• 500 miljoner extra ska satsas på förlossningsvården utöver den befintliga satsningen på 400 miljoner kronor årligen till fram till 2019
Fria Tidningen

Förlossningsvården får halv miljard ­– men bara tillfälligt

Regeringen skjuter till en halv miljard kronor extra för att stärka förlossningsvården. Men eftersom pengarna bara är tillfälliga ifrågasätts hur stor skillnad de kan göra.

I veckan meddelade regeringen att en halv miljard kronor extra ska tillföras förlossningsvården efter en överenskommelse med Vänsterpartiet. Det utöver den befintliga satsningen på 400 miljoner kronor årligen till förlossningsvården fram till 2019. Pengarna kommer kunna användas under både 2017 och 2018 och fokus är på att stärka kompetensförsörjningen, däribland bemanningen, inom förlossningsvården.

– Den som föder barn ska känna sig trygg med att man får den vård man behöver. Men i dag är förlossningsvården i kris på många håll runt om i landet. Därför är den här satsningen som vi har fått igenom så viktig, säger V-ledaren Jonas Sjöstedt i ett uttalande.

Mia Ahlberg som är ordförande i Barnmorskeförbundet välkomnar regeringens besked. Men hon skulle ha velat att pengarna öronmärkts till ökad barnmorskebemanning.

– Regeringen har redan satsat mycket på kvinnovården och vi har fullt sjå att genomföra allt det vi har ålagts. Ett av huvudproblemen är barnmorskebrist. Det är bra att satsa på att utbilda fler men man måste också göra något åt arbetsmiljön så att de som jobbar i dag stannar kvar. I dag slutar många erfarna barnmorskor eller går ner i tid för att de inte orkar, säger hon.

Barnmorskeförbundet vill också att det ska införas ett nationellt mål om att varje barnmorska ska ha ansvar för en födande kvinna i taget.

– Det skulle minska arbetstempot och stressen och också skapa trygghet bland alla som föder i Sverige att de vet att de kommer ha en barnmorska som bara fokuserar på dem.

Förra året riktade Riksrevisionen viss kritik mot sådana här typer av riktade stadsbidrag inom hälso- och sjukvården, som har ökat på senare år. I många fall har de extra resurserna varit positiva, men det finns också exempel på att bidragen haft negativa konsekvenser. Prioriteringar av ett område kan ske på bekostnad av ett annat och det är svårt för landstingen att fortsätta med en satsning när bidraget avslutats. Det skapar också en ”ryckighet” i verksamheten, menade Riksrevisionen i sin rapport.

Samma problem pekar Centerpartiets sjukvårdspolitiska talesperson Anders W Jonsson på, som istället vill stärka det generella stödet till kommuner och landsting.

– Det är väldigt svårt för kvinnokliniker att använda tillfälliga pengar. Det går inte att höja lönerna, eftersom höjda löner ska betalas även efter att pengarna kanske försvunnit. Det går heller inte att anställa av samma skäl. Det går bara att använda till att vidareutbilda befintlig personal och förnya teknisk utrustning, säger han.

Feministiskt initiativ välkomnar regeringens satsning men menar att det krävs en långsiktig försäkran om en trygg förlossningsvård för alla. Liksom Barnmorskeförbundet tycker partiet att den som föder ska ha tillgång till en egen barnmorska.

”Det krävs en omfördelning av resurser inom vården där kvinnor prioriteras högre: både de som föder barn och barnmorskorna”, skiver Karin Ploen, ledamot i Feministiskt initiativs skuggriksdagsgrupp.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

BB-ockupanter: ”Vi kommer inte ge oss”

Landstinget i Västernorrland vill inte använda tillskottet från regeringen för att öppna BB i Sollefteå och sjukvårdsministern vill inte ta i frågan. Men ockupanterna ger inte upp.

Fria Tidningen

Ny massaktion mot tyska kolgruvor

Nästa vecka är det återigen dags för massaktionen Ende Gelände som samlar miljöaktivister från hela Europa som ska sätta de tyska kolgruvorna i blockad.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu