Sömngångare ett problem i rätten | Fria.Nu
  • Under senare år har det blivit allt vanligare att åtalade försvarar sig genom att hävda att de gått i sömnen vilket skapar problem för rätten. Nu senast dömdes en man i Göteborg för grov rattfylla då han enligt egen utsago kört bilen i sömnen. Mannen på bilden har inte med artikeln att göra.
Göteborgs Fria

Sömngångare ett problem i rätten

Tidigare har ett flertal våldtäktsfall uppmärksammats då den åtalade hävdat att gärningen begåtts i sömnen. Nu har Göteborgs tingsrätt avgjort ett liknande mål gällande grovt rattfylleri och åter väcks frågan kring bevis och hur dessa frågor ska hanteras rättssäkert.

Det var under våren 2016 som mannen i 60-årsåldern satte sig i bilen utanför sitt hem i Partille. På väg ut från parkeringsplatsen körde han in i ett räcke som skilde körbanan från trottoaren. När polis kom till platsen hade han 0,82 promille alkohol i blodet och man tog med honom till polisstationen för förhör. I tingsrätten sade sig den åtalade inte minnas någonting av händelsen eller det efterföljande polisförhöret.

”Jag måste ha gått i sömnen”, sade mannen under rättegången.

I februari 2016 publicerade åklagarmyndigheten en utredning med syfte att skapa riktlinjer som åklagare kan förhålla sig till när de utreder brott som kan ha begåtts i sömnen. Utredningen gjordes i samarbete med sömnexperter. I den framkommer att det är svårt att få riktig kontakt med en person som går i sömnen. Åklagare James von Reis anser dock att polisen fick kontakt med den åtalade mannen under polisförhöret som följde efter gripandet. Enligt utredningen talar det emot att den åtalade skulle ha gått i sömnen.

Göteborgs tingsrätt dömde mannen för grovt rattfylleri till villkorlig dom och samhällstjänst. Domstolen ansåg, liksom åklagaren, att informationen mannen delgav polisen vid det första förhöret visar att han agerade med vetskap om vad han gjorde. De tycker därför att han haft uppsåt att köra bilen.

Under senare år har det blivit allt vanligare att åtalade försvarar sig genom att hävda att de drabbats av somnambulism, alltså att de gått i sömnen. Det innebär att de inte varit medvetna om sina handlingar och därmed saknat uppsåt. I svensk rätt krävs det att gärningsmannen haft uppsåt att begå brottet för att personen ska kunna dömas. Enligt den åtalades advokat kan mannen därför inte straffas.

Eftersom försvaret, att hävda att man gått i sömnen, är ett nytt fenomen saknar åklagare tydlig vägledning. Torbjörn Åkerstedt är professor vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet, där han också ingår i en forskningsgrupp som fokuserar på sömn, stress och återhämtning. Han håller med om att bevisningen är komplicerad.

­– Det är oftast väldigt svårt att motbevisa att någon gått i sömnen eftersom man då måste bevisa att något inte har hänt. Det rör sig om ett tillstånd och det finns sällan vittnen. Det är också väldigt svårt att framkalla ett somnambult tillstånd, vilket gör att forskningen bygger på fallstudier efter trovärdiga historier, säger han.

Bakgrunden till åklagarmyndighetens utredning, som innehåller riktlinjer för åklagare, var ett våldtäktsfall som hovrätten avgjorde i september 2014. Mannen som stod åtalad sade sig ha gått i sömnen under gärningstillfället. Tingsrätten dömde mannen till fängelse i två år men efter överklagan valde hovrätten att fria. Enligt hovrätten hade åklagaren inte bevisat att mannen varit vaken under den aktuella händelsen. Han saknade därmed uppsåt. Riksåklagare Anders Perklev valde att inte överklaga domen till HD men konstaterade att kunskapsläget behövde kartläggas.

Fallet från 2014 var inte det första. Under senare år har ett flertal liknande rättegångar hållits, och i flera av dessa har den åtalade friats. Enligt utredningen från åklagarmyndigheten är sexsomni - att en person utför sexuella handlingar i sömnen - ett fenomen som existerar. Det står även att det under rättegången bör hållas ett förhör med en sakkunnig expert. Åklagaren bör då ställa frågor utifrån vad som talar för eller mot att den åtalade gått i sömnen vid det aktuella tillfället.

Även om den vägledning som behövs för åklagare och domare är en juridisk fråga, tycker Mikael Bernardini, doktorand i straffrätt vid Göteborgs universitet, inte att detta är en diskussion som bara borde behandlas inom juridiken och Högsta Domstolen. Han har svårt att se hur åklagarmyndighetens utredning skulle räcka som vägledning. Detta trots att den fastställer att en expert inom sömngång bör höras före och under rättegången, samt att det inte finns mycket forskning på området.

– Vad har Högsta domstolen för möjlighet att utreda det här på vetenskaplig basis? Det krävs utbildning även för domare, säger han. Det räcker inte att lägga det här i händerna på ett fåtal personer. Jag tror att det krävs en annan samhällsdebatt. Brist på kunskap ökar risken för att fördomar förs in i rättssalen och att det kritiska ögat försvinner, säger han.

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

SD storsatsar på kyrkovalet

Sverigedemokraterna väntas växa i kyrkovalet på söndag. Experten: Oklart vad de driver för politik.

Göteborgs Fria

Ny odlingsmark ska locka stadsbönder

En lägenhet i stan stoppar inte längre den som vill odla kommersiellt när kommunen öppnar upp för stadsbönder på nya testbäddar vid Angereds gård och i Skogome.

Göteborgs Fria

© 2022 Fria.Nu