18-åriga gymnasieeleven Jagaa ska utvisas till Mongoliet efter sju år i Sverige. Hans skolkamrater på Globala gymnasiet kommer att strejka på onsdag förmiddag för att han ska få stanna.

– Det är ett helt vidrigt beslut, säger Jonathan Granlöf, en av arrangörerna.

Jargalsaikha Itgelt kom till Sverige som elvaåring efter att hans pappa hade fått arbete i landet. I vår tänkte Jagaa, som han kallas, ta studenten på Globala gymnasiet på Södermalm. Men i stället hotas familjen av utvisning då Jagaas pappa har fått avslag på att få arbetstillståndet förlängt. Familjen sökte därför asyl 2016, men fick avslag.

Jagaas situation har fått skolkamraterna på Globala gymnasiet att reagera. De började med en namninsamling och fick ihop 1 600 namn, men kände att det inte räckte, berättar vännen Jonathan Granlöf.

– Alla känner Jagaa. Att han riskerar utvisning kom som en stor chock. Jagaa har bott är i sju år och har familj, vänner och framtid här, säger han.

På onsdag förmiddag kommer elever från alla klasser på Globala gymnasiet att strejka under en dryg timme för att Jagaa ska få stanna. Strejken har spritt sig till Södra Latin, Kulturama, Rytmus och ett par andra gymnasieskolor. Eleverna kommer också att anordna en demonstration på Medborgarplatsen i kväll för att dra uppmärksamhet till frågan.

Personer från Mongoliet får normalt sett inte asyl i Sverige. 2016 gav Migrationsverket avslag i 95 procent av de omkring 1 400 asylärenden som rörde mongoliska medborgare. Jagaa har överklagat beslutet om utvisning till den sista instansen, Migrationsöverdomstolen. Eftersom han har fyllt 18 år riskerar han att tvingas flytta tillbaka till Mongoliet ensam.

– Han har inga vänner där. Han skulle få bo med sin farmor och troligtvis gå med lågstadieelever eftersom han inte kan språket så bra. Han mår otroligt dåligt över detta, säger Jonathan Granlöf.

Enligt Jagaas advokat Andreas Karlsson är chanserna till att Jagaa får asyl minimala.

– Processen är inte avslutad, men 99 procent av alla mål beviljas inte prövning i Migrationsöverdomstolen. Det krävs att det är ett väldigt speciellt ärende om de ska finna det värt att pröva, säger han.

Och Jagaa Itgelts fall är inte unikt, enligt advokaten:

– Det är ett öde som omfattar väldigt många. När det gäller att förlänga arbetstillstånd är Migrationsverket vansinnigt hårda och barnfamiljer drabbas extra hårt av att processen tar så lång tid. De hinner integreras, har arbete och barnen går i skola. Jagaa har varit lagligt här i många år och nu när han ska köpa studentmössa försvinner plötsligt allt.

Ett permanent arbetstillstånd för Jagaas pappa hade alltså gett hela familjen rätt att stanna. Men Migrationsverket bedömde att pappans lön var för låg.

– De har blivit successivt hårdare i sina bedömningar, och nu är de hårdare än vad som behövs för att följa lagen, säger advokat Andreas Karlsson.

Migrationsverket menar dock att det är lagen i sig som är hård.

– Så som lagstiftningen är utformad är den tyvärr hård på det sättet att alla villkor måste vara uppfyllda under hela tillståndsperioden. Gör arbetsgivaren ett misstag, till exempel missar att höja lönen efter kollektivavtalet, blir det arbetstagaren som straffas, säger presskommunikatör Alexandra Elias.

Orsaken till de hårda kraven, som att lönen måste hålla en viss nivå, är att arbetskraftsinvandrare ska skyddas från att utnyttjas.

– Själva tanken med lagen är att man ska skydda arbetstagare för att utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Därför finns till exempel kravet att lönen ska utgå från den praxis som finns inom branschen, säger Alexandra Elias.

Samtidigt som Jagaa Itgelt överklagar sin asylansökan söker hans mamma arbetstillstånd. Migrationsverket kan inte kommentera det enskilda ärendet, men Alexandra Elias tycker inte att det låter troligt att en 18-åring skulle utvisas om familjen skulle få stanna.

– Om man är under 21 år finns möjlighet att beviljas uppehållstillstånd med sin familj, så länge han ingår i kärnfamiljen. Han får då uppehållstillstånd om mamman får det, förutsatt att han bor och lever med sin mamma.

Kan en strejk påverka Migrationsverkets beslut?

– Nej. En strejk är aldrig det som avgör om en utvisning blir av. Däremot kan det tillkomma nya handlingar som gör att beslutet ändras, och det kan sammanfalla i tid.

Fotnot: Jagaa Itgelt vill inte själv kommentera sitt fall (men har gett sitt medgivande till att publicera bild på sig själv i tidningen).