”Vi behöver göra upp med nationalromantiken” | Fria.Nu
  • Sara Falkstad letar efter intressanta historiska personer på kommunarkivet i Arvika. ”Många kvinnor som har haft viktiga roller i staden har blivit helt bortglömda, jag hade till exempel aldrig hört talas om Elsa Nordström och Alida Indebetouden som var de första kvinnorna i kommunfullmäktige.”
  • Under seminariedagen medverkade tidskriften Historiskans grundare och chefredaktör Eva Bonde (mitten). Till vänster Christina Ekelund och till höger Annika Lindqvist.
Landets Fria

”Vi behöver göra upp med nationalromantiken”

Vilka berättelser och personer får vara med i historieskrivningen? Och vilka lämnas utanför? Det vill performancegruppen Otalt och kulturföreningen Kolonin i Arvika i Värmland undersöka och ifrågasätta genom sitt projekt Vi söker våra mödrar.

– Vi vill lyfta fram grupper som inte utgör normen i historieberättandet, säger Sara Falkstad från den feministiska performancegruppen Otalt som är en av projektledarna.

Genom att utgå från staden de bor i kommer de att lyfta fram både historiska personer som tidigare inte uppmärksammats och samtida personer vars berättelser är värda att bevara. Projektet ska mynna ut i en performance på en offentlig plats i Arvika, antagligen någon gång nästa år.

Sara Falkstad och de andra i projektgruppen har gjort en djupdykning i Arvikas historiska arkiv och hittat framför allt många intressanta kvinnor som de vill ge en rättmätig plats i historien.

– I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns det en stark lokalgrupp av Föreningen för kvinnors politiska rösträtt här, som vi tycker har blivit förbisedda i historieskrivningen.

Föreningens första ordförande, Anna Lindström, var även med och startade Arvikas första barnkrubba, som var en förlaga till dagens förskolor, 1907.

I slutet av februari arrangerades ett heldagsseminarium dit representanter för bland annat Värmlands museum, Rackstadmuseet och Värmlandsarkiv bjöds in till ett samtal om kulturarv, normkritik och samtidskonst.

– Det finns en manlig norm i historieberättandet och den är det viktigt att bli medveten om. Det kan handla om att titta på vad du själv gör och ifrågasätta det.

Sara Falkstad menar att det också finns en historisk vithetsnorm som behöver synliggöras.

– Nationalromantiken och rasbiologin är exempel på historiskt tungt bagage som vi behöver göra upp med. Det här diskuteras mer och mer, men främst i storstäderna. På mindre orter halkar vi efter. Landets friluftsmuseer bygger till exempel ofta på en nationalistisk grundtanke. Det är jättevärdefullt att de finns, men vi måste våga titta på var de kommer ifrån.

Sara Falkstad säger att många av deltagarna på seminariet var intresserade av att fortsätta samverka kring frågan, och tillsammans arbeta med begreppet som projektgruppen valt att kalla för ”en ny lägereld”.

– Det är en utmaning, vi lever i en ny global verklighet där vi måste fundera på hur vi gör för att olika människor ska få komma till tals och alla berättelser ska räknas lika mycket.

En annan aspekt av den nya lägerelden är att påverka framtidens historieskrivning. Projektgruppen håller på att sammanställa ett tiotal intervjuer med Arvikakvinnor utifrån frågorna ”berätta om din mamma”, ”berätta om dig själv” och ”berätta om en plats i Arvika som betyder mycket för dig”.

Intervjuerna ska bli del av gruppens gestaltning och även lämnas över till något av arkiven i Värmland som kan bevara dem för framtiden.

– Det handlar om att det här projektet inte ska behöva göras igen om 100 år. Vi har valt personer som vi tycker är intressanta och som belyser ett annat perspektiv än de som vanligen får höras. De intervjuade är allt från en före detta kulturchef till en relativt nyanländ sjuttonåring.

Fakta: 

Fler normkritiska kulturarvsprojekt

100 år av glömska

Utställning på Jönköpings läns museum som visas till och med 22 mars. Genom workshopar i digital storytelling runt om i länet har kvinnor fått berätta om sina liv. Intervjuerna har tillsammans med foton och andra tidsdokument klippts ihop till korta filmer.

Kvinnokarta Helsingborg

Medborgarskolan i Helsingborg driver ett projekt där de vill sätta kvinnor som har levt och verkat i staden på kartan. Under våren arrangeras öppna föreläsningar på Helsingborgs stadsbibliotek om historiska kvinnor för att inspirera. Nästa tillfälle är 14 mars.

Annons

Rekommenderade artiklar

Elin Wägner pissar in sitt revir

Skulpturen Pissed Elin är en tolkning av Elin Wägners bok Väckarklocka, ”oroande relevant för vår samtid” enligt konstnär Sara Möller.

Landets Fria

© 2019 Fria.Nu