• Alexandra von Schwerin tycker att det är skamligt att kvinnor fortfarande är så underrepresenterade i historieböckerna. ”Vi vet att kvinnor har haft makt, ändå händer det inget.”
Landets Fria

Mäktiga slottsfruar ska ändra historien

Genom sex nya kortfilmer som nu sprids till skolbiblioteken kan barn lära sig om bortglömd kvinnomakt. ”Det är viktigt att berätta om de kvinnor som fört vårt land framåt”, säger initiativtagaren Alexandra von Schwerin.

De senaste åren har bristen på kvinnor i historieböckerna börjat diskuteras. En som är trött på osynliggörandet av kvinnor i historien är Alexandra von Schwerin. Hon har tagit initiativ till sex kortfilmer om kvinnomakt under 500 år som spridits till landets skolbibliotek.

– Jag tror att alla känner av problemet att det är för få kvinnor i historieböckerna. Vi vet att kvinnor har haft en massa makt och ändå händer det inget.

Alexandra von Schwerin kom till Skarhults slott i Skåne som nygift slottsfru för drygt tio år sedan. Hon började fundera på vad tidigare slottsfruar sysslat med, och hittade brev och dagböcker från kvinnor som levt på slottet. Det resulterade i utställningen Den dolda kvinnomakten – 500 år på Skarhults slott som invigdes 2014. 75 000 personer, därav många skolbarn, har hittills sett utställningen.

– Vi märker att barnen påverkas av utställningen väldigt mycket, framför allt flickorna sträcker på sig när de går ut. Det är så viktigt att de har kvinnliga förebilder.

Filmerna är skapade utifrån den guidade visningen av utställningen och materialet har sedan delats upp i sex filmer, en för varje århundrade.

Alexandra von Schwerin berättar att det redan på 1500-talet var vanligt att kvinnor drev slott och gods.

– All verksamhet var familjeföretag och pojkar och flickor utbildades likadant för att kvinnorna skulle kunna ta över om det behövdes, om det inte blev någon son eller om sonen eller dotterns man var oduglig.

Hon berättar om Mette Rosenkranz, som lät bygga Skarhult slott under 1500-talet. Hon var Danmarks rikaste kvinna och ägde sju gods och 400 gårdar.

– På den här tiden fanns det 400 gods i Danmark, och 100 av dem drevs av kvinnor. Det visar att kvinnliga chefer var mycket vanligare på 1500-talet än i dag, och så såg det ut ända fram till industrialismen.

Under stormaktstiden på 1600-talet var en stor del av männen antingen döda eller ute i strid. Det gjorde att kvinnorna fick sköta allt på hemmaplan. Att de inte syns i de historiska dokumenten beror på att de skrev under med sin mans namn, eller att egendomar stod i sönernas namn.

Kvinnornas inflytande fortsatte ändå fram till 1800-talet, då industrialismen gjorde sitt intåg.

– Industrialismen innebar en katastrof för mäktiga kvinnor. För första gången rekryteras chefer utanför familjen och då framför allt män. Mannen lämnar hemmet och går till jobbet, samtidigt som hemmafruidealet skapas, säger Alexandra von Schwerin.

Det var under samma epok som historia blev en vetenskap och de första läroböckerna i historia skrevs. Något som bidragit till frånvaron av kvinnor i historiegestaltningen, enligt Alexandra von Schwerin.

– Bara för att kvinnor stod hemma vid spisen på 1800-talet föll det inte historikerna in att tänka att det kunde ha sett annorlunda ut tidigare. Vi har haft 1800-talets och 1900-talets glasögon på oss när vi tittat längre tillbaka.

Tanken är att filmerna ska användas av lärare och skolbibliotekarier, bland annat som komplement till historieundervisningen. Alexandra von Schwerin hoppas att de också kan bidra till att läromedelsföretagen skriver om skolböckerna.

– Det måste vara rätt. Att hålla kvinnorna borta ur historien är som att servera onyttig mat till barn för att vi inte orkar skriva nya recept.

Fakta: 

De sex kortfilmerna finns att se på www.skarhult.se/kortfilmer. 17 maj öppnar Den dolda kvinnomakten – 500 år för säsongen på Skarhults slott utanför Eslöv i Skåne.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Elin Wägner pissar in sitt revir

Skulpturen Pissed Elin är en tolkning av Elin Wägners bok Väckarklocka, ”oroande relevant för vår samtid” enligt konstnär Sara Möller.

Landets Fria

© 2024 Fria.Nu