Göteborg har fått växtvärk | Fria.Nu
Madelene Axelsson

Inledare


Stadsplanering

  • Frihamnen är ett projekt i Göteborg där det bemödats om att tänka helhet. Och det märks. Men det är många projekt på gång och när Göteborg får växtvärk faller stadsplaneringen lätt tillbaka till att ha det manliga bilåkandet framför ögonen.
Göteborgs Fria

Göteborg har fått växtvärk

Västlänken, älvförbindelse, Frihamnsområdet, Skeppsbroområdet och nedre Masthugget. Jo och så skryt/problemprojektet Karlatornet med sina telningar förstås. Bara några exempel på alla projekt i Göteborg. Men vi har fått växtvärk och effekten blir att vi går bakåt istället för framåt.

”150 000 fler göteborgare år 2035 – en sådan förändring kräver att vi tänker hållbart. Vi strävar mot ett jämlikt Göteborg, där alla kan leva ett gott liv”, skriver Göteborgs stad i ett pressmeddelande och det låter ju förträffligt. Innebär det då att vi faktiskt kan se fram emot en stadsplanering där det tänkts nytt och där Göteborg för en gångs skull kan hamna på kartan för något annat än kostsamma jippon riktade till köpstarka kunder? Kommer vi få se projekt som inte främst riktar sig till normmålgruppen vita medelålders och äldre män i stora bränsleslukande bilar?

Både ja och nej skulle jag säga och jag börjar med det första, för det finns goda exempel. Jag tänker på Frihamnen som med sin generöst planerade kollektivtrafik, tillgång till bilpooler och elpack-cyklar i kombination med bra förbindelser över älven ska skapa en stadsdel där det faktiskt märks att mindre än 50 procent av göteborgarna har bil. Och på en pressträff i onsdags berättade projektledningen för bostadsplaneringen att 25 000 lägenheter planeras och att kravet för en del av dessa hyresrätter är att hyrorna är låga och att de som verkligen annars har svårt att hitta bostad ska ha första tjing. Det leks med tankar på att hyra ut via boplats och att sätta inkomsttak till exempel.

Nu har vi inte sett resultatet av detta än men tankarna går åt rätt håll. Det gör de ju då dessvärre inte överallt och Karlatornet med sina 72 våningar och lyxlägenheter för upp till 30 miljoner kronor är ett strålande exempel. Skeppsbrogaraget för 628 miljoner kommunala kronor med plats för 700 bilar är ett annat. Och det stoppar inte där. Men det är viktigt att förstå att det finns många anledningar till att det blir såhär spretigt menar de som håller på med hållbar stadsplanering. Förutom vanan att ha den där bilåkande manligheten framför ögonen och att den verkar svårutsuddad, så har Göteborg helt klart drabbats av växtvärk - det finns inte tillräckligt med tid och resurser för att tänka helhet.

Sacorådet larmar om för hög arbetsbelastning på trafik-, stadsbyggnads- och fastighetskontoren, vilket förutom hög sjukfrånvaro och för höga krav på oerfaren personal också leder till en rad problem som kommer att vara svåra att bli av med när projekten väl är genomförda. För om det ska tänkas om och inkluderas så måste det göras i förväg – sedan är det försent.

En person som arbetar med hållbar utveckling berättar för mig att analyser inte hinns med och att konsekvensbeskrivningar uteblir, vilket leder till hastiga och ogenomtänkta beslut. Resultaten ser vi bland annat i försenade detaljplaner, dyra byggprojekt, ännu dyrare bostäder, för få förskolor och skolor, minimala friytor för barn och fula hus. Inget av det låter som ”ett jämlikt Göteborg där alla kan leva ett gott liv” som ytterst ansvarig för infrastruktur och bostäder uttrycker det.

Så om vi ska få en stad för alla där bilåkningsperspektivet och total tids- och resurskollaps inte styr stadsplaneringen så får nog kommunen så vackert börja ta ansvar och anta det berömda men ack så ovanliga helhetsperspektivet. Annars riskerar vi en stad där de enda grönytorna kvar blir motorvägsrefugerna in och ut ur stan.

Annons

© 2019 Fria.Nu