• Massövervakning, svepande antiterrorlagstiftning och ökade repressiva befogenheter utan rättslig kontroll är några av de tendenser inom EU som Amnesty uppmärksammar i rapporten.
Fria Tidningen

Amnesty varnar för ”Orwellsk” trend i EU

Det europeiska ramverket för mänskliga rättigheter som byggdes upp efter andra världskriget håller i snabb takt på att monteras ner. Detta varnar Amnesty International för i en ny rapport.

En mängd nya lagar runtom i Europa underminerar grundläggande friheter och har lett till en nedmontering av skyddet av de mänskliga rättigheterna. Detta kartläggs i den omfattande Amnesty-rapporten Dangerously Disproportionate som är baserad på två års researcharbete i 14 EU-länder och analyser av EU-initiativ.

– I kölvattnet efter en serie fruktansvärda attacker, från Paris till Berlin, har regeringar forcerat fram en mängd oproportionerliga och diskriminerande lagar, säger John Dalhuisen, chef för Amnesty Internationals Europaavdelning i samband med att rapporten släpptes på tisdagen.

I flera länder har lagändringar gett myndigheter särskilda befogenheter med liten – eller ingen – rättslig kontroll. Som exempel nämns ny lagstiftning i Ungern som gör det möjligt att bannlysa offentliga möten, begränsa rörelsefriheten och frysa ekonomiska tillgångar.

I Frankrike har undantagstillstånd återinförts fyra gånger, vilket Amnesty menar har lett till en normalisering av integritetskränkande åtgärder som förbud mot demonstrationer och att husrannsakningar kan genomföras utan rättsligt tillstånd.

Även Polens nya anti-terrorlagar lyfts fram för att ha ”cementerat repressiva befogenheter” inklusive åtgärder som ”riktar sig mot utländska medborgare på ett diskriminerande sätt”.

Flera EU-länder, så som Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Belgien och Polen, har dessutom antagit nya lagar som tillåter omfattande och integritetskränkande övervakning.

– Medan terrorhotet är verkligt och alltid måste bemötas kraftfullt, är regeringars roll att se till att alla människor har möjlighet att utöva sina rättigheter i säkerhet, snarare än att begränsa dessa rättigheter med hänvisning till ”säkerheten”, säger Johan Dalhuisen.

Rapportförfattarna varnar även för att EU:s nya anti-terrordirektiv, som antogs i höstas och syftar till att synka antiterrorlagarna i EU-länderna, är för svepande i sina formuleringar och hotar grundläggande rättigheter. Som exempel lyfts de två spanska dockspelare som greps i fjol för att deras dockteater om ETA ansågs ”glorifiera terrorism”.

Anklagelserna mot dockspelarna lades ner, men idén om att kulturyttringar och uttalande i sociala medier kan utgöra terrorbrott har fått fäste i flera länder. I Frankrike har enligt Amnesty minst 385 personer – varav en tredjedel är minderåriga – ställts inför rätta för att ha ”ursäktat” terrorism i sociala medier.

EU-kommissionen avfärdar Amnestys kritik och säger i ett uttalande att kommissionen ska övervaka EU-länderna för att säkerställa att de upprätthåller de grundläggande rättigheterna.

Ett enskilt fall som lyfts fram i rapporten är ”Ahmed H” som i november 2016 dömdes till 10 års fängelse i Ungern för ett så kallat ”terrorbrott”. Brottet består i att Ahmed höll i en megafon under en protest vid en ungersk gränsövergång. Ahmed erkänner att han deltagit i sammandrabbningar med gränspolisen och att han talade i megafonen. Nyhetsbilder visar att Ahmed använder megafonen för att försöka lugna både flyktingar och poliser.

”Domen återspeglar ett oroande samspel av två farliga tendenser: den felaktiga appliceringen av terrorbrott och den avskyvärda behandlingen av flyktingar och migranter”, säger Amnestys Gauri Van Gulik.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu