• Joakim Berlin och Berit Larsson är ledamöter i Göteborgs hbtq-råd, och är nöjda med stadens nya plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor.
  • Att Göteborg är först i landet med en uttalad plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor är ledamöterna från hbtq-rådet nöjda med, och hoppas att andra kommuner ska följa efter.
  • En normkritisk granksning av en grundskola per stadsdel är en av åtgärderna som ska vara genomförd till 2021.
Göteborgs Fria

Stora förhoppningar på Göteborgs första hbtq-plan

Göteborg blir första kommun i landet med en omfattande plan för att förbättra livsvillkoren för hbtq-personer. Regnbågshus, skyddade boenden för hbtq-personer och ett öppet och inkluderande idrottsliv är några exempel.

– Det verkar som att kommunen menar allvar med det här, säger Berit Larsson från hbtq-rådet.

Arbetet som 2014 inleddes med en rapport om normbrytande liv i Göteborg har nu mynnat ut i en kommunal handlingsplan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor. Den är den första i sitt slag i Sverige.

– Det är imponerande. Jag hade inte tänkt mig att en kommun skulle ta ett så radikalt grepp. Det verkar som att kommunen menar allvar med det här, säger Berit Larsson, fil. dr. i genusvetenskap och en av ledamöterna i stadens hbtq-råd.

– Nu ska planen implementeras och staden ska ta ett helhetsgrepp på de här frågorna. Har vi till exempel plats för transpersoner och bögar som utsatts för våld i nära relationer på skyddade boenden? Det är inte givet att det är så idag, säger Joakim Berlin, även han ledamot i hbtq-rådet.

Han är till yrket rådgivare och HIV-politiskt sakkunnig på Positiva Gruppen Väst och har erfarenhet av vilken effekt byråkratiskt formulerade planer får från jobbet där.

– När det kommer till HIV-frågor finns en handlingsplan. Den är visserligen svindålig, men att den finns leder ändå till att det tuggas på och skapas en medvetenhet inom kommunen om att ha med frågorna. Den här planen är betydligt bättre, säger han.

En av flera bakgrunder till att arbetet med hbtq-personers livsvillkor tagit fart i Göteborg är stadens egna medarbetarenkäter. Under lång tid har de som kryssat i ”annat” istället för ”man” eller ”kvinna” som kön uppgett sig må sämre och trivas mindre med livet och arbetet i enkäterna.

Ur ett humant perspektiv är det ett självändamål att få de som mår dåligt att må bättre. Ur ett krasst perspektiv ett samhällsändamål.

– Ska vi tala om effekter så kommer det att bli bättre för alla som har med kommunen att göra att möta tjänstemän där som mår bra, säger Joakim Berlin.

Joakim Berlin och Berit Larsson är eniga i sin entusiasm inför planen som de varit med och lagt grundarbetet till. Med den, menar de, placerar sig Göteborg i förtruppen för frågor som rör hbtq, genus och normkritik. En intressant utveckling i sig för en stad som fram till och med 1990-talet var känd som ”bögknackarstaden” och en av de mest homofoba i Sverige.

Arvet av arbetarstad har en tudelad verkan på dagens Göteborg.

– Det finns en tradition av sexualpolitisk kamp och motsättningar i Göteborg. Ta till exempel grupper som Röda bögar på 70-talet, de lesbiskas betydelse inom kvinnorörelsen och sådant som att Göteborgs universitet inrättade landets första genusvetenskapliga institution, säger Berit Larsson och fortsätter:

– Alla partier utom Sverigedemokraterna står odelat bakom den här planen. Det är visserligen positivt, men faran jag kan se med en så stark konsensus är möjligen att de konflikter som ligger i värderingar och attityder försvinner i en välvillig retorik. Ibland sker mer framsteg ur kamp och motsättning än konsensus.

Inom hbtq-rådet har det inte varit konsensus under förarbetet till den nu sjösatta planen. Det märks på de båda ledamöternas livliga debatt om normkritik.

– Vi har blivit så pass differentierade nu att det inte går att ha en norm längre, säger Joakim Berlin.

– Jag är inte intresserad av att luckra upp normer i allmänhet, det är att den heteronormativa normen är det enda levbara alternativet som ska ifrågasättas. Lagar ska reglera ekonomiskt och juridiskt ansvar men inte reglera vuxnas frivilliga sexuella överenskommelser, säger Berit Larsson.

Med start 2017 blir alltså Göteborg efter år av kamp först i Sverige med en uttalad plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor. Mötesplatser benämnda Regnbågshus, uppmuntran till föreningar inom kultur och idrottsliv att synliggöra öppenhet och inkludering för hbtq-personer och att inrätta skyddade boenden för våldsutsatta hbtq-personer är några av punkterna som stadens tjänstemän och beslutsfattare framöver har att förhålla sig till.

Förhoppningen är att resten av landet följer efter.

– Jag vågar påstå att Göteborg kommer att få efterföljare. Det finns redan förfrågningar och intresse från andra kommuner, säger Berit Larsson.

– Och det behöver inte bara handla om de stora städerna. Nu när grunden är lagd finns det förutsättningar att bygga vidare, säger Joakim Berlin.

– Men det handlar i slutändan om medborgarkamp. Finns det inte röster som för fram och driver frågorna så kommer det inte att hända något från byråkratin, lägger Berit Larsson till.

Fakta: 

Göteborgs stads plan för att förbättre hbtq-personers livsvillkor

Planen antogs av Kommunstyrelsen 11 januari och gäller från och med 2017 till 2021. Samtliga partier i kommunen med undantag för Sverigedemokraterna står bakom planen. SD reserverar sig med argumentet att partiet är mot alla former av diskriminering men att åtgärder som regnbågshus och pride-paraden inte ska finansieras med skattemedel.

Planens innehåll

I planen listas bland annat ett antal temaområden, bland annat utsatthet och diskriminering, föreningsliv och kommunikation, där extra fokus ska läggas på hbtq-perspektiven. Några exempel på åtgärder är:

­– Inrätta en jour- och stödverksamhet direkt riktad till hbtq-personer.

­– Genomför en studie om hbtq-personers våldsutsatthet.

­– Genomför en normkritisk granskning av en grundskola per stadsdel.

­– Inrätta i samverkan med civila samhället en mötesplats för hbtq-personer.

­– Säkerställ att normkritik ingår i stadens introduktionsutbildningar.

Göteborgs stads plan för att förbättra hbtq-personers livsvillkor samt rapporten Normbrytande liv i Göteborg finns i sin helhet publicerade på kommunens hemsida.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Politisk osämja efter vårdmöte

Underbemanning på Östra sjukhuset får undersköterskrona att kritisera Sahlgrenskas styrelse. I styrelsen är poltikerna oense om hur situationen ska lösas.

Göteborgs Fria

Göteborg tappar i miljörankning

2015 var Göteborg landets tredje bästa kommun i tidningen Aktuell Hållbarhets granskning av kommunernas miljöarbete. I år har Göteborg halkat ner till plats 12.

Göteborgs Fria

Observatoriets framtid i fara

Pengarna börjar ta slut för Slottsskogsobservatoriet och hittar man inte en lösning snart kan höstterminen bli den sista möjligheten att se stjärnhimlen från obeservatoriet.

Göteborgs Fria

Hörselskadad femåring nekas skolskjuts

”Kommer han efter sina jämnåriga redan nu får han inte samma chans i livet som andra” säger pappan till den femåriga pojke som inte beviljas varken skolskjuts eller färdtjänst till Göteborgs enda dövskola.

Göteborgs Fria

”Det känns som en andra stad”

Catherine Holt från Bergsjön och hennes dotter Freja fanns bland besökarna när utställningen om simhallen invigdes och vittnar om ett Göteborg kluvet av klasskillnader.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu