 000 personer som lever i landets skärgårdar också bör inkluderas. Östersund och Östra Göinge kommun föreslår istället ett behovsanpassat system. LO ratar förslaget helt och menar att det är legitimitetshotande att skapa olika villkor och regionala särlösningar för dessa system.

Många ser möjligheterna i den så kallade ”Norgemodellen” med särskilda landsbygdslån som utredningen presenterar och hoppas att det kan göra det lättare att få lån till nybyggnation på landsbygden, något som i dag många gånger är omöjligt.

I utredningen föreslås även att tillgången på riskkapital och lån för företag i glesbygd ska öka. Lösningar på hur mindre företag kan finansieras presenteras av Hela Sverige ska leva som vill se lokala kreditkassor och sparkassor som finansieringsalternativ för småföretagare.

Landsbygdskommitténs förslag om att det ska ställas krav om miljö och djurskydd i offentlig upphandling är något som ifrågasätts av Upphandlingsmyndigheten. De tror att en sådan lagstiftning kan strida mot EU:s regelverk. Att jordbruket styrs överstatligt av EU är något som lyfts fram av organisationen Nordbruk som menar att förslagen bara är plåster på såren för en jordbrukspolitik som bör åternationaliseras.

De menar även att regeringens positiva hållning till att aktiebolag återigen ska kunna köpa privat egendom kommer att leda till en situation liknande den innan bolagsförbudslagen infördes 1906.

”I dag utgör kontinentens och världens spekulationskapital ett större hot för fortsatt lokal och regional produktion och ekonomi och möjligheter att skapa mervärden på landsbygden”.

Civilsamhällets viktiga roll i att driva lokal service på landsbygden lyfts fram i utredningen som föreslår att bidragen till studieförbunden ska bli större. SLU höjer ett varnande finger för att civila krafter riskerar att överutnyttjas.

”Helt klart kan föreningslivet bidra till ett stärkt kapital i en bygd, men man får inte glömma behovet av vertikalt socialt kapital, det vill säga relationen mellan medborgare och stat.”

Hela Sverige ska leva välkomnar initiativen men skriver att utredningen genomsyras av ett ovanifrånperspektiv och saknar ett erkännande om att det finns en urban norm i dagens samhälle.

Om drygt ett år kommer en proposition från regeringen.

Fakta: 

Ger riktning åt politiken

Den parlamentariska landsbygdskommittén tillsattes av regeringen för att lämna förslag på hur en sammanhållen nationell politik för en långsiktigt hållbar utveckling i Sveriges landsbygder kan se ut. Politiker från olika partier och experter har suttit med i kommittén.

Källa: www.regeringen.se

Annons

Rekommenderade artiklar

197 miljoner till landsbygden

Regeringen nya Hela Sverige-satsning ska ge fler gröna jobb, servicekontor på små orter och bättre internetuppkoppling.

Landets Fria

© 2019 Fria.Nu