• Donjeta Krasniqi, Miran Kakaee, Enzar Kosuta, Sofia Gustafsson och Djana Filipovic är de fem i Asylrättstudenternas styrelse som nu har startat upp gratis rådgivning i Kortedala.
Göteborgs Fria

De tar kunskapen om asylrätt i egna händer

Hösten 2015 präglades av de tusentals människor på flykt som kom till Sverige och som fick mångas engagemang att vakna. På flera håll i landet startades Asylrättstudenterna upp och i Göteborg har de nu kommit igång med gratis rådgivning för asylsökande.

Asylrättstudenterna startade hösten 2015 i Stockholm, strax därefter i Malmö och Lund. När juriststudenten Donjeta Krasniqi såg ett inlägg på sociala medier om grupperna kände hon genast att något liknande borde finnas i Göteborg. Sedan dess har mycket handlat om utbildning, både för de fem studenter som i dag sitter i Asylrättstudenternas styrelse och för medlemmarna. I höstas kände de sig redo att starta upp rådgivning och lyckades få tillgång till ett rum på Kortedalas bibliotek varannan torsdag dit de som behöver hjälp med asylprocessen kan komma.

– Folk kommer på drop-in, men de kan också kontakta oss på mejl om de vill boka tid. Det har varit lite olika frågor, allt ifrån arbetstillstånd till biståndsansökningar, förklarar Miran Kakaee.

– Det är inte vårt fokus men när de väl kommer dit och behöver den typen av hjälp gör vi ändå så gott vi kan. Det har varit väldigt olika personer vi träffat, allt från ensamkommande barn till gode män till asylsökande, säger Donjeta Krasniqi och fortsätter:

– Oftast har de vi träffar sökt asyl, men kan ha frågor om sin egen situation och kring hur asylprocessen går till. Det kan också vara de som har fått avslag och undrar hur de ska gå tillväga. Vi berättar vilka alternativ och möjligheter som finns, men det är i slutändan upp till dem hur de väljer att göra och vilka beslut de tar.

Att det tog ett tag innan rådgivningen startade upp handlar om att de inte kände att de hade tillräckligt med kunskap innan – för många av medlemmarna kom den första riktiga kontakten med asylrätt just genom engagemanget i Asylrättstudenterna.

– Vi har upplevt att asylrätten saknas på juristprogrammet i ganska hög utsträckning, säger Sofia Gustafsson.

Därför har en viktig del för gruppen varit att ta in föreläsare utifrån; verksamma jurister och advokater som arbetar med asylrätt men också till exempel ideella organisationer. De har alla en önskan om mer asylrätt på utbildningen, och har på sätt och vis tagit problemet i egna händer. I vår anordnar de en föreläsningsserie i samarbete med fördjupningskursen Rättspraktiken på juristprogrammet.

– Det känns som ett steg i riktningen att försöka få in mer asylrätt i utbildningen, som ju också var en av anledningarna till varför vi startade Asylrättstudenterna, säger Enzar Kosuta.

Vårens föreläsningsserie är inte bara till för studenter på juristprogrammet utan alla har varit välkomna att anmäla sig. Efter en knapp vecka blev den fullsatt och de tolkar det som att intresset och behovet av mer kunskap är stort – både bland studenter och andra.

– Folk vill också att vi ska föreläsa, vi har blivit kontaktade av bland annat gode män, bibliotek och skolor, säger Enzar Kosuta.

Donjeta Krasniqi ser det som ett ansvar, nästan en plikt, att som juriststudent dela med sig av kunskapen de har och att sprida den till fler.

– I slutändan vilar det ett ansvar på oss alla, av den enkla anledningen att vi lever i ett samhälle tillsammans och då måste också alla bidra till att livet i svåra situationer för utsatta personer blir uthärdligt. Jag är övertygad om att det är genom engagemang och organisering som vi tar oss framåt mot bättre tider och ett mer inkluderande samhälle.

Det de upplever som svårast under det dryga år de har arbetat med Asylrättstudenterna har varit att hålla engagemanget vid liv. Hösten 2015 väcktes det hos många, men att upprätthålla det parallellt med studier, jobb, familj och den vanliga vardagen är inte lika lätt.

– Det handlar mycket om att fortsätta påminna. Ofta är det uppe väldigt mycket i media till att börja med, sedan försvinner det och då tappar folk ofta intresset, säger Sofia Gustafsson.

Det finns hjälp att få för asylsökande, många gånger från ideella sektorn. Donjeta Krasniqi nämner Rosenjuristerna, där verksamma jurister och studenter ger gratis hjälp till papperslösa, som ett exempel. Men även om de alla tycker att det är bra och fint att folk ger av sin tid och engagerar sig, menar Donjeta Krasniqi att huvudansvaret inte bör ligga på dem som arbetar ideellt.

– Vi har ofta ett väldigt ohållbart engagemang i dag. Den ideella världen bränns ut, och vi vill inte att den försvinner, det måste finnas både och.

Den samlade gruppen som utgör Asylrättstudenternas styrelse tror alla att det kanske blir asylrätt för dem i framtiden, delvis i alla fall. Och att de lär sig mycket av engagemanget är de eniga om, även om de fortfarande är kritiska till att de har fått lära sig själva och inte genom utbildningen. Men allt går inte heller att lära sig genom att studera.

– Det är en sak att läsa om alla människor som kommer hit men sedan när man träffar dem så får man en helt annan förståelse för deras situation, säger Miran Kakaee.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Ny app gör att fler anmäler hinder

Höga trottoarkanter eller trappsteg och brist på skyltning är exempel på de enkelt avhjälpta hinder som försvårar mångas vardag. I våras lanserade Göteborgs stad en ny app för att anmäla hindren. Det har gett resultat.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu